Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 17 februari 1953 - En kurs i amerikansk företagsledarutbildning, av Bengt Wiking
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1953
117
tagspolitik; Företagsorganisation; Produktens distribution
och försäljning; Företagsekonomi; Arbetarfrågor.
Ämnet Företaget och det amerikanska samhället
behandlade frågor som i regel var allmänt kända, och därför
något avvikande från den beskrivning av ett fall som
lämnats tidigare. För européerna var vidare
problemkomplexen ganska svåra att tränga igenom, eftersom förhållandena
är så väsentligt olika på ömse sidor om Atlanten.
Emellertid framgick med all önskvärd tydlighet det stora ansvar
som den amerikanska industrin känner för det samhälle
där den verkar. Företaget har att överta, eller i varje fall
understödja många funktioner, som vi är vana vid att
staten eller kommunen sköter. Man anser att en mera
effektiv och ekonomisk lösning av t.ex. sjukvård erhålles
genom att företagen sköter denna sociala uppgift.
De två ämnena Företagspolitik och Företagsorganisation
var visserligen skilda åt i programmet, men de problem
som behandlades var ofta sådana att de lika gärna kunde
ha tillhört det ena eller det andra. Det var mycket ofta
rent mänskliga frågor som togs upp till behandling, och
människor är sig tämligen lika antingen de bor i Amerika
eller i Europa. Samtliga kursdeltagares möjligheter att
göra vägande inlägg i debatten var därför särskilt stora i
dessa ämnen. Européer har nog ofta uppfattningen att man
i USA ser mycket kallt på den mänskliga
produktionsfaktorn, men något belägg härför gav inte de amerikanska
deltagarnas inlägg, utan motsatsen var i stället fallet.
Vi fick bl.a. kontakt med den särdeles omfattande
utbildningsverksamhet som äger rum inom amerikansk industri,
ofta i samarbete med universiteten. General Electric t.ex.,
med över 400 000 anställda, har kurser i ekonomiska
frågor i gång för samtliga arbetare. Det ringa intresse som
fackföreningsrörelsen i USA har visat för medlemmarnas
utbildning är naturligtvis en anledning till att företagen
själva ofta intresserat sig för att tillmötesgå
bildningsanspråken. Den undervisning i grundläggande ekonomiska
frågor som t.ex. förmännen vid Republic Steel får
demonstrerades speciellt utförligt, och den syntes ligga på ett
mycket högt plan samt vara objektiv.
Inom företagspolitiken förekom åtskilliga fall rörande
produktionsinriktning och industrilokalisering. Amerikansk
industri är nämligen ofta lätt omställbar, och
marknadsbehoven växlar starkt. Tack vare den stora köpkraften
kan nya behov lätt skapas och tillfredsställas.
Transportmöjligheterna är vidare så väl utvecklade att en industri
ingalunda är bunden till någon lokal marknad, utan kan
söka sig nya avsättningsområden på stora avstånd.
Industrilokaliseringen är för tillfället ett mycket aktuellt
problem, och en betydande omflyttning håller på att ske från
det gamla industricentrat New England till de södra
staterna. Yankeen avlöses av sydstatsmannen som
industriledare. Den industriella utvecklingen inom t.ex. Texas är
även efter amerikanska förhållanden mycket omfattande.
Frågor om den enskilde personens behandling inom
organisationen förekom ofta. Anställnings- och
avskedsintervjuer, och den teknik som därvid bör användas fick vi
många exempel på. Befordringspolitiken var vidare ett
stort ämne, där man t.ex. visade i hur god tid
"påläggskalvar" bör göras medvetna om sin placering.
Ämnet Produktens distribution och försäljning kallades
vid HBS "Marketing management", och där ingick
frågor rörande företagens inköpsorganisation,
transportproblem, distributionskanaler, försäljning, prissättning,
reklam, upparbetande av behov m.m. Det svåröversättbara
ordet "marketing" kan över huvud sägas omfatta allt utom
produktens tillverkning — det är den verksamhet som
skaffar inkomsterna.
Bland eleverna fanns många försäljare från åtskilliga
stora amerikanska företag, och de höll vid flera tillfällen
anföranden om sina egna firmors problem, och då gavs
en mycket god inblick i försäljningsmetoderna.
Den senaste utvecklingen inom detaljhandelsbranschen,
med stora varuhus förlagda mitt på landsbygden inom ett
köpkraftigt område, hade vi särskilt god möjlighet att
studera, eftersom det modernaste varuhuset av denna typ
öppnades under kursens gång i Framingham strax utanför
Boston. Varuhusen inne i städerna har blivit mindre
attraktiva, bl.a. på grund av parkeringssvårigheter, och därför
har man flyttat ut på landet. I Framingham har man plats
för ca 6 000 parkerade bilar, och man beräknade att två
miljoner människor bor inom en halv timmes bilväg från
varuhuset.
Genom den stora köpkraften i USA går det där att genom
t.ex. reklam skapa nya behov utanför livets nödtorft,
medförande ökad produktion och därmed lägre
försäljningspriser. För européerna ligger det något annorlunda till,
eftersom den materiella levnadsstandarden är så mycket
lägre att några lyxbehov knappast behöver skapas. Många
intressanta behovsskapande kampanjer av detta slag ingick
i studieplanen.
En del av "marketing"-ämnesgruppen var "procurement",
vilket väl närmast kan översättas med inköpsorganisation
sedd från högsta ledningens synpunkt. Ofta inlägges i
termen även frågor om behandling, kontroll, lagring och
leverans av den inköpta varan till den avdelning inom
företaget där den skall användas. Begreppet har uppstått
relativt sent i jämförelse med tidigare erkända väsentliga
delar av företagsorganisationen, och definitionen har ännu
inte hunnit stabilisera sig. Betydelsen av oriktiga inköp
är naturligtvis mycket stor, och genom att professorn i
huvudämnet var specialist på "procurement", blev
behandlingen av hithörande frågor relativt grundlig.
Företagsekonomi var ett ämne som krävde ganska goda
insikter i bokföring för att man fullt skulle kunna
tillgodogöra sig diskussionerna. Många elever var emellertid
ingenjörer eller personer med liknande teknisk utbildning,
medan andra innehade befattningar inom de ekonomiska
sektionerna av företagen. Förutsättningarna var således
ganska olika och för ekonomerna var nog problemen ofta
väl enkla, medan ingenjörerna säkerligen lärde sig ett och
annat.
Uppgörande av bokslut, avskrivningspolitik,
kostnadskalkyler, finansierings- och skattefrågor kunna anges för att
karakterisera ämnets omfattning. Vid bokslutsdiskussionrna
användes ofta som åskådningsmaterial årsredogörelser från
amerikanska bolag. Dessa redogörelser skiljer sig avsevärt
från de flesta motsvarande publikationer här hemma. Man
strävar i USA att ge dem en för den stora allmänheten,
aktieägarna, lättillgänglig form med enkla diagram och
belysande bildmaterial från bolagets verksamhet, och
härigenom blir redogörelserna även ett instrument i
reklam-och good will-strävandena.
Arbetarfrågor omfattade problem huvudsakligen i fråga
om fackföreningar, avtal och förhandlingar. Inom detta
område ligger USA åtskilliga tiotal år efter utvecklingen i
Europa, och de behandlade frågorna var därför ofta mest
av historiskt intresse för européerna. Bara en sådan
omständighet att endast ca 30 °/o av de arbetare som kan
tänkas bli organiserade verkligen är det, är ju ganska
egendomlig för oss.
Heta diskussioner förs också i USA om lämpligheten av
att tillhöra en fackförening. Även från arbetarhåll hävdas
ofta att den personliga friheten hindrar tvångsanslutning,
och de tidigare anförda siffrorna om medlemsantalen
visar ju att många arbetare ännu står utanför
organisationerna. Det var onekligen uppfriskande att höra dessa
diskussioner, som även fördes under kursen, och därigenom
få klart för sig, att saken ej är så alldeles självklar som vi
här hemma anser.
Ett par "case"-exempel
Ett fall som behandlades i ämnet Företaget och det
amerikanska samhället var en mycket svår fråga, som uppstod
i USA efter det senaste kriget, nämligen hur de under
kriget till en sammanlagd kostnad av 146 M$> anlagda
rörledningarna "Big-Inch" och "Little Big-Inch" skulle utnyttjas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
