Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1953 - Hänt inom tekniken - Kurs »Användning av trådtöjningsgivare» - Kurser i mätteknik för medicinare - Anställningsförmedling för svenska ETH-ingenjörer - Järnvägen ökar trafiksäkerheten - Tyska mässor för musik, radio och television - SEN-normförslag - TNC: 5. Prepositionen vid, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
TEKNISK TIDSKRIFT
industrier och företag att redogöra för sina erfarenheter
från användningsområden av särskilt intresse. Tekniken
vid trådtöjningsmätningar är stadd i en snabb utveckling
ocli finner ständigt nya tillämpningar i vitt skilda tekniska
sammanhang. Man har därför tänka sig att i kortare
föreläsningar åtföljda av demonstrationer ocli diskussioner ta
upp de senaste rönen på området för att ge en så allsidig
belysning som möjligt av teknikens ståndpunkt och
aktuella utveckling.
Kurser i mätteknik för medicinare. Den moderna
medicinen begagnar sig i allt större utsträckning av tekniska
mätmetoder för diagnostik och utredning av fysiologiska
förlopp. Detta gäller i synnerhet det medicinska
forskningsarbetet, där medicinen oupphörligen ställs inför
nödvändigheten att skaffa mätvärden på storheter av de mest
skiftande slag. Inom tekniken och fysiken finns sedan
gammalt en väl utvecklad mätteknik och en stor arsenal
av mättekniska verktyg, som oavbrutet går vidare mot allt
större fullkomning men också ofta mot en alltmer
komplicerad byggnad.
Då en medicinare ställs inför ett nytt mätproblem får han
i allmänhet börja med att försöka använda tekniska
metoder och instrument. Ofta är dessa inte utan vidare
användbara utan måste förändras och anpassas till det
speciellt medicinska ändamålet. Det är sålunda nödvändigt
att medicinaren är väl förtrogen med mätteknikens
grunder ocli kan begagna mätinstrument. Då undervisning i
dessa ämnen vid de medicinska utbildningsanstalterna ännu
inte belt synes motsvara behoven har Svenska
Läkaresällskapet i samarbete med Svenska Teknologföreningen
beslutat anordna en serie kurser i modern mätteknik för
medicinare och medicine studerande.
Den första kursen i serien behandlar elektrisk mätteknik
och hålles som kvällskurs med tolv dubbelföreläsningar,
fördelade på tolv veckor med början den 18 mars 1953.
Föreläsare är lektor Torsten Jönsson. Anmälan om
deltagande göres till STF.
Anställningsförmedling för svenska ETH-ingenjörer.
Vid Eidgenössischc Technische Ilochsehule i Zürich
studerar varje år ett antal svenskar. Dessa söker sig efter
avlagd examen vid denna förnämliga högskola ofta tillbaka
till Sverige. För att underlätta kontakten mellan svenska
arbetsgivare och de nyblivna ingenjörerna åtar sig
Föreningen Svenska Studenter i Zurich gärna att förmedla
anställningserbjudanden och meddela upplysningar om
eventuella arbetssökandes person. Förmedlingsverksamheten
gäller även utländska ingenjörer om så önskas.
Förfrågningar riktas till Stud. chem. ing. Kristian Wendt,
Zürich-bergstrasse 17, Zürich 32.
Järnvägen ökar trafiksäkerheten. Järnvägsstyrelsen
har i cirkulär 629 utfärdat anvisningar för tågklarerare på
vissa stationer, som därmed får rätt att per högtalare
besvara lokförarens förfrågan med visselsignal om mötande
tåg har inkommit. I cirkuläret ges följande exempel på
svarets formulering:
" ’Föraren på tåg 01. Möteståg 02 har inkommit.’ Detta
givetvis under förutsättning att möteståget har inkommit."
Järnvägsstyrelsen har tydligen tagit lärdom av den
byggnadsnämnd som i sina anvisningar meddelade:
"Mögelfläckar kunna stundom uppträda å tapeter, där dylika
finnas."
Tyska mässor för musik, radio och television. Deutsche
Musikmesse Düsseldorf 1953, som är den femte tyska
fackmässan för musikinstrument och musikalier, anordnas den
1—-6 september 1953 i Düsseldorf. Samtidigt med denna
mässa anordnas i Düsseldorf den 28 augusti—6 september
Grosse Deutsche Rundfunk-, Phono- und
Fernsehausstel-lung 1953, en utställning av material för radio,
ljudåtergivning och television.
Upplysningar erhålles genom Nordwestdeutsche
Ausstel-lungs-Gesellschaft m.b.H., Ehrenhof 4, Düsseldorf.
SEN-normförslag. Svenska Elektriska Kommissionen har
utsänt förslag till normer för provning av
högspänningsisolatorer■, SEN 20 — 1953. Remisstiden utgår den 1 april
1953. Intresserade kan rekvirera förslaget från Svenska
Teknologföreningen.
TNC
5. Prepositionen vid
Före ett konkret substantiv uppfattas "vid" som en
rums-preposition, t.ex. vid södra väggen, vid stranden, vid en
stolpe. Mycket vanlig är också användningen av "vid" i
tidsuttryck, t.ex. vid 10-tiden, vid midnatt.
Ett sådant uttryck som "vid olycksfall" kan tolkas dels
som: när olycksfall inträffar — man räknar då som en
given sak att olycksfall då och då inte kan undvikas —
dels som: om olycksfall skulle inträffa. Denna halvt
tem-porala, halvt konditionala användning av "vid" är särskilt
i skriftspråket mycket vanlig och leder till korta och
bekväma uttryck. Det är lätt att finna exempel:
Vid mörker (när e. om det är mörkt), vid presidentval
(när e. om presidentval äger rum), vid ringning på
dörren (när e. om det ringer...), vid fall från fönster (när
e. om någon faller . . .), vid mätning av volymen = vid
volymmätning (när e. om man mäter volymen, när e. om
volymen mätes), vid felaktig behandling (när e. om
behandlingen är felaktig).
I alla dessa exempel är det av "vid" styrda substantivet
abstrakt, och det finns därför ingen risk att "vid" skall
uppfattas som rumspreposition. Det bekväma i formulering
med "vid" lockar emellertid ofta författare av tekniska
beskrivningar, instruktioner o.d. att bruka prepositionen
i nämnda när-om-betydelse även framför konkreta
substantiv. En mening med innebörden: När (e. om) det är
fråga om en likströmsmaskin (till skillnad från en
växelströmsmaskin) är förhållandena ..., uttrycker vissa
skribenter gärna "Vid en likströmsmaskin är
förhållandena ...", eller "Vid likströmsmaskiner är
förhållandena .. ." Det sist nämnda uttryckssättet är visserligen
bättre än det föregående, men ingetdera är tillfredsställande,
eftersom likströmsmaskin är ett konkret substantiv och
den rätta betydelsen av "vid" då är invid, bredvid.
Andra exempel på felaktig användning av vid är
följande. "Vid släpringar av brons undgår man rostbildning."
— "Vid elektromagnetiska instrument ledes strömmen ..."
— "De vid sådana vävstolar antydda mekanismerna ..." —
"Provets storlek skall vid vävda, virkade och stickade
varor vara minst 4 X 10 cm." Bättre är att skriva t.ex.:
Med släpringar av brons... I elektromagnetiska
instrument ... De för sådana vävstolar ... Provets storlek skall
för vävda, virkade ...
Uttrycket: Vid svullnad i fotlederna bör man ..., är fullt
riktigt, men icke "Vid svullna fotleder .. .". Att på detta
sätt utbyta det abstrakta substantivet, som "vid" bör
styra, mot ett adjektiv som utgör bestämning till ett
konkret substantiv, är vanligt men inte tillrådligt. "Arbetet
måste utföras vid tom cistern" (bättre: när cisternen är
tom). "Vid för trånga skor"; "vid startande motor"; "vid
starkt framträdande porer".
Däremot går det bra att skriva: Vid klar himmel, vid
släckt gatubelysning, vid grönt ljus, vid utebliven
ersättning, vid inträdande torka. Här är nämligen substantiven
inte (påfallande) konkreta.
Något mer tveksam måste man stå inför sådana uttryck
som "Vid alltför lång väg till skolan"; "vid tämligen
komplicerade mönster". Orden väg och mönster kan nämligen
uppfattas som konkreta, och detta gör att tanken snuddar
vid möjligheten att tvda "vid" som rumspreposition.
JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
