Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1953 - Flaskor för kolsyrade drycker, av Rolf Steenhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Samband mellan tryckhållfasthet och specifik
glasmängd hos cylindriska och fyrkantiga flaskor.
fört mätningar på öl- ocli läskedrycksflaskor och
ur de på grundval härav uppgjorda
töjningsdia-grammen har beräknats en draghållfasthet för
flaskglaset av ca 200 kp/cm2. Tryckhållfastheten
är i detta fall av mindre intresse; som kuriosum
må nämnas att den svenska 33 cl öl- och
läskedrycksflaskan tål en vilande axiell belastning av
ca 5 t, eller vikten av en lastad 2% t bil.
Som en följd av tidigare överväganden syntes
man kunna fastställa det tryck, som en
läskedrycksflaska blir utsatt för, till högst dubbla det
ursprungliga impregneringstrycket, vilket
senare i allmänhet icke överstiger 4 at ö. Detta
bekräftas av teoretiska överväganden baserade på
gasernas allmänna tillståndslag och
absorptions-koefficientens temperaturberoende. Härvid
bortses från de extrema fall, då tappade och förslutna
flaskor utsättes för stark värme eller kyla. (I det
senare fallet kan nämligen också tryckstegring
uppstå på grund av att kolsyra frigöres ur
drycken vid denna frysning.) Fråga uppstår nu 0111
hänsyn skall tas till hos glaset uppträdande
utmattningsfenomen.
Vid tidigare undersökningar5 har förf. funnit,
att utmattning inträder relativt snabbt vid
påkänningar överstigande 11—12 atö, medan
sådana däremot icke kunde påvisas vid
påkänningar under 10 at ö. Dessa resultat bekräftas av
undersökningar, som för några år sedan
publicerades av Borchard & Schulze6. Dessa införde
begreppet "Dauerstanddruck" såsom mått på den
belastning en flaska kan tåla under oändligt lång
tid. Vid påkänningar under denna uppträder
sålunda icke någon utmattning. För större partier
flaskor av olika härkomst och form fann
Borchard & Schulze ett "Dauerstanddruck" av 40—
50 % av sprängningstrycket. Detta tyder på
att exempelvis läskedrycksflaskor, som visar ett
sprängningstryck av 22—30 kp/cm2 beroende på
storleken, icke behöver antas bli utmattade
under användningen. Av säkerhetsskäl ställs
fordringarna på flaskorna emellertid väsentligt
högre, hur högt är närmast en glasteknisk fråga.
Provning
Flera metoder föreligger för tryckprovning av
glasemballage, och automatmaskiner för detta
ändamål har förts i marknaden. Även utan
sådana kan emellertid tillförlitliga värden på
tryckhållfastheten erhållas. Vid Apotekarnas
Mineralvattens AB användes för tryckprovning av flaskor
en hydraulisk provningsapparat, där flaskan,
lätt inspänd mot ett tätande munstycke, genom
invridning av en gängad spindel i tryckledningen
utsättes för ett med så konstant hastighet som
möjligt stigande innertryck. Tryckstegringen är
ungefär 1 atö/s, och sprängningstrycket avläses
på en maximalmanometer.
De avvikelser från ett flaskpartis
medelspräng-ningstryck som härvid noterats härrör från både
apparaturen och flaskorna; en uppdelning
härvidlag låter sig väl icke göra.
Spridningsmät-ningar på större partier nyglas har emellertid
visat, att variationskoefficienten vid dessa prov
ligger vid ca 10 %, en för leveranskontrollen fullt
tillräcklig noggrannhet.
Flaskans form
Flaskans yttermått bestäms i många fall av
transporttekniska förhållanden; det gäller att få
en flaska av sådan bredd och höjd att den kan
bilda modul för en transportförpackning, på
vilken vissa krav ställs, t.ex. att den skall passa för
ett flertal flaskstorlekar och i sin tur skall bilda
modul till lastflak av viss storlek.
Att bottnen på flaskan skall vara plan följer av
dess användning. Bröstets höjd blir beroende av
den volym som med givna yttermått skall
inrymmas; bröstkurvans dragning kan med fördel
överlämnas till en erfaren formgivare, då här
ganska små förändringar visat sig betyda
mycket för det allmänna intrycket (observera
exempelvis differensen mellan den gamla 33 cl flaskan
"SGS 9" och den nya "lättviktsflaskan" med
samma innehåll). Hur mynningspartiet skall se
ut sammanhänger med förslutningsmetoden.
För de svenska läskedrycksflaskorna användes
till en början den internationella
kronkorkmyn-ningen, men eftersom i vårt land övervägande
användes aluminiumkapsyl, har mynningen i
flera etapper omarbetats, och ny utformning av
den provas för närvarande.
Vi är så framme vid frågan om flaskan skall
vara rund eller fyrkantig. Vissa flaskor görs
avsiktligt kantiga, sålunda har
Eniballagestandar-diseringen rekommenderat en sexkantig flaska
för icke drickbara ämnen, och vissa
livsmedelsindustrier har nyligen i vårt land introducerat
fyrkantiga flaskor. Sådana utnyttjar ju bäst det
tillgängliga utrymmet. Hur de fyrkantiga
faskorna ställer sig i hållfasthetshänseende blir
emellertid inom vissa branscher helt avgörande för
deras användbarhet. Hållfastheten hos olika
flasktyper har för den skull varit föremål för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
