Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1953 - Det spröda brottets uppkomst och fortplantning, av Cyrill Schaub
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ib april 1953
303
Det spröda brottets uppkomst
och fortplantning
Civilingenjör Cyrill Schaub, Fagersta
När ett mj ukt kolstål i en konstruktion belastas
till brott, föregås brottet normalt av en
successivt ökande plastisk deformation. Den plastiska
deformationen tjänstgör därvid såsom en
tillförlitlig varningssignal mot otillåten och riskabel
överbelastning av konstruktionen. Skulle
stålmaterialet i denna uppvisa detta stabila
beteende vid alla tänkbara driftbetingelser, vore
konstruktörens arbete lätt. Emellertid har det visat
sig, att stål i vissa om än sällsynta fall ger
upphov till en annan form av brott, kallad
spröd-brott.
Sprödbrott kan utan föregående varning i form
av en påtaglig plastisk deformation inträffa vid
konstruktionens normala användning. Det
behöver inte heller vara betingat av direkta, grova
konstruktions- eller materialfel. Det medför
genom sin lömska och explosionsartade karaktär
ofta katastrofala följder i form av förluster i
människoliv och materiel. Vi behöver i detta
sammanhang endast erinra 0111 de totalhaverier
helsvetsade fartyg råkat ut för under och efter det
senaste världskriget.
Sedvanliga dragprov, utförda på material, som
visat dylika tendenser, ger i regel fullt normala
hållfasthets- och seghetsvärden. Dragprovet,
materialprovningens stöttepelare, är således
olämpligt för att påvisa benägenhet för sprödbrott hos
materialet.
Kännetecken och gängse provningsmetoder
De allmänna kännetecken, som i stort
karakteriserar sprödbrotten såsom de framkommit i
inträffade fall, är följande:
brotten inträffar i större, företrädesvis
helsvetsade, konstruktioner; tendensen är större i
konstruktioner med grövre materialdimension;
brotten inträffar i både statiskt och dynamiskt
belastade konstruktioner; brottendensen hos de
senare måste dock anses vara större;
brottendensen ökar hos konstruktioner, som
arbetar vid låga temperaturer;
brotten utgår i regel antingen från konstruktivt
betingade hålkälar, dvs. spänningskoncentratio-
Föredrag i Svenska Metallografförbundet den 15 november 1952.
620.178.7 : 669.1
ner, eller från oavsiktliga anvisningar och andra
mindre felaktigheter i konstruktionen eller
materialet ;
brotten fortplantar sig med stor hastighet i
materialet, företrädesvis vinkelrätt mot den
rådande högsta dragpåkänningen;
brottytan uppvisar ett typiskt sprött utseende
samt i vissa fall även karakteristiska
fiskbens-liknande teckningar. Fiskbenens vinklar är
riktade åt det håll, varifrån brottet kommit. Invid
plåtytorna kan hos spröda brott dock smala sega
kanter förekomma;
sprödbrott inträffar även i konstruktioner, som
är normalt belastade, dvs. som ej är utsatta för
någon påvisbar överbelastning.
För undersökning av olika materials
benägenhet för sprödbrott har under de gångna åren ett
otal provningsmetoder föreslagits. Vissa av dessa
har kommit till större användning, några har
varit mera omstridda, varvid dispyterna i dessa
fall förts med en frenesi, som påminner om
gamla religionsfejder.
I princip går alla dessa metoder ut på att en
an-visningsförsedd, i regel mycket liten, provstav
— uttagen ur materialet i fråga — bringas att
brista, varvid brottarbetet, brottlasten eller
brottytans utseende registreras. Det har därvid visat
sig, att låg provningstemperatur, hög
belastningshastighet eller skarp anvisningsform
gynnar uppkomsten av spröda brott,
kännetecknade av lågt brottarbete, låg brottlast eller spröd
brottyta. Det är vid dessa teknologiska
undersökningar vanligt, att provningstemperaturen
varieras under det att de två övriga faktorerna,
belastningshastighet och anvisningsform, hålls
konstanta.
De vanligaste provningsmetoderna är böj
slagprov, t.ex. enligt Charpy (SIS) eller "Charpy
V-notch". Slagseghets-temperaturfunktionen får
därvid det allmänt kända utseendet med ett med
stigande temperatur inträdande omslag från låga
till höga värden på slagsegheten inom ett mer
eller mindre utbrett temperaturintervall.
Omslagsområdet kännetecknas därvid av en mycket
stor spridning av försöksresultaten, som starkt
försvårar fastställandet av en exakt definierad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
