Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 24 februari 1953 - Varför sjöregleringar? av Åke Rusck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Fig. 1.
Belastningsvariation
under året.
vinser från norr. Det blir då fråga 0111
krafttransporter över avstånd på 500 till 1 500 km,
vilket är mer än vad som normalt förekommer
i andra länder. Det är detta som är orsaken till
att vi i Sverige tvingats gå först i utvecklingen av
kraftöverföringar med extra höga spänningar.
Kraftproduktionen utgör för närvarande, som
jag tidigare nämnt, 20 000 milj. kWh/år. Detta
motsvarar 2 800 kWh per person och år,
ungefär samma siffra som USA uppvisar, medan
Norge och Kanada ligger betydligt högre. Av
elkraften tar storindustrin huvudparten, nämligen
65 %, och där är massa-, pappers- och träindustri
samt malmbrytning och metallindustri de största
konsumenterna. De elektrifierade järnvägarna
tar ungefär 10 % av konsumtionen, medan
resten, 25 %, går till hushåll, hantverk och
jordbruk. För närvarande är icke mindre än 95 %
av alla hushåll på landsbygden elektrifierade.
Kraftbehovet har sedan elektrifieringens början
ökat kontinuerligt, ökningstakten motsvarar i
stort sett en fördubbling av belastningen vart
elfte år. Detta innebär för närvarande en ökning
med 1 200 milj. kWh/år.
Då det gäller att tillgodose kraftkonsumtionen
möter åtskilliga svårigheter, som sammanhänger
med att kraften måste produceras exakt
samtidigt som den förbrukas. Man kan sålunda inte
i kraftindustrin arbeta på lager som i andra in-
Fig. 2.
Vattenföring i
Lule älv;
——
reglerad, –-
oreglerad.
dustrier. Kraftbehovet varierar avsevärt från tid
till annan, och därtill kommer att den naturliga
vattenföringen i våra älvar varierar starkt under
året. Vattentillgången är inte heller densamma
under olika år. Det är här sjöregleringarna
kommer in i bilden och det är med deras hjälp
anpassning av kraftproduktionen till kraftbehovet
kan ske.
Efterfrågan på elkraft varierar både under
kortare och längre tidsperioder. Som genomsnitt
gäller, att belastningen under vinterhalvåret är 5—
10 % högre och under sommaren i motsvarande
grad lägre än årsgenomsnittet, fig. 1. Tyvärr
gäller att vattentillgångens variation i allmänhet
är rakt motsatt mot kraftbehovets.
Sjöregleringarnas uppgifter
Genom sjöregleringar har vi möjlighet att
minska vattenvariationerna och bättre anpassa
vattentillgången efter belastningen. Som
exempel härpå kan Lule älv tjäna, där enligt fig. 2
vattenföringen före regleringen under vintern
kunde gå ned till 40 m3/s, medan den efter
reglering kan hållas uppe vid 200 m3/s. Detta
åstadkommes genom en minskning av vattenföringen
under speciellt vårfloden, då de högsta
topparna sänkes. Av kurvorna framgår direkt hur man
genom reglering kan i viss mån anpassa
vattentillgången efter belastningskurvan.
Man kan genom reglering åstadkomma inte
bara en mera lämplig vattenfördelning, utan man
kan också ta till vara överflödsvatten, som man
annars skulle få spilla bort under högflodstid,
då tillrinningen är större än kraftstationernas
maximala vattenkonsumtion. Genom en dylik
reglering får man en ökad total produktion.
Detta medför också, att man kan dimensionera
kraftstationerna för en större vattenkonsumtion
än som annars skulle vara ekonomiskt möjligt.
Emellertid medför en sjöreglering svårigheter
för flera andra näringsgrenar. Man kan då fråga
sig, om det verkligen är riktigt att genomföra
dessa ingrepp. Svaret på den frågan är dock
utan tvekan ja. Sjöregleringarna medför
nämligen att elkraften blir betydligt billigare än
annar skulle vara fallet. Man får en ungefärlig
uppfattning om detta, om man tänker sig att
sjöregleringarnas krafttillskott ersattes med
ångkraft. Detta skulle för hela landet nu medföra en
ökad förbrukning av stenkol med 3 Mt/år,
förutom att man måste bygga ångkraftverk för
mycket stora belopp. Det är ur många synpunkter
uppenbart, att vi inte kan underlåta att utnyttja
sjöregleringar för att förhindra en dylik ökning
i vår bränsleimport.
Även om man sålunda kan konstatera, att
sjöregleringar är nödvändiga, kvarstår dock frågan,
vilken omfattning regleringarna bör få. Det är
naturligt att många olika intressen härvidlag
måste göra sig gällande.
/Vyor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
