Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1953 - Nya material - Folier av polyesterplast, av SHl - Fluorgummi, av SHl - Polystyren med stor slagseghet, av SHl - Aluminiumledare i turbogeneratorer, av G Håkansson - Finfördelat metalliskt kalcium, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
TEKNISK TIDSKRIFT
att orienteringen ändras nämnvärt. Därefter är materialet
stabilt upp till den temperatur vid vilken det kristalliserat.
Det nya materialet kostar nu 3—4 $/lb beroende på
foliens tjocklek, men man väntar att dess pris skall kunna
sänkas när tillverkning i stor skala kommer i gång. Man
beräknar att detta skall ske under 1955 (enligt E I du Pont
de Nemours & Co., Wilmington; Industrial & Engineering
Chemistry nov. 1952; R A Hudson i British Plastics jan.
1953). SHl
Fluorgummi. Polymerer av /,/-dihydroperfluorakrylat
t.o.m. hexylhomologen är gummiliknande ämnen med
mycket god resistens mot både alifatiska och aromatiska
kolväten och ozon. Några modifikationer av detta material
innehåller upp till 50 °/o fluor. Fluorgummi blir sprött
först vid —10 till — 17°C och dess köldbeständighet kan
förbättras genom sampolymerisering med butadien. Dess
resistens mot lösningsmedel blir emellertid då något
mindre. Produkter med högsta värmebeständighet och resistens
mot ozon får inte innehålla mer än 10 % butadien.
Fluorgummi kan vulkaniseras med oxider av tvåvärda
metaller, vilka ger tvärbindningar. Även
natriummetasili-kat och kalciumhydroxid kan användas, men
metalloxiderna ger större värmebeständighet. Sampolymerisat med
butadien kan vulkaniseras med svavel och gängse
acceleratorer (Industrial & Engineering Chemistry nov. 1952). SHl
Polystyren med stor slagseghet. I USA tillverkas nu i
stor skala polystyrener med en Izod-seghet på upp till fem
gånger vanlig polystyrens, medan en typ med en
slagseghet 15 gånger dennas framställs i liten mängd. Dessa
produkter ökar polystyrens användbarhet betydligt, och man
beräknar att om dessa nya materials utnyttjande växer
lika snabbt som vanlig polystyrens sedan 1942, skulle den
amerikanska plastindustrin 1962 behöva en produktion på
270 000 t/år.
I princip är polystyrener med stor slagseghet blandningar
av polystyren med mjukningsmedel. Som sådana används
vanligen gummiliknande sampolymerisat av butadien och
styren (jfr Tekn. T. 1952 s. 802). Då mjukningsmedel och
polystyren inte är fullständigt biandbara, blir produkten
opak vilket något minskar möjligheterna att färga den.
Dessutom uppstår åldringsproblem genom
mjukningsmed-lets halt av butadien då denna kan oxideras varigenom
materialets egenskaper ändras. De nya polystyrenerna bör
därför utnyttjas med en viss försiktighet. Placerade
utomhus bör de t.ex. vanligen skyddas mot direkt solljus.
En egenskap hos de slaghållfasta polystyrenerna är att
de vid brott tenderar att slitas itu; de splittras inte som
vanlig polystyren om temperaturen är högre än materialets
försprödningspunkt. Enligt uppgift släpper de formen
bättre än vanlig polystyren vid formsprutning. För olika
polystyrenmaterial anges följande egenskaper:
Vanlig Medelstor slagseghet Stor slagseghet
Brottgräns ...............kp/cm* 400—600 380—450 310—380
Förlängning .................. "Vo 1,5 10 12—30
Elasticitetsmodul X 10"4 kp/cm! 3,1—3,8 2,8—3,0 2,3—2,6
Izodseghet (»/«" stav) .. kpcm/cm 1,3—2,4 2,3—3,3 3,8—8,2
Hårdhet ............ Rockwell M 75—80 65—70 5—25
Formbeständighetsgräns ...... °C 80—95 80—90 70—90
Vattenabsorption på 24 h ____ Vo 0,05 0,05—0,1 0,06—0,25
Vid höjning av slagsegheten faller materialets
elasticitetsmodul, drag- och böjbrottgräns, dvs. mjukningsmedlet gör
polystyrenen mindre styv. En belastning fördelas
härigenom över en större yta, och materialet brister därför inte
så lätt fastän det har mindre hållfasthet. Liten
vattenabsorption antyder god dimensionsstabilitet, medan den
låga hårdheten visar att materialet har liten slitstyrka.
Slaghållfast polystyren har dock ungefär lika stor
dimensionsstabilitet och slitstyrka som vanlig (British Plastics
dec. 1952). SHl
Aluminiumledare i turbogeneratorer. Äldre
turbogeneratorer utfördes för 1 800 r/m. När kravet på större
enheter började göra sig gällande övergick man till högre
varvtal, 3 600 r/m. Hitintills har kopparledare använts i
turbogeneratorer, men då nu utvecklingen går mot ännu
större enheter för högt varvtal och för hög temperatur är
koppar icke längre lämpligt som ledningsmaterial. I USA
har därför utexperimenterats en ny legering "Cond-Al".
Den nya legeringen består av aluminium med mycket små
tillsatser av järn, magnesium och kisel. Den är lätt, har
hög ledningsförmåga och god hållfasthet vid hög
temperatur. Med det nya materialet som ledare kan
turbogeneratorer med 35 °/o högre effekt än tidigare byggas.
Fyra generatorer med det nya materialet som ledare är
för närvarande under byggnad. Den första generatorn skall
bli försöksmaskin. Varje enhet är märkt 216 MVA medan
världens största enhet av denna typ är märkt 160 MVA.
Man räknar med att senare kunna bygga enheter upp till
300 MVA. Dessa kommer att väga över 700 t och bli
nästan 25 m långa och ca 5 m i diameter. De stora
dimensionerna fordrar speciella konstruktioner för stator och
fundament (Electrical Engineering nov. 1952). G Håkansson
Finfördelat metalliskt kalcium. Framställning av
kalcium i kristallinisk form har fört denna metall flera steg
närmare fullt kommersiellt utnyttjande i kemisk industri.
En ny tillverkningsmetod har givit en produkt som enligt
uppgift är mera reaktiv, renare, billigare och lättare att
hantera än tidigare framställt gjutet kalcium.
Den nya produkten, som för närvarande tillverkas i
halvstor skala i USA, är ett friflytande kristalliniskt pulver med
kornstorlek 0,04—0,3 mm. På grund av sin stora yta
reagerar pulvret vid mycket lägre temperatur och tryck än
gjutet kalcium. Det är ett starkt reduktionsmedel och kan
användas vid reduktion av svårsmälta oxider av t.ex. uran,
titan, zirkonium, vanadin, torium och krom vid hög
temperatur, desoxidation och avsvavling av stål och andra
legeringar, som legeringsmetall i aluminium-, magnesium-,
tenn-, zink- och nickellegeringar samt vid reduktion,
kondensation eller polymerisation av organiska ämnen.
I de sistnämnda fallen verkar kristalliniskt kalcium ofta
som en helt ny reaktiv metall. Vid reduktion av
metalloxider har kalcium fördelen att ha hög smältpunkt (810°C)
och kokpunkt (1 240°C) varigenom de svårigheter som
uppstår vid användning av andra reducerande metaller genom
dessas flyktighet undviks. De enda hittills använda
kommersiella metallerna för utreducering av t.ex. titan och
zirkonium fordrar framställning av dessas klorider vilka
är dyrare än oxiderna. Kan dessa användas, förenklas
tillverkningen och blir billigare.
Den kristalliniska metallen har en renhetsgrad på 94—
97 «/o och är praktiskt taget fri från kväve och tunga
metaller vilka i allmänhet förekommer i gjutet kalcium. Vid
tillverkning av t.ex. titan skulle dessa föroreningar
medföra att produkten inte blir tillräckligt duktil. Då
kristalliniskt kalcium är friflytande, kan det i uppmätt mängd
införas genom rörledningar i slutna system. Det är också
lättare att lagra än gjutet då silor eller fat kan användas.
Pulvret är vidare lämpligt för kontinuerliga processer då
det lätt kan hållas suspenderat i en vätska genom svag
omröring; det bör kunna användas vid tillämpning av
flui-diseringsteknik. Produkten kan också briketteras eller
pressgjutas utan upphettning. Den kan gjutas in i rör
som är lämpliga att sätta till smälta legeringar.
Kristalliniskt kalcium fås som biprodukt vid
framställning av natrium genom elektrolys av smält koksalt. Man
sätter nämligen kalciumklorid till smältan för att sänka
dennas smältpunkt och får därför ett natrium-kalciumslam
som behandlas med ett organiskt lösningsmedel. Detta
reagerar med natrium, och reaktionsprodukten går i lösning,
medan kvarstående kalciumkristaller isoleras innan de
hunnit reagera med lösningen (Chemical Engineering nov.
1952). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>