Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1953 - Böcker - »Fotskydd vid hästräfsa» - Telefon AB L M Ericsson - Svenska Mätapparater - Bultfabriks AB - Debatt: Trafikintensitet och trafikolyckor, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1953
83
"Fotskydd vid hästräfsa", Yrkesinspektionens
skyddsbild nr 26, påpekar den risk den åkande på en
självavläg-gande hjulräfsa löper att få hälen klämd mellan ramen
och räfskammen då räfsan lägger av. Risken kan lätt
avlägsnas med en skyddsplåt, som beskrives.
Telefon AB L M Ericsson, Stockholm. Av en 28-sidig
katalog över hem- och avdelningstelefoner samt
självväljare framgår, att de två förstnämnda apparatslagen fått
en ny exteriör samtidigt som de förbättrats till sin
konstruktiva uppbyggnad; nya är även självväljartelefoner,
avsedda att anslutas till belysningsnätet över särskilda
nät-aggregat eller till 12 V centralbatteri.
Prospektfoldern "Perfect paper sleeves" behandlar
pappershylsor för kabelskarvning, vilka numera i första hand
levereras oimpregnerade, men även kan erhållas
plast-behandlade; paraffinimpregneringen har man sålunda helt
frångått. Foldern "Linsf’ är ett prospekt över en
"oändligt" arbetande, lätt linsträckare för en största belastning
av 1 t (Tekn. T. 1948 s. 772); för linsträckaren har även
utarbetats en bruksanvisning på fem språk.
Svenska Mätapparater, Stockholm, beskriver i en
20-sidig katalog fintrådgivare av egen tillverkning för
mätning av temperatur, tryck- och dragspänningar i fasta
material, förskjutningar, krafter, gas- och vätsketryck,
acceleration m.m. För anslutning till givarna upptar katalogen
även instrument, mätbryggor och tillbehör, bl.a.
elektromagnetiska oscillografen På särskilda prospektblad
behandlas precisionsdekadmotstånd och laboratorieoscillator
för 20—200 000 p/s.
Bultfabriks AB, Hallstahammar. Ett 16-sidigt prospekt
behandlar Bufa tandbrickor, vilka nu tillverkas i en något
annan typ än tidigare. Tänderna är högre och präglade
till en något kupig form; böjningsstyvheten skall
härigenom ha ökats vid bibehållen godstjocklek. Prospektet ger
även råd för träförbindning med skruvar och tandbrickor.
Debatt
Trafikintensitet och trafikolyckor
Möjligheterna för uppkomst av trafikolyckor på vägar och
gator ökas, när trafikintensiteten — antal fordon i rörelse
— ökas. Att absoluta antalet trafikolyckor år från år stiger
med den snabbt växande trafikintensiteten är icke mer att
förundra sig över än att t.ex. antalet sjukdoms- och dödsfall
är större i länder med stor folkmängd än med ringa
folkmängd. En rent teoretisk relation mellan trafikolyckor och
trafikintensitet kan man naturligtvis icke räkna med i
praktiken, där framför allt de tekniska åtgärderna för
trafiksäkerhetens höjande pressar ned olycksfallsfrekvensen.
Arbeten för att minska antalet olycksfall är av största
betydelse och måste fortgå med allt större energi allt
eftersom trafiken ökas. En av de viktigaste grunderna för detta
arbete är en planmässigt upplagd och bearbetad statistik
över trafikolyckornas tillväxt och orsaker, så att effekten
av vidtagna åtgärder kan bedömas och planering av nya,
alltmer effektiva kan göras.
En av de första åtgärderna vid de statistiska
grundsiffrornas bearbetning för detta ändamål är att eliminera
inflytandet av trafikintensiteten, vilket förutsätter att inan
känner den teoretiska relationen mellan trafikolyckor T
och trafikintensitet N. Relationen kan tänkas vara en
rätlinjig funktion T = aN eller en exponentialfunktion T =
bNn eller sammansatt, t.ex. T = aN + bNn. Det är
avvikelserna från den teoretiska kurvan, som i första hand
intresserar, och de kommer fram, om man dividerar antalet
olyckor med N eller Nn, beroende på funktionens
beskaffenhet. Vid för övrigt givna förhållanden skulle kvoten
därvid bli konstant.
Trafikintensitet har definierats som antal fordon i rörelse
på vägarna. Det är ju uppenbart, att den varken kan
motsvaras av antalet registrerade fordon eller antalet
registrerade fordon per kilometer väg, som då och då uppges.
Man kan säga, att möjligheterna för ett motorfordon att
vålla eller råka ut för trafikolyckor är proportionella mot
det antal kilometer, som det tillryggalägger under
statistikperioden. Ett visst fordon kan ju förekomma på en väg
mångdubbelt oftare än ett annat och därigenom mera
bidra till ökning av såväl trafikintensiteten som de
teoretiska möjligheterna till trafikolyckor. Kunde man få
någorlunda tillförlitliga uppgifter på genomsnittliga årliga
kör-längden för olika kategorier av motorfordon, skulle man
som mått på trafikintensiteten kunna använda antal
fordonskilometer per år.
Ett sätt att anskaffa sådana uppgifter är mer eller mindre
omfattande stickprovsundersökningar. Svenska
Vägför-eningen har för några år sedan på så sätt fått fram
genomsnittssiffran 10 650 km/år för den privata
personbilstrafiken och bilindustrierna uppskattade år 1950 lastbilarnas
(85 000) totala körlängd till 1 560 milj. km, motsvarande
18 400 km/år för varje lastbil i genomsnitt. Ännu exaktare
siffror erhålles självfallet för den redovisningsskyldiga
yrkesmässiga biltrafiken (Industriens Utredningsinstitut).
Även andra sammanslutningar, oljebolag m.fl. insamlar
liknande uppgifter. På grundval av på detta sätt erhållna
uppgifter har det även varit möjligt att uppskatta bilarnas
årliga transportarbete (Sveriges Automobilindustriförening:
"Bilismen i Sverige 1952").
När det gäller att med ledning av offentliggjord statistik
fästa allmänhetens uppmärksamhet på trafikriskerna på
vägarna, har i synnerhet i offentlig diskussion och
dagspressens ledare metoden "ändamålet helgar medlen"
utnyttjats på så sätt, att man underlåter att ställa
trafikolyckornas ökning i relation till trafikintensitetens ökning.
Det är ju en vanlig demagogisk metod att anföra absoluta,
ur sitt sammanhang lösryckta statistiska uppgifter som
stöd för missvisande uttalanden. Härigenom har sådana
besynnerliga oriktigheter framkommit, som att
trafikkulturen i vårt land år från år försämras och nu är sämre än
i andra länder, att lastbilsförare och motorcykelförare är
mera hänsynslösa och trafikfarliga än andra
motorfordonsförare etc.
Åtminstone i några fall har man under senare år
emellertid på mera sakkunnigt och ansvarskännande håll gjort för
sök att få fram rättvisande statistiska uppgifter om
trafikolyckorna genom att ställa dem i relation till
trafikintensiteten.
Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens främjande
använde exempelvis i sin årsrapport för 1950—51
drivmedels-förbrukningen räknad i 1 000 m3/år som ett uttryck för
trafikintensiteten i landet. Förbrukningssiffrorna erhölls
från oljefirmornas statistik. Den skiljer emellertid icke
mellan drivmedel för vägtrafik och för andra förbrukare,
varför variationerna i den relativa förbrukningen för dessa
kategorier blir en felkälla. Förbrukningen varierar starkt
icke blott med motorstorlekarna utan även med
driftförhållandena eller ungefär från 0,25 1/mil till över 5 l/mil.
Jämförelsesiffror för olika kategorier av fordon kan ej
erhållas med denna metod.
Statistiska Centralbyrån använder Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens trafikräkningar, varvid förutsättes, alt
me-delkörlängden för fordonen är konstant "från tid till annan".
Räkningarna sker 6—7 gånger per år vid i regel 5—6
räkne-punkter för varje läns vägnät, för Norrbottens län 7
punkter, för Gotlands, Blekinge och ett par andra mindre län
3—4 punkter. Räkningarna gäller medeltal fordon per dygn
och fortgår ibland flera dagar. Sammanlagt utnyttjas 130
fasta räknepunkter i landet (endast landsbygden),
representerande 432 vågriktningar (vägkorsningar).
Det kan ifrågasättas, om dessa ur vägteknisk synpunkt
nödvändiga räkningar även är användbara som uttryck för
landsbygdens genomsnittliga trafikintensitet, särskilt för
lastbilar, motorcyklar och cyklar. Dessa kategorier, spe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
