Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 31 mars 1953 - Hur industrin annonserar, av Harald Thorelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2’f mars 1953
257
Fig. 8. Norrbottens Järnverk vann priset 1950 med en serie slagkraftiga, konsekvent argumenterande introduktionsannonser.
kontinuiteten, upprepningseffekten. Det är ju
för övrigt inte nödvändigt att genomgående slå
på med helsidor. Svenska Elektrobils serie
halvsidor om Asea-trucken är ett exempel på vad
som kan åstadkommas med små format. Dessa
annonser var snubblande nära att hemföra priset
för 1948 och fick särskilt omnämnande för ett
synnerligen slagkraftigt utnyttjande av ett
ekonomiskt annonsformat.
Att serietanken slagit igenom i
industriannonseringen illustreras också väl av det faktum,
att det genomgående är serier som prisbelönts
under dessa fem år. Varför? Jo, antagligen till
stor del därför att planeringen av en hel
annonskampanj kräver en grundligare genomarbetning
av problemet än vad utformningen av enstaka
annonser gör. Annonsproducenten helt enkelt
tvingas att lära känna den produkt som skall
annonseras, att systematisera materialet — och
sedan vore det väl märkvärdigt, om inte någon
av enheterna i serien skulle bli en fullträff.
I vissa fall har man för övrigt svårt att tänka
sig att industriannonseringen skulle ha en annan
form än seriens. Det gäller t.ex. introduktionen
av en ny produkt, en ny anläggning eller över
huvud taget nya resurser av någon
storleksordning. Den sortens industriannonsering illustreras
väl av Norrbottens Järnverks prisbelönta serie av
1950. Argumentet i annonserna är i stort sett
detsamma: en presentation av verkets resurser
för framställning av "ett förstklassigt
analys-säkert elektrotackjärn". Bildernas variering har
å andra sidan gjort serien omväxlande och
intresseväckande. De kraftiga teckningarna har
nästan affischverkan, och denna konklusion av
tesen "en bild säger mer än tusen ord" har
renodlats i den annons, som renderade Gokef ett
omnämnande 1949.
Fig. 9. Det kan
räcka med att
låta bilden tala
för varan —•
som i denna
annons för
Gokef vägtjära
Slutord
Kan man nu på bas av fem års annonsmaterial
spåra någon bestämd tendens i utformningen av
industrins fackpressannonser? Det skulle i så
fall vara, att industriannonsörerna blivit alltmer
medvetna om de sakliga argumentens betydelse.
Och låt oss för all del fortsätta på den vägen.
Det reses ju för närvarande starka, i och för sig
berättigade krav på bättre
konsumentupplysning. Konsumenterna av producentvaror har
också rätt till mera upplysning om de varor och
tjänster, de har behov av för sin verksamhet. Det
är här den industriella fackpressannonseringen
har sin stora uppgift att fylla: att ge ständigt
inera av saklig information. Den kan göra detta
bättre, mera stimulerande och effektivare än
vad något centraldirigerat informationsinstitut
någonsin skulle kunna åstadkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
