Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1953 - Arbeten på spänningsförande ledningar, av David Zetterholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 februari 1053
69
till bör läggas kostnaden för energiförlust, 5 kr.,
eller sammanlagt 11,55 kr. När arbetet nu
utfördes under spänning, visade det sig att
kostnaden per monterad dämpare blev 4,85 kr.; med
andra ord, arbete under spänning var 60 %
billigare än arbete under avbrott.
Om man inte räknar med avbrottskostnaden, så
visar det sig i alla fall att arbetskostnaden vid
arbete under spänning var ca 25 % lägre än
motsvarande kostnad vid arbete under avbrott (6,55
kontra 4,85). Prissänkningen har alltså samma
storleksordning som vid det ovan relaterade 40
kV arbetet. Den anmärkningsvärda
prisskillnaden beror bl.a. på att man slipper ifrån
jordningarna och väntetiden i förbindelse med j
ordningarna och avbrotten. Verktygsvikten och
transportvolymen minskas. Eventuella
merkostnader för arbete med de speciella redskapen
kompenseras dessutom mer än väl av kostnaderna
för övertidsarbete, arbetsledning på flera
arbetsplatser, transport av personal och redskap från
andra arbeten för varje avbrott samt genom
bortfallet av kostnader för avisering, annonsering och
sektionering.
Den erfarenhet av verkligt arbete under
spänning som vi hittills haft, är visserligen rätt
begränsad, men den pekar mot att själva arbetet
här liksom i USA kan utföras billigare än vid
avbrott, vartill kommer den vinst man kan göra
genom att man slipper avbrotten.
Material och redskap
Dessa båda arbeten på spänningsförande
ledningar utfördes med redskap som till största
delen köpts från USA. För den fortsatta
utvecklingen av arbetsmetoderna hade man att få fram
material och redskap, som var lämpade för
tillverkning inom Sverige. Framförallt gällde det
iso-lationsmaterialet till stänger och stångisolatorer.
Det gjordes läckströms- och överslagsprov på
det amerikanska stångmaterialet, som visade att
läckströmmens ökning med ökad fuktkvot sker
efter en kurva, som redan vid ca 15 % fuktkvot
börjar stiga asymptotiskt. Överslagsmotståndet
hos en torr stång visade sig vara ungefär lika
med luftens elektriska hållfasthet. De värden
man fick på överslagslängden för olika
driftspänningar, avsattes i en kurva, där även de
amerikanska stånglängderna prickades in. Det visade
sig att de amerikanska stånglängderna i stort sett
motsvarade femfaldig säkerhet.
Med ledning av proven fastställde
Kommerskollegium verktygsstängernas längder. Med
verktygslängd i det här sammanhanget menar jag
avståndet från verktygets metalldel i toppändan
till den punkt på stången, där arbetaren får fatta
om stången. Längderna är
70 130 200 (380) kV
1,2 1,8 2,7 (4,5) ni
Det sistnämnda värdet är ännu inte fastställt.
Fig. 2.
Stänger,
upptill med
knorrkrok, i
mitten med
alligator,
nedtill med
skruvdon.
Under arbetet kan det bli nödvändigt att
arbetaren måste komma närmare den
spänningsförande delen än som motsvarar stånglängden. I
bestämmelserna liar därför mått införts på ett
säkerhetsområde, som på inga villkor får
underskridas och det måttet motsvarar ungefär
isola-torkedjans längd.
Försök gjordes nu med olika träslag för att
finna ett material, som kunde lämpa sig för
svensk tillverkning. Det visade sig, att frodvuxen
svensk furu hade avsevärt bättre egenskaper än
den "spruce" som oftast användes i Amerika.
De amerikanska stängerna impregneras
vanligen med transformatorolja. Våra prov visade
att man för impregneringen bör välja ett medel,
som håller fuktkvoten under 15 % under längsta
tid eller med andra ord fördröjer
fuktupptag-ningen. Vi har valt att tills vidare använda
paraffin, som visade sig överlägset i detta avseende.
Ytbehandlingen har ställt upp nya problem, då
det är svårt att få lack och vanliga fernissor att
fästa på paraffinet. Ett av de lack som fyller
fordringarna är ett normalt båtlack och det
anbringas sedan ytan flera gånger tvättats med
lösningsmedel. För närvarande försöker inan att i
stället överdra trästängerna med krympplast.
Andra stångmaterial än trä kan också komma i
fråga. Prov görs bl.a. med glasarmerad,
omättad polyester, som är ett plastmaterial med stor
hållfasthet.
Redskapen består, som jag tidigare nämnt, i
huvudsak av isolerande stänger, på vilka man
fäst olika slag av speciella verktyg, såsom
skruvtänger, hylsnycklar, sprintutdragare, sågar,
av-bitar tänger, hållare av olika slag och
najnings-verktyg, fig. 2. De för arbetet använda repen
skall också de vara paraffinimpregnerade.
Redskapen måste förvaras och skyddas om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
