Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 24 februari 1953 - Varför sjöregleringar? av Åke Rusck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1953
135
Fig. 3.
Belastningsvariation
under
dygnet.
I vårt land har vi som bekant tack vare
istiderna relativt många sjöar. Av landets hela areal
består drygt 8 % av sjöar. Sjöarna i vårt land
är ganska jämnt fördelade över hela landet, om
man bortser från de allra största sjöarna.
Möjligheterna att genomföra sjöregleringar är
beroende av sjöarnas storlek och läge samt av
strändernas beskaffenhet och är därför mycket
olika i olika delar av landet. Genom att större
delen av landets kraftverk samkör har man
emellertid möjlighet att reglera mer på ett ställe
för att kompensera det, som fattas på ett annat
ställe.
Det är emellertid naturligt, att ju mer
fallsträckorna i en älv blir utbyggda, desto större
blir kraven på att möjligheterna till regleringar
tillvaratas i vattendraget. Tyvärr måste man nog
räkna med att våra möjligheter att åstadkomma
regleringar inte är så stora, att de helt täcker
behovet. Det är därför viktigt att alla
regleringsmöjligheter tillvaratas på bästa sätt.
De nu utnyttjade totala sjöregleringsmagasinen
i landet har en volym, som motsvarar 6 000 milj.
kWh, dvs. ungefär 30 % av hela landets
kraftförbrukning. Varje år utnyttjas ca 85 % av totala
magasinsvolymen.
Man kan skilja på tre olika slags regleringar,
nämligen årsreglering, flerårsreglering och
korttidsreglering.
Årsregleringen avser att flytta vatten från en
del av året till en annan. Man försöker fylla
magasinen under den vattenrika delen av året och
tappar ur dem under den vattenfattiga delen.
Vid mindre omfattande reglering ernår man
endast delvis utjämning, medan man vid långt
driven reglering kan helt kasta om vattentillgången
under året och få en koncentration av vattnet till
vintern.
I Göta- och Svealand räcker magasinen i
allmänhet enbart till för en reglering, som
åstadkommer en viss utjämning av variationerna i
till-rinning. Det är endast Vänern, som medger
längre driven reglering. I Norrland är
möjligheterna till sjöregleringar goda i exempelvis
Indalsälven, Ångermanälven, Ume älv, Skellefte älv
och Lule älv, och man kan där åstadkomma en
ganska långt driven reglering.
Flerårsreglering syftar till att fördela
vattentillgången mellan olika år och i första hand att
spara vatten från vattenrika år till torrår. I de
sjöar, där det är möjligt att åstadkomma större
magasin än som behövs för årsreglering, försöker
man utnyttja magasinen även för
flerårsreglering. I allmänhet räcker dock magasinen inte
till för detta. Det mest betydelsefulla
flerårs-magasinet är Vänern, som är av utomordentligt
värde för krafthushållningen, även om dess
relativa betydelse successivt avtar i och med att mer
och mer kraft utbygges. För närvarande utgör
den energimängd, som produceras i stationerna
nedanför Vänern, ca 7 ,% av landets produktion.
Korttidsreglering utnyttjas för att fördela det
tillgängliga vattnet under dygnet och veckan.
Kraftbehovet växlar nämligen även starkt inom
dygnet och veckan, fig. 3. I regel är
dagbelast-ningen 15 % större och nattbelastningen 15 %
mindre än genomsnittet. Söndagsbelastningen är
mindre än vardagsbelastningen, ca 75 % av
denna. Med dygnsreglering förstås att man sparar
vatten under natten för att utnyttja det på dagen,
och vid veckoreglering sparas vatten under
lördag och söndag och fördelas sedan på
vardagarna. •
Många årsregleringsmagasin utnyttjas även för
dylik korttidsreglering. Vid kraftstationerna
försöker man, om det är möjligt, att åstadkomma
magasin för korttidsreglering. Därvidlag kan
även mycket små magasin vara av värde, då de
kan utnyttjas för att ta upp
belastningsvariationer, som endast räcker någon eller några
timmar.
Den strävan till inskränkning av skift- och
söndagsarbete, som gjort sig gällande senare år, har
bidragit att ytterligare öka skillnaden mellan
dag- och nattlast och mellan vardags- och
söndagslast. Det är sannolikt att behovet av
korttidsreglering ökar i framtiden. I all synnerhet blir
detta fallet om femdagarsvecka skulle införas.
Vid sjöregleringar önskar man ofta dämma
högre än som motsvarar det naturliga
högvattenståndet. Man kan också vilja sänka under det
naturliga lågvattenståndet. Men icke så sällan
har man fått nöja sig med att stanna inom de
naturliga gränserna för vattenstånden. Så är t.ex.
fallet med Vänern och Siljan. Den största
regleringshöjden har vi i Suorva i Lule älv med 18 m
regleringshöj d.
Materiella sjöregleringsskador och botemedel
Genom sjöregleringarna skadas ofta både odlad
mark, skog och bebyggelse. För den enskilde
fastighetsägaren, som får sin mark mer eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
