Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1953 - Det spröda brottets uppkomst och fortplantning, av Cyrill Schaub - En linjär accelerator - En kemiskt värmd lödkolv - Nya metoder - Slipning och skärning med ultraljud, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ib april 1953
309
Nya metoder
Fig. 13. Sprödbrottgränsens o’% temperaturberoende hos
ett visst material; risk för sprödbrott föreligger, a vid
såväl statisk som dynamisk belastning, b endast vid
dynamisk belastning; c ingen risk för sprödbrott finns,
oberoende av belastningens art och storlek,
Det gäller att approximativt uppskatta kalibern
hos en mindre projektil, som väntas passera en
pansarplåt på ett visst ställe. A avskjuter först
en grov projektil mot pansarplåten, varefter
hålet passeras av den mindre projektilen. B
väntar tills den mindre projektilen passerat plåten
varefter A och B går fram för att uppskatta
hålets storlek. Har A eller B lättare att komma
fram till problemets rätta lösning?
Vid den här föreslagna metoden befinner sig
materialet omkring det blivande sprödbrottet i
ograverat tillstånd. Strukturella förändringar,
som kan iakttas efteråt, måste därför intimt
sammanhänga med själva sprödbrottets passage
genom materialet.
Resultaten vid provning enligt den föreslagna
metoden kan sammanfattas i ett diagram (fig.
13) som anger sprödbrottgränsens sannolika
temperaturberoende och sprödbrottets
gränstemperatur. Områdena a—c visar de olika
riskzonerna för sprödbrott. Egenspänningarna i
svetsade konstruktioner gör, att en distinktion
mellan a och b är ogenomförbar i praktiken, varför
man bör befinna sig i område c, om fullständig
säkerhet mot sprödbrott fordras.
Litteratur
1. Boyd, G M: The propagation of fractures in mild steel plates.
Engineering 23 jan. 1953 s. 100.
2. Robertson, T S: Brittle fracture in mild steel. Metallurgia 1951
s. 90.
3. Bruckner, W H: Micro-mechanism of fracture in the
tension-impact test. Welding Journal 1950 s. 467, 1951 s. 459; disk. 1951 s. 255.
En linjär accelerator med 60 m längd vid Stanford
Uni-versity ger elektroner med 1 000 MeV energi, vilket
motsvarar en hastighet som med bara 1 ^/o understiger ljusets.
Elektronernas massa stiger till 2 000 gånger deras vilmassa.
De erhållna elektronstrålarna skall användas för studium
av atomkärnors struktur.
En kemiskt värmd lödkolv når 430°C på 10 s. Den
kemiska patronen håller kolven vid denna temperatur under
Slipning och skärning med ultraljud. I USA har
konstruerats en maskin, kallad Cavitron, med vilken man kan
slipa eller skära hårda och spröda material, såsom
hårdmetaller, härdat verktygsstål, rubin och diamant. Ett
trubbigt verktyg, format efter det önskade hålet, ges
vibrationer på 16—29 kp/s med en elektronisk oscillator. Rörelsens
amplitud är bara några hundradels millimeter. En vätska,
i vilken ett slipmedel (vanligen borkarbid) är uppslammat,
spolas över arbetsstycket. Borkarbid är visserligen inte lika
hård som diamant, men verktygets stora hastighet gör att
den dock angriper hårda material.
Det uppges att man kan utföra hål och fördjupningar med
diametrar på 0,18—50 mm med toleranser på 0,05 mm.
För att få stor precision kan man utföra bearbetningen i
två steg. Ytorna blir vanligen så jämna att ingen
efterbehandling av dem behövs. Vid skärning med Cavitron
blir arbetsstycket inte varmt, och materialets struktur
förändras därför inte.
Man lär kunna utföra nästan vilka arbeten som helst med
Cavitron. Hårda material har gängats ut- och invändigt,
Fig. 1. Borrning i glas med ultrasvängande stålpenna;
upptill: borrningen pågår under tillförande av slipmedel,
nedtill: glasskivan är genomborrad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
