Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1953 - Nya metoder - Mätning av små partiklars diameter, av SHl - Kopparfärgning av Orlon, av SHl - Kontinuerlig vakuumkristallisation av ammoniumnitrat, av SHl - Kolonnbotten med ejektor, av SHl - Automatisk ändring av avståndet mellan föremål på en transportör, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
TEKNISK TIDSKRIFT
partikeldiametrar på 76—3 j* med samma noggrannhet.
Denna är 5 fl/o för enstaka mätningar om den minsta
diametern inte understiger 0,4 u (W H M Robins i Nature
4 okt. 1952). SHI
Kopparfärgning av Orion. Den enda metod, enligt
vilken Orion kan färgas i hela färgskalan vid de temperaturer
som normalt används, är kopparfärgning. Härvid sätter
man ett reduktionsmedel till ett färgbad innehållande
kopparsulfat, ett surt färgämne och Orlonfibern. Det bildas då
kuprojoner som absorberas av fibern och ger denna affinitet
till färgämnet. Bindningen mellan kuprojonen och fibern
beror på den förras förmåga att bilda komplex med
poly-akrylnitrilens nitrilgrupper.
Den mängd kuprojoner, som absorberas av fibern, är
proportionell mot dessa joners koncentration i färgbadet; den
beror också av dettas pH (2—3,5 är bäst) och av dess
temperatur (absorptionshastigheten är mycket liten under
100°C). Mängden absorberat färgämne är proportionell
mot mängden absorberade kuprojoner (Chemical &
En-gineering News 17 nov. 1952). SHI
Kontinuerlig vakuumkristallisation av
ammonium-nitrat. 1 en amerikansk fabrik, där ammoniumnitrat
tillverkas i stor skala, neutraliseras först salpetersyra med
ammoniak. Därefter renas och koncentreras den erhållna
lösningen, varefter ammoniumnitratet utvinns i fast form
genom kristallisation i vakuum (Tekn. T. 1951 s. 395).
Slutligen torkas och förpackas produkten. Alla processer
utförs i apparatur av rostfritt stål AISI 430.
Anläggningen är den första i vilken
vakuumkristallisa-tion av ammoniumnitrat sker i stor skala. Den har fem
parallellt arbetande kristallisatorer som var och en ger
105 t/dygn ammoniumnitrat. En apparat (fig. 1) består av
en behållare för kristallsuspension rymmande 87 m3, en
cirkulationspump för 38 m3/min, ett stigrör och en
indunstare 2,7 m i diameter. På pumpens sugsida tillförs
190 1/min koncentrerad ammoniumnitratlösning från en
central behållare.
övermättad lösning uppstår i indunstaren och sjunker
ned i apparatens underdel där den kyls. Det fasta
ammoniumnitrat, som härvid skiljs ut, lagras dels till kristaller
i suspensionen, dels bildar det nya små kristaller. Dessa
flyter upp och går till en separator där de löses upp med
direktånga. Lösningen förs till cirkulationspumpens
sugledning. De största kristallerna sjunker till bottnen i
suspensionen och tas ut kontinuerligt genom ett sugrör.
Normalt håller man ca 36 t kristaller i suspensionen.
Lösningens temperatur regleras automatiskt till 38°C.
Kristallbeläggningar på apparatens väggar undviks genom att
vätskan hålls i tillräckligt stark rörelse. Om cirkulationen
Fig. 1. Vakuumkristallisator för ammoniumnitrat, t.v.
med stark cirkulation, t.h. med svag; 1 ånga, 2
vätskeför-delare, 3 sugrör, i skärm, 5 tillflöde, 6 överfallsrör, 7
ventil, 8 cirkulationspump, 9 ånga, 10 behållare för
suspension, 11 indunstare, 12 stigrör, 13 kristallseparator.
Fig. 1. Kolonnbottnar med
ejektor.
görs så stark att en del av de finaste kristallerna passerar
genom pumpen till indunstaren (fig. 1 t.v.), uppnås högsta
produktion. Större kristaller kan fås genom minskning av
cirkulationen så att inga kristaller följer med genom
pumpen (fig. 1 t.h.). Produktionen sjunker då till ca 40 t/dygn
(W C Saeman m.fl. i Industrial & Engineering Chemistry
aug. 1952). SHI
Kolonnbotten med ejektor. I en amerikansk
konstruktion av destillationskolonn har man utnyttjat
ejektorprin-cipen för att åstadkomma en intim blandning av gas- och
vätskefas på bottnarna. Det uppges att man på detta sätt
får en ökning av kolonnens avverkning vid given
diameter, mindre bottenavstånd (mindre kolonnhöjd) och
snabbare inställning av jämvikt på bottnarna. Vidare
undviks de svårigheter som uppstår genom att vätskehöjden
på bottnen varierar.
Ångorna, som underifrån kommer till en botten, leds
genom ett koniskt munstycke (fig. 1) där de träffar nedflödet
från närmast överliggande botten. De har stor hastighet
och drar därför med sig vätskan genom ett U-format rör,
som riktar ång-vätskestrålen mot vätskeytan på bottnen. I
röret uppstår starka virvelströmmar, varigenom en intim
blandning av vätska och ånga uppnås. Vid utloppet kastas
vätskedropparna mot vätskeytan och skiljs härvid från
ångan. Resten av stänket avlägsnas när ångorna passerar
de tre mellan bottnarna placerade koniska droppfångarna
som kan vara av poröst material, perforerad plåt eller
trådnät (Oil & Gas Journal 28 juli 1952). SHI
Automatisk ändring av avståndet mellan föremål på
en transportör. Vid industriell målning av föremål är
handsprutning en alltför arbetskrävande metod. Man har
därför utarbetat automatiska metoder, vid vilka
färgåtgången dock blir stor därför att färgstrålarna inte
koncentreras mot föremålen. En förbättring uppnåddes genom
elektrostatisk sprutmålning (Tekn. T. 1949 s. 71; 1952
s. 461), men denna har olägenheten att de delar av
föremålet som först och sist passerar sprutmunstyckena får
mera färg än övriga delar, därför att färgstrålarna böjs
mot föremålen genom den elektrostatiska attraktionen.
Ett sätt att undvika denna olägenhet är att placera
föremålen tätt intill varandra. De slår emellertid då lätt mot
varandra och skadas, särskilt där den transportör, i vilken
de hänger, ändrar riktning. En amerikansk firma säger
sig nu ha löst problemet genom att införa automatisk
ändring av avståndet mellan föremålen så att de kan hållas
åtskilda utom vid sprutningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
