- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
144

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 24 februari 1953 - Andras erfarenheter - Grundfärger med korrosionsinhibitor, av SHl - Sprutpistol för destillerat vatten, av SHl - Plaster för konservering av gamla målningar, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

TEKNISK TIDSKRIFT

färg och kan med små variationer i sammansättningen
anbringas på de flesta metaller. Wash primer användes först
för målning av fartyg men utnyttjas nu i stor omfattning
inom industrin.

Den vanligaste typen av wash primer består av
vinylbuty-ratplast (bindemedel), flyktigt lösningsmedel och
zinkkromat eller blykromat av särskild typ med liten löslighet i
vatten. Talk tillsätts som fyllmedel för hindrande av
bottensatsbildning. Fosforsyra löst i en alkohol sätts i
bestämd mängd till färgen i form av förtunnare. En
komplicerad reaktion sker mellan plast, pigment, fosforsyra och
metall och ger en stark bindning mellan denna och
grundfärgen. För två amerikanska wash primer, betecknade
WP-1 och XE-5220, anges följande sammansättningar:

WP-1 XE-5220
viktsdelar viktsdelar

Färg:

Vinylite XYHL ................................7,2 9,0

zinktetroxidkromat eller basiskt
zinkkromat ............................................................6,9 —

blykromat med låg halt av lösliga

salter ................................................................— 8,6

talk ....................................................................1,1 1,4

isopropanol 99 ®/o ........................................50,4 53,0

toluen ................................................................14,4 —

metylisobutylketon ......................................— 13,0

Förtunnare:

fosforsyra 85 % ..........................................3,4 2,9

vatten ................................................................3,4 2,9

isopropanol 99 °/o..........................................13,2 9,2

Färg och förtunnare säljs i skilda förpackningar och skall
blandas i bestämda proportioner omedelbart före
användningen. Blandningen är hållbar i 8—24 h, kan anbringas
enligt konventionella metoder utom genom doppning och
torkar på 15—30 min. Numera finns dock hållbara,
färdig-blandade preparat i handeln. För att göra wash primer
mer lätthanterlig kan man försätta den med lösningsmedel,
såsom denaturerad sprit, butanol, ketoner eller aromatiska
kolväten. De sistnämnda får dock inte användas i XE-5220.
Täckförmågan uppges till 6—7,5 nr/1 vid strykning på
slät metallyta. Erforderlig filmtjocklek är i allmänhet 7,5
—12,5 jt. Används mindre tjocklek än 7,5 .ju, måste
täckfärg läggas på omedelbart. Wash primer överbryggar inte
ojämnheter i metallytan utan tränger ned i dem. Därför
är det svårt att uppnå fullständig täckning vid varje
strykning, men detta är också onödigt. Det är tillräckligt att hela
metallytan väts av bestrykningsmedlet.

För att en wash primer skall ge fullgott korrosionsskydd
fordras att fosforsyran i den kan reagera med metallen.
Porös rost, olja, löst sittande glödspån och tidigare
fosfate-rade ytskikt kan ge en viss mekanisk bindning men är
olämpliga för åstadkommande av den nödvändiga kemiska
bindningen mellan grundfärg och metall. Vidare måste
täckfärgen ha god adhesion till grundfärgen eller till ett
lämpligt mellanskikt.

En amerikansk firma har sedan ett år tillbaka salufört en
grundfärg under handelsnamnet Primer P-50 som uppges
ha inhibitorverkan av samma typ som wash primer men
möjliggöra en betydligt enklare och därmed
arbetsbesparande förbehandling och målning än dessa. Den nya
grundfärgen är en oljelack som modifierats så att man på den
utan mellanskikt kan anbringa vinylfärger, oljelacker eller
oljefärger som täckfärg.

Enligt uppgift fordrar grundfärgen bara en enkel
förbehandling av metallytan, såsom borstning med
stål-borste; den blir klibbfri på några minuter och kan efter
torkning över natten strykas med vinylfärg eller andra
färger innehållande aktiva lösningsmedel. Den sägs vidare
ge god adhesion både till metallytan och till täckfärgen,
hindra korrosion och rostkrypning under färgskiktet och
ge tillräcklig täckning med en strykning eller sprutning på
grund av sin höga halt (ca 65 %>) av fasta ämnen (R A
Gairong i Iron Age 24 juli 1952; A P Penn i Metal
Indu-stry 7 nov. 1952; Chemical Engineering okt. 1952). SHl

Fig. i. Sprutpistol för destillerat vatten; 1 skyddsrör av
metall, 2 glasmunstycke, 3 gummislang till vattenbehållare.

Sprutpistol för destillerat vatten. I Storbritannien har
man konstruerat en liten apparat (fig. 1) som är lättare att
hantera än den på laboratorier allmänt använda
sprut-flaskan för destillerat vatten. Detta kommer från en på
lagom höjd placerad behållare eller hellre från en på
golvet stående från vilken vattnet pressas upp med tryckluft.
Trycket behöver inte vara större än att en vanlig gasslang
kan användas för att förena sprutpistolen med behållaren
(D R Hüewiett m.fl. i Chemistry & Industry 3 jan. 1953).

SHl

Plaster för konservering av gamla målningar. De
material som hittills använts vid konservering av
oljemålningar har varit vegetabiliska eller animaliska produkter,
t.ex. bivax, naturhartser och animaliskt lim. Då dessa
material har vissa brister har man undersökt möjligheterna
att använda moderna syntetiska produkter, framför allt
högpolymera plaster.
En målning består av ett antal olika skikt, nämligen
underlaget (trä eller duk), grunden (gips eller krita i lim),
färglagren (pigment och bindmedel) och fernisskiktet
(naturharts). Konservering gäller alla dessa lager medan
rengöring bara består i avlägsnande av gammal, mörknad
fernissa. En målnings skikt påverkas av spänningar som
uppstår vid förändringar av dess omgivning, särskilt av
luftfuktigheten. När grunden och färglagren inte längre
förmår följa underlagets dimensionsändringar brister
sambandet mellan dem, blåsor uppstår, och färgskiktet
spricker och flagar av.

Fuktskydd anbringat på underlagets baksida är ett
billigt och effektivt medel mot spjälkning av målningens skikt
därför att man härigenom förhindrar större
dimensionsändringar hos underlaget vid ändring av luftens relativa
fuktighet. Metoden är inte ny, men man har funnit
utmärkta bestrykningsmedel för ändamålet i polyeten och ett
sampolymerisat av vinylidenklorid och akrylnitril. Dessa
ämnen är stabila, inerta och har mycket liten
genomsläpplighet för vattenånga.

Fernisskiktet anbringades förr genom bestrykning med
en lösning av naturharts, vanligen dammar eller mastix, i
terpentin. Naturhartser har utmärkta optiska egenskaper
men har olägenheten att mörkna och bli spröda med tiden.
Det är därför tänkbart att de lämpligen kan ersättas med
plaster som inte har dessa nackdelar. Problemet är
emellertid att finna ett material som har både tillräcklig
stabilitet och tillfredsställande optiska egenskaper.

Man har prövat fernissa innehållande polyvinylacetat,
särskilt i USA, men den upphäver inte fullständigt den matta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free