Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1953 - Ultrakorta radiovågors utbredning i de lägre luftlagren, av Bengt Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 12. Radioförbindelse mellan flygplan ovanför ett skikt
med temperatur inversion (M-kurva enligt fig. 11); upptill
registrerad signal, nedtill schematisk bild av stråtgången.
vilken även kan skrivas
InE + InR = InEo — txR
(31a)
Om termerna i vänstra ledet uppritas som funktion av R
erhålles sålunda en rät linje, vars lutning är —oc.
Experimentellt bestämda värden på oc ha visat god
överensstämmelse med de teoretiskt beräknade.
Spridning i turbulent luft
Luftens möjligheter att påverka
vågutbredningen är ingalunda uttömda med vad som nu
beskrivits. På rätt sen tid har ett annat fenomen
som väntas få stor praktisk betydelse kommit i
blickpunkten, nämligen den av turbulens i luften
och därmed sammanhängande variationer i
luftens dielektricitetskonstant orsakade spridningen
av de elektromagnetiska vågorna. En företeelse
av samma natur är stjärnornas skenbara
blinkningar, som redan av Newton ansågs bero på
variationer i atmosfärens brytningsindex.
Analoga förhållanden råder även i fråga om
ljudvågors fortplantning i havsvatten, vari
variationer i temperatur och salthalt orsakar
ljudhastighetsvariationer.
Under vissa prov 1945 observerades mycket
långa räckvidder som svårligen kunde förklaras
av ledskiktsbildning. 1947 framkastades av C L
Dämpning i atmosfären
För våglängder över ca 10 cm kan dämpningen
i luften för det mesta totalt försummas. För
våglängder under ca 1,5 cm kan dämpningen
däremot vara avgörande för uppnåeliga räckvidder.
Dämpningen orsakas dels av att luftens syre
och vattenånga absorberar en del av radiovågens
energi, dels av att vattendroppar i moln, regn
och dimma, samt i mindre grad hagel och snö
absorberar och sprider energi.
Gasabsorptionen hänger ihop med molekylernas
magnetiska moment och uppträder vid ett stort
antal skarpa resonansfrekvenser. Vid
atmosfärs-tryck åstadkommer emellertid kollisionseffekter
att individuella resonanser flyter ihop till
bredare frekvensband. Detta framgår av fig. 13, där
dämpningstoppen vid l = 1,25 cm kommer från
vattenånga och toppen vid 0,5 cm från syret.
Figuren visar även att dämpningen i regn kan
vara avsevärd för våglängder under ca 6 cm. Om
dropparnas diameter är mycket liten i
förhållande till våglängden (<0.01X), vilket vid
cm-vågor alltid är fallet i dimma och även i de flesta
moln, bestäms dämpningen enbart av mängden
vatten i droppform per volymsenhet luft. I annat
fall är droppstorlekens inverkan avsevärd.
Om markreflexioner är försumbara, kommer fältstyrkan
med hänsyn till atmosfärdämpningen oc att variera med
avståndet R enligt formeln
E = E°e~*R
L Re
(31)
Fig. 13. Korta radiovågors dämpning i troposfären; 1
gasdämpning (syret och vattenångan) vid lufttryck 1013 mb,
temperatur 20°C och specifik fuktighet 6,36 g/kg, 2 lätt
regn 1,25 mm/h, 3 medelstarkt regn 5 mm/h, 4 häftigt regn
25 mm/h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
