Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1953 - Det spröda brottets uppkomst och fortplantning, av Cyrill Schaub
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ib april 1953
307
Fig. 7. Provstav för
bestämning av
spröd-brottgränsen; s är
plåtens fulla tjocklek.
Fig. 8.
Spänningsfördelning framför en skarp
spricka.
elserna för sprödbrottets initiering och dess
fortplantning.
Provningsmetod för bestämning av
sprödbrott-gräns och gränstemperatur för sprödbrott
För att genom laboratorieförsök bilda sig en
uppfattning om de tidigare nämnda storheterna
sprödbrottgräns och gränstemperatur för
sprödbrott för ett givet material, t.ex. plåt, kan man
använda en speciell metod. Dennas princip är
att så nära som möjligt följa de betingelser, som
råder vid materialets användning, dvs. under de
förhållanden, vid vilka sprödbrott inträffar i
praktisk drift. På grund av den tidigare givna
karakteristiken av sprödbrott måste
provningsbetingelserna tillfredsställa följande villkor:
provningen utföres vid den aktuella
temperaturen;
provningen utföres med en ren dragpåkänning,
som ligger under materialets sträckgräns;
ett eventuellt sprödbrott initieras från en skarp
anvisning på provstaven;
provningen utföres på material i full
dimension;
provningen utföres såsom ett utmattningsprov
med pulserande dragpåkänning.
En provstrimla (fig. 7) av lämpliga
dimensioner, uttagen ur plåtmaterialet i full plåttjocklek,
bearbetas på sidokanterna och förses därstädes
med två spetsanvisningar av ringa djup, t.ex. 45°
spetsvinkel, 3 mm djup. Anvisningarna är
förskjutna i höjdled för erhållande av två möjliga
brottvärsnitt. Dubbleringen av anvisningarna
medför, att spridningen hos försöksresultaten
orsakad av eventuell snedinspänning i maskinen
etc. nedbringas till hälften.
Provstrimlan inspännes i en pulsatormaskin,
nedkyles i området mellan anvisningarna till den
önskade provningstemperaturen, varefter den
avsedda dragpåkänningen pålägges i form av en
pulserande belastning mellan ett lågt
minimi-och det önskade maximivärdet.
Spetsanvisningarna åstadkommer dels en sänkning av
provstavens utmattningshållfasthet under det för
provningen intressanta påkänningsområdet, dels
bestämmer de det blivande sprödbrottets läge på
provstaven. Anvisningarnas utförande i detalj
saknar för övrigt allt vidare intresse.
Efter någon tids pulsering — varunder området
omkring och mellan anvisningarna hålls vid
provningstemperaturen, utbildar sig en
utmattningsspricka i anvisningens botten. En av
sprickorna blir av naturliga skäl störst. Den växer,
beroende av den pålagda belastningen, först
sakta sedan allt fortare in i materialet. Framför
sprickan uppstår rätt snart en utomordentligt
stark spänningskoncentration (fig. 8), som är
den högsta möjliga i materialet vid den givna
temperaturen. Processen fortskrider
kontinuerligt tills provstaven i analogi med verkligheten
blir labil, varvid utmattningssprickan
momentant övergår till sprödbrott. Förutsättning
härtill är givetvis, att provningstemperaturen är
Fig. 9. Slagseghet
enligt Charpy hos
ett 17 °/o kromstål;
sträckgräns 0(1,2 =
36 k pl mm2;
brott-gräns c ß = 56
k pl mm2;
brottöj-ning 810 16 °/o, <5.
19 °/o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
