- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
85

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1953 - Flaskor för kolsyrade drycker, av Rolf Steenhoff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 februari 1953

85

Flaskor för kolsyrade drycker

Överingenjör Rol f Stéenhoff, Stockholm

Glas är en fascinerande produkt, samtidigt fast
kropp och lösning. Detta vackra, genomskinliga
material, som inte tycks dölja några
hemligheter, kan bli offer för de starkaste affekter men
kan också på rätt sätt behandlat bli ett utmärkt
konstruktionsmaterial. För de branscher som
nyttjar glas till emballage är den sistnämnda
egenskapen av oskattbart värde och sedan länge
föremål för studium.

Trycket i flaskor

I öl- och framförallt läskedrycksflaskor är den
inre påkänningen icke oväsentlig. Förf. och
medarbetare1 har undersökt hur trycket i flaskan
beror av vätskans temperatur och kolsyrahalt samt
gasrummets volym och lufthalt. Därvid befanns
att i en flaska, vars gasrum är 3 % av totala
flaskvolyinen, stiger trycket inom i praktiken
ifrågakommande områden i takt med
temperaturen. Är flaskan underfylld, stiger trycket
långsammare, men är gasrummet mindre än 3 % av
flaskvolymen, stiger trycket fortare och härvid
är accelerationen omvänt proportionell mot
gasrummets storlek.

Vidare befanns att tryckstegringen vid
temperaturhöjning varierar starkt med gasrummets
luftinnehåll. Vid svag kolsyratillförsel
underifrån, dvs. då de från tappmaskinerna
kommande oförslutna flaskorna icke brusa eller bubbla
och lufthalten i gasrummet för den skull blir
maximal, har man att räkna med högre tryck i
den förslutna flaskan än vad fallet skulle blivit,
om ren kolsyraatmosfär förefunnits i
gasrummet. I praktiken visar alltså trycket i en
överfylld och starkt lufthaltig flaska den största
temperaturkänsligheten; i enstaka fall torde hos
sådana ytterlighetsflaskor trycket kunna stiga till
dubbla det tryck, varunder drycken
ursprungligen impregnerats.

Studierna över flasktryck har givit anledning
till närmare undersökning av tvenne variabler,
nämligen gasrummets storlek och dess
luftinnehåll. För flaskor från moderna
tappningsmaskiner är tappningshöjden fördelad med god
anslutning till normalkurvan. Spridningen hos en
timmes produktion från en maskin (ca 6 000—
7 000 flaskor) är icke större än att gasrummets
variationskoefficient begränsas till ca 10 %.
Härav dras slutsatsen, att endast i sällsynta undan-

666.171 663.642

tagsfall gasrummet hos en färdigtappad flaska
understiger 70 % av den normaltappade flaskans
gasrum.

Lufthalten, som visats ha en dominerande
betydelse för tryckökningen vid flaskans
uppvärmning, torde nutilldags kunna betraktas som
relativt konstant. Före påfyllningen tryckprovas
flaskorna automatiskt med den i
tappmaskinerna befintliga gasblandningen. En viss lufthalt i
denna är av ekonomiska skäl ofrånkomlig; luft
tillföres nämligen från varje flaska, som tappas
under mottryck. Vid provtryckningen är vidare
flaskan fylld av luft under atmosfärstryck, som
komprimeras till 4—5 at ö. En del av den
sålunda komprimerade gasblandningen kvarstannar
efter fyllningen i flaskans gasrum. Tidigare
avlägsnades denna lufthaltiga gasblandning genom
att de nytappade flaskorna brusade mer eller
mindre starkt före förslutningen. De flaskor som
kommer från moderna sköljmaskiner är
emellertid så rena att någon brusning knappast
förekommer, ett ytkemiskt sett intressant faktum.

Glasytans betydelse för kolsyraavgången har
behandlats av Krause2 och av förf. och
medarbetare3. Vi fann bl.a. att bildningen av
kolsyra-blåsor på en fullständigt ren glasyta sker så
långsamt att kolsyrans "halveringstid" hos en
flaska mineralvatten kan uppgå till 1 000 h trots
att lösningen är fyr- till femfaldigt övermättad.
Resultatet av förfrs experiment med olika
yt-aktiva substanser synes bestyrka Krauses
tidigare framlagda teori om de hydrofoba ytpartiernas
betydelse för bildningen av primärblåsor. I
praktiken visar sig detta fenomen på så sätt att
kolsyrade drycker, som påfyllts nya eller eljest
fullständigt rena flaskor, vid öppnandet verkar
"avslagna". Genom införandet av en kolsyrafattig
gasfas i lösningen, exempelvis genom
nedsläp-pandet av några korn luftbemängt strösocker,
kan man lätt övertyga sig om att drycken trots
allt är starkt övermättad med kolsyra.

Glasets hållfasthet

Över hållfastheten hos vanligt natronkalkglas
föreligger åtskilliga divergerande uppgifter. Så
anges draghållfastheten av "Handbok i kemisk
teknologi" till 800 kp/cm2 och av Hütte till 160
—900 kp/cm2, allt efter sammansättningen. Förf.
och medarbetare4 har med trådtöjningsgivare ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 18 14:55:57 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1953/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free