Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 31 mars 1953 - Hur industrin annonserar, av Harald Thorelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2’f mars 1953
253
Hur industrin annonserar
Forstmästare Harald Thorelli. Stockholm
Teknisk Tidskrifts pris för "Årets bästa
industriannons" har nu utdelats för femte gången,
dvs. det antal som bestämdes när priset
instiftades den 6 december 1948. Tiden skulle därmed
vara inne för några reflexioner över tendenser,
som kan spåras i modern industriannonsering,
och kanske för en kort summering av de
erfarenheter juryn gjort vid genomgången av ett
representativt och omfattande annonsmaterial från de
senaste fem åren. Några exempel på — enligt
prisstatuterna — i svensk industriell
facktidskrift publicerad annons eller annonsserie, som
"bäst har fullföljt sin uppgift att på ett sakligt
och intresseväckande sätt upplysa läsekretsen
om den annonserade produkten eller
verksamheten", kan också ha sitt intresse i
sammanhanget.
Som läsarna säkerligen erinrar sig, instiftade
Teknisk Tidskrift på sin tid också ett
litteraturpris, som sista gången utdelades 1951. I
anslutning därtill skrev en av jurymedlemmarna,
docent Gösta Bergman, en sammanfattning av den
juryns erfarenheter: "Hur ingenjörer skriver
svenska" (Tekn. T. 1951 s. 205). Det skulle vara
frestande att dra en parallell och titulera den här
framställningen "Hur ingenjörer gör annonser".
En sådan rubrik vore emellertid inte adekvat,
lika litet som den här ovan valda är det. Ty för
det första är det inte bara eller kanske ens
övervägande ingenjörer, som gör industriannonser,
och för det andra är det inte industriannonser i
allmänhet det rör sig om, utan industrins
fackpressannonser. Här gör sig många faktorer
gällande, både allmänna och ganska speciella.
Låt oss nämna några, som är så att säga
bestämmande för fackpressannonsen. För det
första är det, rent allmänt, produkten och
kundkretsen, och vidare har vi annonsörens
inställning till reklam över huvud taget — är han
likgiltig, ljum eller verkligt positiv, dvs. tror på
den? (Det lär finnas företagschefer som är så
intresserade att de inte godkänner en
annonsserie förrän de granskat rent layout-tekniska
detaljer, kommatering etc.) Skall annonsen
arbeta ensam, eller ingår den som enhet i en
kampanj, dvs. skall den sammankuggas med
kataloger och annan trycksaksreklam, som ju har stor
betydelse i den industriella försäljningen? Vem
handlägger företagets annonsering — reklam-
659.131
eller annan avdelningschef, kontorschef,
försäljningschef eller högste chef? Vem utformar
annonserna, sker det helt i företagets regi, helt
genom utomstående specialister eller genom
samverkan mellan interna och externa förmågor?
Industriannonsen har också sin speciella
bakgrund, betingad av industriförsäljningens
struktur: den personliga försäljningen har
dominerande betydelse, kundkretsen är till antalet
begränsad, dess representanter avgjort tekniskt
betonade. Dessa fakta säger oss också det
huvudsakliga om kraven på industriannonsens
innehåll och utformning (liksom beträffande val
av reklammedium och reklammannens
kvalifikationer, varpå här dock ej skall ingås).
Med den personliga försäljningens och
kontaktens dominans i minnet, kanske någon är frestad
att fråga sig om inte industrin som kundkrets
är så begränsad och specificerad att
fackpressannonsen är onödig som försäljningshjälpmedel.
Men man är inte ensam om att ha personlig
kontakt med kunderna, och var finns förresten
den goda försäljningsorganisation, där tiden
räcker till för försäljarna att kontinuerligt
upprätthålla den personliga kontakten? Och var
står den exklusivt personlige försäljaren, när
Fig. 1. Teknisk Tidskrifts pris för "Årets bästa
industri-annons", utfört av professor Erie Gråte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
