Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1953 - Nybyggen - Global mikrovåg-länkkedja, av DH - STF:s årsmöte 1953
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ib april 1953
289
STF:s årsmöte 1953
Fig. 1. Unitel-projektets planerade utsträckning runt
jorden.
Fig. 2. Relästation med lokalt serviceområde.
staika radiosändare, eller med en koaxiälkabel; eventuellt
måste man placera relästationer på i farvattnet
utplacerade väderskepp.
I)e enskilda relästationerna skall placeras på loppen av
höga berg. I de fall då avstånden mellan de enskilda
stationerna inte blir större än 100—120 km, kan man gott
klara sig med mikrovåglänkar. Då avstånden blir större,
måste man tillgripa riktade radiosändare arbetande på
ultrakortvåg. De enskilda relästationerna skall, i den mån
de är placerade i kulturcentra eller i närheten av dessa,
förses med sekundärsändare, vilka i sin tur överför
informationen till rätt mottagare, fig. 2.
Man räknar med att sådana hinder som olikheter i
linjetal i de olika nationernas TV-standard inte skall möta
några hinder för internationell TV-överföring, då detta
problem ju redan fått sin lösning i den nu existerande
TV-länken mellan London och Paris (Tekn. T. 1952 s. 278).
Tidsdifferensen mellan olika delar av jorden behöver inte
heller ge upphov till några problem, då program som sänds
t.ex. i USA under dagtid kan spelas upp på bandspelare i
andra delar av världen, och senare vid lägligt tillfälle
åter-utsändas via sekundärsändarna.
Kostnaderna för detta fantastiska projekt kommer
givetvis att bli höga. En ordinär installation sådan den
skisseras i fig. 2 uppskattas kosta 275 000 $. Kostnaderna för
att helt inlänka t.ex. Turkiet eller Egypten i Unitel
uppskattas till ca 10 M$. En komplett kedja från New York
via Kanada, Grönland, Island, Färöarna och England fram
till London beräknas kosta mellan 50 och 100 M$, eller
ungefär lika mycket som en stor oceanångare.
Optimisterna tror, att om det bara går att skaffa pengar,
bör Unitel-projeklet kunna förverkligas på ca 5 år. Om
det skulle bli verklighet får det otvivelaktigt stor betydelse
för den kulturella utvecklingen av världens folk, liksom
det kommer att länka människorna ännu mera samman,
till förmån "för freden i världen, får vi hoppas (Tele Tech.
nov. 1952). DH
Årsmötet 1953 öppnades den 26 mars av föreningens
ordförande Hugo Edström, vilken först hälsade H.M. Konungen
välkommen och uttryckte föreningens glädje över att
tillsammans med Sveriges Järn- och
Metallmanufakturförening, Sveriges Mekanförbund och Sveriges
Verkstadsingenjörers Förening ha fått tillfälle att anordna årsmötet
under temat "Lättmetall 53". Härefter yttrade ordföranden:
"Den kamratliga samvaron i afton har vi för avsikt att
ägna frågan om Svenska Teknologföreningen och
intresseorganisationerna. Inom föreningens styrelse, och inom
styrelserna för de olika avdelningarna, har denna fråga varit
föremål för ingående diskussioner. Den
intresseverksamhet, som under vissa yttre omständigheters tryck vuxit upp
på olika ingenjörshåll, försöker motarbeta den nivellering.
som med allt större skärpa tränger sig över vårt folk och
som leder till en icke önskvärd standardförsämring för oss
alla. De intressefrågor, som ingenjörsorganisationerna
önskat taga upp, och den rent ideella verksamheten inom
vilken vår förening verkat, sammanhänger så intimt med
varandra, att det inte är möjligt att skilja dem åt.
Intresseorganisationerna, ledda av entusiastiska, ofta unga
arbetskrafter, har trängt in på de områden, där
Teknologföreningen sedan årtionden varit verksam. Denna parallella
utveckling har skapat onödigt dubbelarbete och fört
organisationerna in i ett icke önskvärt inbördes konkurrensläge.
Tanken på att söka en lösning av det växande problemet
har vunnit allt större anslutning, och vi förväntar oss
mycket av den diskussion, som i kväll skall äga rum, en
diskussion som vi hoppas skall klarlägga för oss våra
medlemmars inställning till dessa frågor.
Den svenska ingenjörskårens utveckling hör intimt
samman med näringslivet, och jag vill därför här ined några
ord beröra de utvecklingstendenser som kan spåras i
dagens situation, även om denna visar en mycket förvirrad
bild.
Samtidigt som konjunkturutvecklingen i den västra delen
av världen visar ökad produktion, ökad sysselsättning och
i viss mån fallande priser, och samtidigt som den
utveckling som kan spåras i de västeuropeiska länderna, särskilt
Västtyskland, även visar vackra tecken på en god
ekonomisk utveckling, ser bilden för vårt eget land mera dyster
ut. Den svenska industrin, och i synnerhet
verkstadsindustrin, får allt svårare att göra sig gällande i konkurrensen
såväl på exportmarknaden som på hemmamarknaden. Ännu
kan icke sägas att någon nämnvärd arbetslöshet har
uppstått, men sysselsättningen har på en hel del håll gått ned.
I inledningen till Nationalbudgeten för 1953 görs en del
pessimistiska reservationer beträffande utvecklingen av
vår utrikeshandel under kommande tid. Samtidigt som
den förhoppningen uttalas, att de internationella
restriktionerna för utrikeshandeln skall mildras, förutses en
hårdnande konkurrens till följd av intensifierade
exportansträngningar och ökad produktionsförmåga i många
länder. Den starka expansionen av den tyska
utrikeshandeln kommer med största sannolikhet att ställa
verkstadsindustrin inför mycket hårda påfrestningar under
innevarande år. Ett allmänt deflatoriskt inflytande på
varumarknaderna kan spåras för närvarande.
Rustningsprogrammens begränsning, den nya regeringens i USA
inställning, pundgruppens överenskommelser om stramare
penningpolitik, allt utövar sitt inflytande. Återhållsamheten
ifråga om köp torde medföra att ingen för närvarande
räknar med prisstegringar.
Att genom konstlade medel i form av devalvering,
tullskydd, exportpremier eller dylikt ge en tillfälligt
verkande medicin åt det svenska näringslivet och särskilt vår ex-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
