Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1953 - Byggnadsmaterial och formgivning, av Helge Zimdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4. Fasad med täta delar och stombeklädnad av
aluminium i olika utföranden (skyskrapa i Portland, Oregon,
ark. Pietro Belluschi).
uppslag — i stället för de på höga socklar
upphissade småhusen med stela yttertrappor och
fula ramper ner till garaget. Man ser här
exempel på hur forskning och formgivning arbetar
hand i hand.
Det har från vetenskapligt häll uttalats att om
man kunde konstruera ett starkt
värmereflekte-rande glas, så skulle värmeförlusterna, som är
störst genom fönstren, väsentligt nedbringas.
Man skulle kunna med endast obetydligt tillskott
av värme hålla uppe rumstemperaturen. Tanken
är inte ny. I USA har man fått fram nya typer
av glas som närmar sig målet.
Vi känner också till de experiment som görs
med glashus. Idén, som bl.a. förverkligats av
Bruno Mathson i Värnamo, innebär att ta vara
på solvärmen, som även vintertid på dagarna
kan vara betydande, men samtidigt söka behålla
denna värme genom att om natten dra ner
värme-reflekterande persienner och ersätta den
oundvikliga förlusten med strålningsvärme från
ter-mostatreglerade värmeslingor i golv. Ännu bättre
än enbart persienner vore att ha
värmereflekte-rande glas.
Denna teknik är av utomordentligt intresse även
ur arkitektonisk synpunkt. Utan att bli beskylld
för dårskap kunde man införa vidöppna
inglasa-de rum i byggnaden, som kontrast till iner slutna
och inåtvända rum. Om man önskar, kan man
som japanerna flytta husets begränsnings vägg
mot insyn till planket i tomtgränsen och låta
trädgård och rum flyta samman i lämplig
utsträckning. Vi betonar att det vidöppna rummet
är inte något allena saliggörande — endast som
kontrast till det slutna inåtvända, en rikare
möjlighet alltså. Glaset är genom sin klimatiska
motståndskraft ett utomordentligt fasadmaterial, om
det utnyttjas på rätt sätt.
När man talar om glas, kommer man vidare
till fönsterproblemet. Om fönstren utsattes för
allsidig forskning, så skulle ett väsentligt
problemkomplex komma i rampljuset. Fönstret är
en ur formgivningssynpunkt fundamental detalj.
Det är det medel varmed de olika rummens
karaktär kan modelleras. Fönstren ger också åt
hela byggnaden en bestämd prägel.
Ur teknisk och ekonomisk synpunkt möts här
många outredda frågor. Vi har redan talat om
solvärmen och isoleringen. Vi kan också nämna
dagsljusbehovet, som särskilt för arbetslokaler
numera låter sig bättre beräknas än förr. Också
en massa praktiska saker, såsom
solavskärmning, beslagning, rengöring, tätning osv. måste
observeras.
I allmänhet blir våra fönsterkonstruktioner
alltför komplicerade och därför dyrbara. Kunde
man i vissa fall komma ifrån de kopplade
fönstren med dess mångfald beslag och tunga bågar,
så vore en del vunnet. Uppgiften blir då att få
fram flerskiktat glas, som inte behöver rengöras
annat än på ut- och insidan —- inte mellan
glasen. Sådana glas finns i marknaden, men tyvärr
ännu endast som importvara, varför ersättning
av skadat glas tar för lång tid och blir för
kostsamt.
Man skulle med sådana glastyper kunna
utforma lättare och elegantare fönsterkonstruktioner.
I stora rum med stora fönsterytor skulle endast
enstaka fönsterpartier behöva göras
öppningsbara, resten utföras som glasväggar i stället för
fönster. Att rengöra utsidan av glasväggen utan
alltför krångliga mekaniska anordningar,
särskilt vid flervåningshus, är ibland en besvärlig
stötesten då man ger sig i kast med uppgiften.
Utvecklingen av öppningsbara fönster med
horisontal eller senast vertikal pivåhängning har gått
raskt framåt. Nya material har också tillkommit
i syfte att få fönstren mer exakta och
underhålls-fria samt smäckrare — metallfönstren visar
lovande försök på den linjen.
Fasta, i allmänhet icke genomsiktliga
glasväggar, kan åstadkommas bl.a. av "glastegel" eller
"glasbetong", som numera förekommer i
marknaden i en mångfald ofta vackra varianter. Dessa
väggar gör i regel inte anspråk på att kunna
putsas de tvättas rena av regn. Därför blir de
lätta att underhålla.
Ytterväggen och det plana takets problem har
ur teknisk synpunkt ägnats stor
uppmärksamhet. Man har särskilt observerat fuktvandringen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
