Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 31 mars 1953 - Hur industrin annonserar, av Harald Thorelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
TEKNISK TIDSKRIFT
’| ( il !:/
Fig. 6. Fliesberg tog priset för 1951. — Mängden av sakliga argument är överskådligt arrangerad, ibland originellt
hop-komponerad med bildmaterialet.
mande för dramatiseringen, men här var det nog
texten som starkast påverkade juryn: tekniskt
intressant och givande innehåll, redig och
typografiskt ren utformning, var omdömet. Hur en
bra text presenteras är självfallet av betydelse,
och det är inte nödvändigt att följa några strikta
regler — se bara Fliesbergs prisannonser 1951!
Vi har förut berört textinnehållet — det skall
vara tekniska fakta men även ekonomiska —
teknisk-ekonomiska: vad ger mig det
materialet, den apparaten, den maskinen — i minskat
arbete, i högre kvalitet, i lägre kostnad per m2,
m3, kWh etc., i bättre effektivitet, högre
utnyttj-ningsgrad, lägre bearbetningskostnad per enhet
Fig. 7. Inga döda utrymmen i annonserna för Asea-trucken
— annonsytan är lika väl utnyttjad som lagerutrymmet är
tillvarataget med truckens hjälp — (se vänstra annonsens
rubrik I).
osv.? Detta är vad industriannonsens läsare vill
veta och kanske också — vilket nästan konstant
saknas — den annoserade nyttighetens pris. •
Varmed inte menas, att Asea på öret skall
berätta vad generatorerna till Harsprånget kostade,
men det finns en ofantlig massa fall där
upplysning om priset sparar kunden en mängd
funderingar och besvär, och där prisuppgiften för
övrigt också kan utgöra ett avgörande argument.
Med detta vill vi inte ha sagt, att de ekonomiska
argumenten får dominera tekniska data. En viss
begränsning torde i båda fallen vara att
rekommendera. Det är bättre att ta ett argument i taget
och grundligt köra fram med det än att låta varje
annons i en serie återspegla hela den tekniska
specifikationen, pius ekonomiska argument och
kanske pius det lilla, som eventuellt blir över för
the human interest.
Sistnämnda irrationella faktor bör, det må ånyo
understrykas, få åtminstone en den
blygsammaste chans alt göra sig gällande. Det finns även
reklamtekniskt goda skäl härför, ty den hindrar
industriannonsen från att bli stereotyp och
schablonmässig, vilket kanske är just dess stora
krux. Man får ju höra ibland att
industriannonser är tråkiga, och hur skall man då kunna vänta
sig något försäljningsresultat? Ingen ingenjör
tycker om det som är stereotypt — han läser
stereotypa annonser, visserligen, men av
ambition och inte med det positiva intresse, som
industriannonsen har till uppgift att väcka och
vidmakthålla.
Detta att nita fast ett argument i taget är en
metod som naturligtvis inte får generaliseras.
Den förutsätter ju en serie av annonser, som
man av kostnadsskäl i många fall måste avstå
ifrån, men den sammanfaller också med en
grundläggande faktor i reklamens ekonomi —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
