Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1953 - STF:s årsmöte 1953 - Hänt inom tekniken - Föreningen Sveriges Arbetsstudiechefer, av Pg - Sjätte Nordiska Elektroteknikermötet - Skrotföreläsningar vid tekniska läroverk - Västerbergslagens Ingeniörsklubb - Femte Internationella Mekankongressen (CIM 5)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ib april 1953
291
nologföreningens organisation, åtminstone i stort sett
enligt det framlagda förslaget — bara en röst höjdes för
bibehållande av den nuvarande. Många detaljer, som inte är
klart utformade i förslaget, gav emellertid anledning till
frågor och förslag. På dessa punkter framhölls många olika
synpunkter, och inga klara riktlinjer kunde skönjas. Det
föreslogs t.o.m. att en ny utredning var nödvändig. Några
framhöll därför att man inte nu skulle försöka skapa en
perfekt organisation utan ett provisorium, ur vilket en på
erfarenheter grundad, ny struktur hos föreningen så
småningom kunde växa fram.
Genom omorganisationen öppnar Teknologföreningen
också vägen för samarbete med intresseföreningarna.
Huruvida ett sådant är önskvärt och hur det i så fall skall
ordnas var de frågor som diskuterades mest. Här gick
meningarna också isär. De flesta tycktes finna ett samarbete
önskvärt för att icke säga nödvändigt, men några ansåg
att Teknologföreningen och intresseorganisationerna
borde få utveckla sig oberoende av varandra för att senare
etablera samarbete, om detta då visar sig lämpligt.
Hänt inom tekniken
Föreningen Sveriges Arbetsstudiechefer i samarbete
med Svenska Industriläkareföreningen anordnade
november 1952 en konferens i Stockholm med fysiologiska
(inledare professor Hohwü Christenson och doktor J
Rho-din) och psykologiska (inledare överläkare Gunnar
Lundqvist och med. lic. Erland Mindus) synpunkter på
arbetsprestationer samt arbetsvärdering (inledare disponent Harry
Willners) på programmet.
De båda förstnämnda ämnena blev ganska ingående
behandlade. Att läkare och ingenjörer kom tillsammans för
att gemensamt dryfta dessa viktiga spörsmål visade sig
mycket givande.
Inte mindre intresse tilldrog sig arbetsvärderingen. Detta
problems betydelse för löneproblemet blev särskilt
framhävt. Målet är rättvisa löner, vilket villkor i stort sett kan
sägas vara liktydigt med att balans bör råda mellan
tillgång och efterfrågan, att alla arbeten bör vara lika
eftertraktade. De faktorer som bör bestämma lönen, är
kvalifikationsgrad och arbetsprestation. Genom arbetsvärdering
kan man fastställa kvalifikationsgraden. Man kan räkna
med att den av kvalifikationsgraden beroende delen av
lönen är omkring två tredjedelar av den totala. Den
återstående tredjedelen hör samman med arbetsprestationen.
Utarbetande av ett poängsystem för arbetsvärdering och
inte minst värdesättning av de olika faktorerna kan vålla
svårigheter. Det har visat sig, att man inte bör gå för långt,
när nian fastställer de faktorer, som skall tas med vid
värderingen, enär man inte uppnår någon nämnvärd ökning
av noggrannheten.
Vid praktisk tillämpning gäller det att begränsa
spridningen av ackordsförtjänsterna, som allt för ofta blir för
stor. En svårighet är hur man bör ersätta en duktig
yrkesarbetare, som måste sättas på tidlön. Inledaren ansåg att
lönen i dylika fall inte borde vara mer än 5 % lägre än
ackordslönen.
Lönen bör vara sammansatt av sociallön,
kvalifikationsandel och prestationsandel. Sociallön är den lön, som
måste utbetalas till en okvalificerad arbetare, som endast
utför obetydligt arbete. Den bör individuellt anpassas
oberoende av prestation och vara olika för man och kvinna,
medan däremot kvalifikations- och prestationsandelen bör
vara lika för man och kvinna.
Vid Asea har man vid arbetsvärdering infört vad man
kallar en grundfaktor som beståndsdel av lönen,
uppgående till 1,40 kr/h. Denna faktor överensstämde med i
skatteavseende då fastställt existensminimum 240 kr/h.
Aseas grundfaktor och sociallönen är alltså samma sak.
Arbetsvärderingen har visat sig vara ett värdefullt
verktyg, som dock måste användas med försiktighet. Pg
Sjätte Nordiska Elektroteknikermötet. Föredragen och
diskussionerna vid Sjätte Nordiska Elektroteknikermötet
den 14—20 juli 1952 i Island (Tekn. T. 1952 s. 1011) har
nu på några få undantag när publicerats. Publiceringen
har skett på flera olika håll och någon sammanfattande
rapport har inte givits ut. I det följande lämnas en
förteckning över de tryckta föredragen och diskussionerna.
Moderna tendenser inom belysningstekniken, av M
Paa-vola & E Päivärinne, Kraft och Ljus 1952 h. 12 s. 236—
239; diskussion 1953 h. 2 s. 35—38.
Roboten i telefontratten, av H Alexandersson,
publicerat separat av Telefon AB L M Ericsson, Stockholm*.
Islands geologi og udnyttelse af vandkraft og jordvärme,
av G Kjartansson, S Thoroddsen & G Bödvarsson,
Timarit Verkfraed. Islands 1952 h. 1, 2; s. 1—23.
Driftsforstyrrelser og relévern. Samkjøringens erfaringer,
av J Landmark Bräten, ETT 1952 h. 23 s. 277—286;
diskussion 1952 h. 31 s. 391—395.
Interskandinaviske fjernvalgsforsøg, av II Laursen,
Teleteknik 1952 h. 3; diskussion 1952 h. 4.
Mastejording på 220 kW kraftledninger Hol—Oslo og
Vinstra—Oslo, av Th. Bednar, ETT h. 19/20 s. 237—256;
diskussion 1952 h. 32 s. 403—404.
Möderne kabler til meget liøje spændinger, av Kj.
Jacobsen, Elektroteknikeren 1952 h. 18; diskussion 1952 h. 18.
Strömförsörjningen i svenska telestationer, av S
Wenn-borg, M Lindén & G Bengtsson, publicerat separat av
Asea, Västerås, som broschyr nr 7306*.
Den moderna utvecklingen på kvicksilverlikriktarens
område, av U Lamm, Tekn. T. 1952 s. 613*.
Problemer i förbindelse med televisionsmodtagere, av O
Grue, Elektroteknikeren 1952 h. 20; diskussion 1952 h. 20.
Seriekondensatorer i distributionsnät för 20 kV, av K-F
Åkerström & S Smedsfelt. Tekn. T. 1951 s. 1033*.
Sandsynlighedsregningens anvendelse i telefonteknikken
på basis af Erlangs og Moes undersøgelser, av E
Brock-meyer, Teleteknik 1952 h. 3; diskussion 1952 h. 4.
Elektrisk boligopvarmning i Norge, av B Lyche, ETT 1952
h. 21/22 s. 261—276; diskussion 1952 h. 30 s. 371—387.
Referat av mötet har ingått i bl.a. Tekn. T. 1952 s. 1011,
Ingeniören 1952 h. 536, ETT 1952 h. 27 s. 325—328, Kraft
och Ljus 1952 h. 12 s. 231—236. Timarit Verkfraed. Islands
1952 h. 5.
Till mötet hade Islands elektricitetsstyrelse utgivit en av
G Björnsson utarbetad översikt över Islands
Kraftförsörjning, som har publicerats även i Timarit Verkfraed.
Islands 1952 h. 3, 4; s. 25—48.
* Duplicerat referat av diskussionen efter föredraget kan erhållas
från Svenska Kommittén för Nordiska Elektroteknikermöten, Box
16368, Stockholm 16.
Skrotföreläsningar vid tekniska läroverk. För att ge
eleverna i de statliga tekniska läroverkens avgångsklasser
en ordentlig orientering i skrotfrågor innan de går ut till
sina framtida uppgifter anordnar man i år för första
gången särskilda skrotföreläsningar.
Dessa behandlar bl.a. skrotets betydelse som råvara för
industrin, skrotfirmornas bearbetning av skrotet och vad
industrin kan göra för bättre skrotbehandling. Avsikten
är att utvidga föreläsningsverksamheten även till andra
tekniska läroverk och tekniska skolor.
Föreläsningarna hålles av Lennart Hedström, konsulent
vid Skrotnämnden. Denna institution är järnverkens och
skrotindustrins gemensamma skiljedomstol.
Västerbergslagens Ingeniörsklubb hade 461
medlemmar vid utgången av 1952. För 1953 är Uno Lamm
ordförande och Henry Gällström sekreterare.
Femte Internationella Mekankongressen (CIM5)
hålles i Turin den 9—15 oktober 1953 i samband med en
internationell teknisk utställning. Ämnet för kongressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
