Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 17 februari 1953 - Polarflygning og polarnavigasjon, av Einar Sverre Pedersen - Svensk järnhantering 1952, av WS - Världsskeppsbyggeriet vid årsskfitet 1952/53, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1953
113
utnytte disse fordeler, men de strategiske
ek-sperter på begge sider av polhavet har derimot
fullt ut innsett fordelene. Med den stadig ökende
aksjonsradius på möderne bombefly er den
eneste logiske angrepsvei over polhavet fra
Eur-asia til Nordamerika eller vise versa.
Polarkonseptet ble bygget på dette grunnlag og
hele USA’s såvel som Sovietrusslands
forsvars-strategi er bygget på antageisen at et eventuelt
atombombeangrep vil komme nordfra. Den
inten-se utbygning av flybaser på begge sider av
polhavet viser at general Arnold kan få rett:
nordpolen vil kanskje bli den tredje verdenskrigs
strategiske sentrum. Men polarkonseptet gir
og-så andre muligheter. Den tredje verdenskrig
kommer kanske aldri, og de arktiske basene vil
da ligge der fullt ferdig som
mellomlandingsplas-ser for de sivile Iuftrutene mellom öst og vest.
Uansett hvad som hender så står vi nu på
ter-skelen til en ny tidsepoke med en kolosal
virk-somhet i Arktis og jo för vi innser dette desto
hurtigere vil vi kunne dra fordel av denne
utvik-ling. Geografisk sett ligger Skandinavia bedre til
en noen andre land i verden når det nettop
gjel-der å dra nytte av dette. Det er derför ikke mer
enn rimelig at SAS går i spissen og viser de andre
nasjonene veien når det gjelder polarflygning
over fremtidens handelsveier.
Antarktis vil også med tiden komme i
brenn-punktet og meget tåler for at en stor del av
luft-trafikken mellom Sydamerika, Australia, New
Zeeland og Sydafrika i ikke altfor fjern fremtid
vil komme til å passere over det antarktiske
kontinent. Også her har vi skandinaver stolte
tradi-sjoner og store ökonomiske interesser. Det er
derför å håpe at vi også her skal gå i spissen når
det gjelder å åpne nye handelsveier.
Svensk järnhantering 1952. Exporten av järnmalm
uppgick under 1952 till sammanlagt 15 666 000 t mot
14 997 000 t år 1951; ökningen var sålunda 669 000 t.
Tackjärnsexporten minskade från 68 000 till 51 000 t. Exporten
av järn och stål, varm- och kallbearbetat, låg på samma
nivå som 1951 och uppgick till 165 000 t. Exporten av
ma-nufakturerade järn- och stålvaror minskade från 55 000
till 48 000 t.
I importen märktes en väsentlig ökning för skrot av
smidbart järn samt tackjärn: för skrot från 76 000 till 91 000 t
och för tackjärn från 74 000 till 119 000 t. Även importen
av järn och stål, varm- och kallbearbetat, ökade från
sammanlagt 750 000 t 1951 till 788 000 t 1952. Ökningen låg
på de tre första kvartalen; under fjärde kvartalet
inträdde en minskning, ökningen gällde huvudsakligen plåt,
särskilt grovplåt, medan bl.a. balk, armeringsjärn och
vals-tråd importerades i mindre omfattning än föregående år.
Produktionen av järn och stål var under 1952 den största
hittills. Tackjärn ökade sålunda från 851 000 till 1 053 000
t, göt och skrotat stålgjutgods samt smältstycken och
rå-skenor från 1 505 000 till 1 669 000 t samt valsat och smitt
järn och stål, inklusive försålda ämnen, från 978 000 till
1 092 000 t.
Den beräknade konsumtionen, om man inte tar hänsyn
till lagerförskjutningen, uppgick till 1 726 000 t mot
1 575 000 t 1951. Den årliga genomsnittskonsumtionen un-
der de senaste tio åren (1943—1952) har varit 1 304 000 t;
för åren 1930—1939 var den 796 000 t och beräknas år 19r3
ha uppgått till 380 000 t.
Under första halvåret 1952 sysselsattes i järnhanteringen
42 000 arbetare, under senare halvåret något flera.
Orderstocken vid de svenska järnverken är allt
fortfarande rätt stor, men har minskat avsevärt under de senaste
månaderna. Priserna på svenskt järn för den inhemska
marknaden har sänkts med 5 v/o under januari 1953.
Medräknas den prissänkning som genomfördes i oktober 1952
har järnpriserna under de senaste tre månaderna sjunkit
med ca 10 ’"/o. Även priserna på importerat järn har sjun
kit rätt avsevärt och ligger i vissa fall under, i vissa fall
över de svenska hemmamarknadspriserna. Läget på järn
marknaden är för dagen svårbedömligt
(Järnverksföreningens berättelse över järnets statistik 1952). WS
Världsskeppsbyggeriet vid årsskiftet 1952/53. Enligl
Lloyd’s Registers statistik var den 31 december 1952 ett
handelstonnage om 1 179 fartyg, 6 118 585 brt under bygg
nad i världen, vilket jämfört med 1 212 fartyg, 5 494 065
brt ett år tidigare betyder en ökning av ej mindre än
624 520 brt. Byggnadstonnaget är härigenom för fredsför
hållanden ovanligt stort, kanske dubbelt mot vad som Iran
anses normalt. Fördelningen på de olika länderna är
(motsvarande siffror vid årsskiftet 1951/52 inom parentes):
antal fartyg brt
Storbritannien och
Nordirland ............ 336 (360) 2 146 402 (2 209 012)
Förenta Staterna........ 75 ( 65) 679 815 ( 562 514)
Japan ..................................67 ( 60) 567 095 ( 294 7 7o)
Tyskland .............. 158 (153) 514 739 ( 429 545)
Frankrike .............. 53 ( 76) 394 692 ( 472 638)
Holland ............... 138 (147) 375 869 ( 321 199}
Italien ................. 54 ( 50) 367 653 ( 275 516)
Sverige ................................53 ( 61) 348 075 ( 312 388)
Brittiska Samväldets
utomeuropeiska länder.. 36 ( 37) 168 991 ( 148 354)
Norge ................................43 ( 48) 152 874 ( 138 952)
Danmark ............................27 ( 23) 139 673 ( 108 70Ö)
Belgien ................ 23 ( 15) 120 700 ( 86 641)
Spanien ................ 69 ( 75) 92 594 ( 90 332)
Finland ................................23 ( 14) 29 630 ( 18 545)
Portugal ............... 10 ( 6) 8 391 ( 5 060J
Jugoslavien ............ 6 ( 9) 7 520 ( 13 800)
Irländska Republiken ... 2( 2) 2 090 ( 2 090)
Indonesien ............. 6 ( 2) 1 792 ( 380)
Av totaltonnaget faller 35,08 ’"/o på Storbritannien ocb
Nordirland, varjämte 2,76 ’"/o kommer på det brittiska
samväldets utomeuropeiska länder, eller tillsammans 37,84 fl/o
jämfört med 42,91 ®/o ett år tidigare och 44,93 °/o vid
årsskiftet 1950/51. Även om den brittiska anparten av
världsbyggnadstonnaget procentuellt sett avsevärt minskats har
tonnagets storlek under senare åren hållit sig tämligen
konstant vid ca 2V3 milj. brt. Den stora ökningen av det
japanska byggnadstonnaget bör observeras. Siffror för
Ryssland, Kina och Polen saknas fortfarande i statistiken.
I fråga om drivkraften fördelade sig totaltonnaget på:
brt •/•
838 (921) motorfartyg 3 314 506 (3 430 846) 54,2 (62,5)
341 (291) ångare 2 804 079 (2 063 219) 45,8 (37,5)
Den starka ökningen av ångtonnaget är anmärknings
värd — vid årsskiftet 1950/51 byggdes blott 31,4 */o ång
tonnage (1 521 687 brt) mot 45,8 % nu. Relationen mellan
motor- och ångtonnage är mycket olika i skilda länder,
T.ex. i Danmark byggs nu enbart motorfartyg, i Tyskland
385 908 brt motor- och 128 821 brt ångfartyg, i Sverige
313 740 brt motor- och 34 335 brt ångfartyg, i Storbritan
nien och Nordirland 1 171681 brt motor- och 974 621 brt
ångfartyg. I Förenta Staterna däremot dominerar
ångtonnaget med 679 813 brt mot blott 9 203 brt motortonnage, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
