- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
218

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1953 - Användningar av ultraljud, av B E Noltingk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218

TEKNISK TIDSKRIFT

Framställning av emulsioner

Det är ganska lätt att med ultraljud
åstadkomma att två vätskor emulgeras med varandra.
Förutsättningen är endast att de båda vätskorna ej
har för hög viskositet. Med en ganska enkel
mag-netostriktiv generator kan man på någon timme
framställa åtskilliga liter emulsion av praktiskt
taget vilka vätskeblandningar som helst och det
är inte nödvändigt att tillsätta någon aktivator.
Den hastighet, varmed två vätskor emulgeras är
omvänt proportionell mot ultraljudets frekvens
och detta tyder alltså på att emulsionsbildningen
i detta fall är en kavitationsprocess. Dessutom
visar det sig att om ultraljudets intensitet är så
låg att den ligger under det förut omtalade
kavi-tationströskelvärdet så bildas ingen emulsion.

Tekniken att framställa emulsioner med hjälp
av ultraljud har emellertid ännu ingen större
industriell betydelse då metoden än så länge är
dyrbarare än redan existerande andra metoder.
Det rapporteras emellertid från Tyskland, att
man där lyckats framställa emulsioner med en
ultraljudgenerator av visseltyp, och denna metod
ser ut att bli avsevärt billigare.

Dispersion av fasta ämnen

Emulsion bildas när kavitationskrafterna
överskrider de k^fter som sammanhåller de enskilda
partiklarna i vätskorna och på samma sätt
uppstår dispersion i fasta ämnen.
Adhesionskrafter-na i konglomerat av fasta partiklar är oftast
mindre än de sammanhållande krafterna i ett
massivt fast ämne, men ofta är dock
adhesions-krafterna tillräckligt stora för att det skall vara
omöjligt att med enkla medel åstadkomma
dispersion av agglomeratet. I sådana fall kan
ultraljud ofta göra god tjänst.

Det är sålunda möjligt att med ultraljud
dis-pergera carbon black ehuru denna metod är föga
ekonomisk; däremot har man haft viss nytta av
att använda ultraljud vid dispergering av
färgpigment. Metodens användbarhet i detta senare
fall beror dock i viss mån av pigmentets
fuktighetsgrad.

Tvättning

Det har skrivits rätt mycket 0111 metoder för
tvättning av textilier med ultraljud och utan tvi-

vel är det möjligt att med sådana metoder lösa
smutsen från textilfibrerna samt därefter helt
avlägsna den i ett sköljbad. Emellertid förefaller
det som om ultraljudmetoder för tvättning ej kan
bli ekonomiskt lönande såvida inte en helt ny
teknik växer fram. I vissa fall är dock nu
existerande metoder att tvätta med ultraljud
effektivare än andra, varför det är befogat att använda
dem. Ett sådant fall är borttagande av grafit från
syntetiska textilier.

Emellertid är det inte bara textilier, som
behöver tvättas. I många tillverkningsprocesser finns
det ofta föroreningar som skall avlägsnas, och i
en del fall är det mycket gynnsamt att använda
ultraljud som "tvättmedel". Ett exempel härpå
är en nyligen offentliggjord metod för rengöring
av knivhuvuden i elektriska rakapparater
omedelbart efter slipningsprocessen med
ultraljud-bestrålning.

Användning inom metallurgin

Ett område inom metallurgin där man har fått
stor nytta av ultraljudets förmåga att erodera
tunna skikt är vid lödning av aluminium och
andra lättmetaller (Tekn. T. 1952 s. 114). Om
sålunda en aluminiumbit bringas i kontakt med ett
flytande lod applicerat på en lödkolv, vars spets
dels på vanligt sätt är upphettad, dels är
exi-terad av ultraljud, så eroderar det tunna
oxidskiktet på metallytan och det är möjligt att
förtenna denna, eller om man så vill till densamma
löda en annan på liknande sätt förtennad
metallbit. Denna metod har utan tvivel stor betydelse
bl.a. för den elektriska industrin.

Man har utarbetat metoder att med ultraljud
avgasa metallsmältor; vidare kan man göra ytan
och strukturen hos metallgjutgods mycket
fin-kornigare om smältan under stelningsmomentet
utsättes för ultraljudbestrålning. De störande
svårigheter som uppträder är att vid de höga
temperaturer det här är fråga om åstadkomma
god koppling mellan vibrationsgeneratorn och
smältan.

Användning inom kemin

De användningsområden som hittills
behandlats får anses tillhöra fysiken. Även kemiska
reaktioner kan åstadkommas med ultraljud och
och även de beror i allmänhet på kavitation
(Tekn. T. 1951 s. 595). Skillnaden mellan de
fysikaliska och de kemiska reaktionerna är främst
den att de fysikaliska i allmänhet äger rum
ganska snabbt på någon minut eller några
sekunder, medan de kemiska reaktionerna merendels
behöver en tid av någon eller några timmar.
Förklaringen till detta kan tänkas vara att de
kemiska reaktionerna endast äger rum i de
vätskeångor som finns i de små vätskebubblor, som
bildas och slås sönder genom kavitationen. På så
sätt reagerar endast små mängder av ämnena i

Metoder praktiskt mer eller mindre utnyttjade

Tvättning av kläder
Tvättning av fasta
kroppar

Materialprovning
(Tekn. T. 1949 s. 438)
Tjocklejcsmätning
(Tekn. T. 1951
s. 427)
Dispersion
Lödning
Rökutfällning
Borrning

Avgasning
av metaller [-Kristallisering Depolymc-risering-]
{+Kristalli-
sering
Depolymc-
risering+}

Bortskrämning av

fåglar

Terapi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free