Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 24 februari 1953 - Debatt: Hållfasthetsproblem vid transportförpackningar, av Erik Persson och Haqvin Larsson - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Kurvor för dimensionering
av förpackningar.
Fig. 6. Beräkning av karakteristiken
för ett förpackningsmaterial vid en
högre packningsgrad då
karakteristiken är känd vid en lägre
packning sg rad.
rialet ändras karakteristiken enligt fig. 4 och därmed även
kurvan på fig. 5. Om fig. 5 kompletteras med kurvor för
olika packningsgrad enligt de streckade kurvorna kan man
vid dimensioneringen av förpackningen för givet amax • m/A
direkt på kurvan se vilken packningsgrad som ger det högsta
värdet på mgh/At och därmed den lägsta tjockleken t. På
samma sätt kan man, om man har tillgång till olika
material, välja det som erfordrar den minsta tjockleken.
Känner man karakteristiken för ett material vid låg
packningsgrad, kan karakteristiken vid en högre packningsgrad
beräknas. Hur detta utföres visas i fig. 6. Vi antar, att
kurvan 1 gäller för en packningsgrad motsvarande
volymvikten f?! kg/m3. Konstruktionen av en ny kurva 2, gällande
för en packningsgrad motsvarande (>« = k ■ & kg/m3
framgår av figuren.
Som exempel har i fig. 7 inritats dimensioneringskurvor
gällande för träull med olika packningsgrad. Logaritmiska
skalor har valts för att god avläsningsnoggrannhet skall
erhållas även vid små värden på Fmax/A. I figuren har
även inritats en kurva upptagen för kuddar av enkelsidig
vågpapp. Denna fordrar som synes i området
m- A m~
mindre tjocklek än träullen. Erik Persson
Det förefaller som om civilingenjör Erik Persson och
jag vore på samma linje, ehuru jag åsyftat en enklare
procedur, som i allmänhet är tillräcklig, under det att
Persson syftar på en mycket noggrann bestämning av
behövlig mängd av förpackningsmaterial. Jag har också sagt att
en viss osäkerhet är att räkna med och bör kompenseras
av ökad kvantitet förpackningsmaterial.
Med stötupptagning har jag avsett reducerad arbetsmängd,
icke reducerad energi, dvs. retardation. Huruvida den i
tidskriften Emballage beskrivna provningen utförts mot
stelt underlag anges icke men får förutsättas, ty i annat
fall skulle provet vara av ringa värde. Haqvin Larsson
Tillägg. Överingenjör Sven Nordström har i anslutning
till nekrologen över Per E Erikson i Tekn. T. 1953 s. 56
påpekat att denne vid flera tillfällen aktivt samarbetat med
Telegrafstyrelsen i samband med de större svenska
långdistanskablarna.
Sålunda biträdde han med ingenjörsarbetet då kabeln
Stockholm—Göteborg — den första kabelanläggning i
Europa som från början var planerad med pupinisering
och telefonöverdrag enligt amerikanskt mönster —
byggdes 1921—23. Den svenska kabeln användes sedan för
utbildning av de flesta transmissionstekniker som Western
Electric sedan använde vid byggandet av ett flertal
lång-distanskablar i Europa, bl.a. Paris—Strasbourg.
Även vid byggandet av kabeln Stockholm—Luleå—Boden
1940—42 och då den första koaxialkabeln i Sverige kom till
stånd 1947—48 medverkade åter Per Erikson från Western
Electrics London-kontor och gladde sig åt att Sverige
härigenom ånyo blev ett av pionjärländerna på området.
Divideras med At erhålles energin per volymsenhet av
förpackningsmaterialet
smax
o
Integralen representeras av den streckade ytan i fig. 4
och kan beräknas grafiskt ur kurvan för olika värden på
smax/t resp. Fmax/A. Uppritas integralens värde som
funktion av Fmax/A enligt fig. 5 (heldragna kurvan) har man
fått fram en karakteristik, som kan användas för
bestämning av såväl maximala accelerationer amax = Fmax/m vid
given tjocklek t som tjockleken t då maximala
accelerationen amax är given.
Vid bestämning av amax går man in på ordinatan med
värdet på mgh/At och avläser på abskissan amax ■ m/A
varefter amax bestämmes ur detta värde. Vid bestämning av
den erforderliga tjockleken t går man in på abskissan
med amax ■ m/A och bestämmer ordinatan mgh/At, varur t
kan beräknas.
Om man varierar packningsgraden hos
förpackningsmate-mgh /Nm j
Ai
Fig. 7. Dimensioneringskurvor för träull och enkelsidig
vågpapp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
