Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 3 mars 1953 - Televisionen i dag, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 mars 1953
Vol
elektroniska framsteg. Detta kan ske alldeles
speciellt genom en utbyggnad av de universitet
och tekniska läroanstalter som utgör
förutsättningarna för utbildningen av den erforderliga
tekniska personalen.
Televisionens förmåga att övervinna tid och
avstånd, varigenom miljoner människor kan se
och höra samma händelse samtidigt måste få
återverkningar på medborgarnas användning av
sin fritid, deras aktioner och reaktioner i
politiska frågor, deras läsvanor och andra kulturella
aktiviteter, barnuppfostran etc.
Den visuella information som televisionen
förmedlar är utan tvivel det mest effektiva hittills
kända sättet att meddela kunskap. Därför
erbjuder televisionen också obegränsade
möjligheter för information, undervisning och kulturella
ändamål, i synnerhet som dess dragningskraft
är större än något annat
masskommunikationsmedels.
Televisionen kan bli en konstruktiv politisk
makt. Det har sålunda visat sig att
återutsänd-ning av riksdagsdebatter i hög grad stimulerar
intresset och deltagandet i allmänna
angelägenheter, samtidigt som kontakten mellan
myndigheterna och allmänheten, särskilt i avlägsna
bygder, i hög grad stärkes.
Diskussioner och intervjuer med personligheter
i det offentliga livet bidrar också till en mera
upplyst allmän opinion. Även på detta sätt blir
televisionen en faktor av största betydelse för att
uppmuntra medborgarna till en klok utövning
av deras hårt tillkämpade rätt att delta i
statsstyrelsen.
Televisionen gör det även möjligt för fackmän
från praktiken att på effektivast möjliga sätt
meddela sig med ett stort antal människor, som
är geografiskt spridda. Detta har så mycket
större betydelse i länder där antalet specialister är
begränsat. Televisionen kan på detta sätt bli ett
mäktigt utbildningsverktyg för landsbygden, i
skolor och universitet, på sjukhus, inom
civilförsvar etc.
När det gäller underhållning slutligen förenar
televisionen i sig alla de möjligheter som radion,
scenen och filmen besitter var för sig.
Televisionen kan berika vårt liv genom att ge
underhållning och bättre upplysning, den kan bringa de
senaste framstegen inom vetenskap och kultur
innanför hemmets dörr, och den gör detta på ett
mera övertygande sätt än något annat medium.
Programverksamhet och finansiering
Allmänt sett kan det sägas att televisionen, med
sina speciella krav och möjligheter, icke kan
behandlas på samma sätt som rundradion. Även
om den administrativa organisationen kan vara
densamma, måste programverksamheten få
frihet att utveckla sig enligt det nya mediets krav
och finna egna vägar för att tillfredsställa dessa.
Fig. 6. Upptagning för BBC.s brittiska TV-program.
Skapandet av program som lämpar sig för
television är betydligt mera invecklat än när det
gäller radion. Det är i stort sett tre grupper av
program som närmast kommer i fråga för
television: studioprogram, filmer och reportage.
Studioprogrammen kan omfatta teater och
ka-baretprogram, vars antal och kvalitet i stort sett
kommer att bero på tillgängliga skådespelare och
ekonomiska resurser. Föredrag och diskussioner,
demonstrationer, intervjuer och frågeprogram
behöver däremot icke bli särskilt dyrbara, och kan
omfatta ett mycket brett band av
intresseväckande ämnen och personer. Detsamma gäller i stort
sett barnprogrammen.
Användningen av film är ett sätt att minska
kostnaden per programtimme jämfört med
studioprogram. Filmmaterialet kan omfatta
journaler, kortfilmer, undervisningsfilmer,
underhållningsfilmer etc. I USA upptar filmerna för
närvarande 25 % av utsändningstiden, och det
används mera film inom televisionen än vad som
åtgår inom biografbranschen. Det synes också
som om ett nära samarbete mellan filmen och
televisionen skulle ha stora möjligheter att
främja båda parterna.
Reportageprogrammen har hittills utgjort de
mest populära programinslagen. De omfattar
idrott, nationella händelser och fester, teaters
gudstjänster etc.
Driften av en televisionssändare är betydligt
mera komplicerad och dyrbar än en
radiosändares, beroende på mer omfattande teknisk utrust-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
