Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1953 - Böcker - The Lebesgue integral, av Lars Erik Zachrisson - Betongefüge und Rissebildung in Betonfahrbahndecken, av Arne Hillerborg - Construction with moving forms, av Sven-Erik Svensson - Textbook of engineering materials, av SHl - The pulp and paper industry in the USA, av Gunnar Svenson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ib april 1953
319
kontrollera att han förstått framställningen. Anvisningar
och lösningar finns i slutet av boken.
Lars Erik Zachrisson
Betongefüge und Rissebildung in
Betonfahrbahn-decken, av Rudolf Dittirich. Bundesanstalt für
Strassen-bau, Wissenschaftlische Berichte, Heft 1. Ernst & Sohn,
Berlin 1952. 27 s., 38 fig. 4,80 DM.
Ändamålet med undersökningen var att belysa orsakerna
till sprickornas uppkomst och läge vid betongbeläggningar,
speciellt med avseende på inverkan av variationer i
betongens struktur ("Gefüge").
Vid undersökningen togs 135 borrkärnor ur
betongbeläggningen på en autostrada. Strukturvariationerna hos dessa
prover har sedan jämförts med sprickförekomsten. För att
underlätta bearbetningen har därvid strukturen
karakteriserats med ett siffervärde, som är så definierat, att det
ökar med ökande volymvikt och minskar med ökande
vattenabsorptionsförmåga hos betongen.
Resultatet blev att en kraftig förändring av strukturen
mellan två närliggande snitt medför en försvagning, som
kan ge upphov till en spricka. Den praktiska
konsekvensen är att man bör eftersträva en homogen betong samt
ett plant och likformigt underlag.
Undersökningsmaterialet är utförligt och överskådligt
redovisat. Arne Hillerborg
Construction with nioving forms, av L E Hunter.
Con-crete Publications, London 1951. 56 s., 53 fig. 7 sh. 6 d.
En avsevärd del av kostnaderna för uppförandet av
betongkonstruktioner ligger i gjutformarna. Parallellt med
betongteknikens utveckling går också en rationalisering av
dessa formar och en strävan att förbilliga dem. För
sådana byggnadsverk, som har konstant horisontell
tvärsektion och stor utsträckning i höjdled, har glidformar visat
sig vara ekonomiska, t.ex. för silobyggnader för lagring av
spannmål, cement, kol o.d.
Förf. anser med all rätt att byggnadsteknisk konservatism
på flera håll hindrat en mera allmän användning av
glid-formsmetodiken. Den på många håll avsevärda bristen på
virke och tendenser hos konstruktörer och arkitekter att
planera byggnadsverk med relativt stor höjd och förenklad
planlösning skapar nu förutsättningar för ett ökat
utnyttjande av glidformsgjutning även för andra typer av
byggnader.
Vad den intresserade i första hand vill veta är principen
och fördelarna av glidformsgjutning. Detta klarlägger förf.
kortfattat men tillräckligt i inledningen. Här anges också
några synpunkter att av konstruktören beaktas redan vid
byggnadens projekterings- och ritningsstadium. Det hade
varit av värde om det ytterligare poängterats
konstruktörens stora delansvar i ett tekniskt och ekonomiskt
gynnsamt genomförande av ett glidformsarbete. Erfarenheten
har nämligen visat den absoluta nödvändigheten av att
konstruktionsarbetet och detaljlösningen av
byggnadskroppen redan från första början ledes av en i
glidformsprin-cipen väl insatt person. En till synes obetydlig detalj i
konstruktionen, som ej flyter in i arbetsmetodiken, kan
vålla avsevärda svårigheter på arbetsplatsen och i sämsta
fall kanske helt utesluta tanken på användning av
glidform.
I fortsättningen redogör förf. med belysande skisser och
foton för de olika momenten på arbetsplatsen;
formkonstruktionen, lyftningsanordningarna, arbetsplatsens
organisation, glidgjutningens förlopp m.m., allt disponerat och
lätthittat under huvudrubriker. Det synes mig dock att
orienteringen i texten hade underlättats om denna
uppdelats i kortare stycken med ytterligare
innehållsbeteck-nande, korta rubriker. Det på bokens sista sida upptagna
alfabetiska sökarregistret är givetvis till hjälp härvidlag
men utesluter dock ej ovanstående textuppdelning.
I slutkapitlet har förf. övergått från de vertikalt
uppåtglidande formarna till i horisontellt flyttbara formar för
betongkonstruktioner ined konstant vertikal tvärsektion
och stor utsträckning i horisontalled, t.ex. dammar,
kulvertar och liknande. Denna typ av betongformar,
"travel-ling forms", kanske ej innefattas i boktitelns "moving
forms", varmed väl allmänt förstås glidformar, men förf.
har väl velat beröra även dessa, då deras användning
följer samma rationaliseringssträvan som glidformsmetodiken.
Som avslutning har förf. satt upp en trevlig och
koncentrerad minneslista över de olika arbetsmomenten i
samband med glidformsgjutning. Denna "lathund" har en
god underrubricering, som snabbt leder den sökande till
den fråga som tarvar svar.
Sammanfattningsvis kan sägas att förf. inom bokens
begränsade utrymme lyckats väl med att få fram det
väsentligaste i glidformsmetoden. Boken är värd ett studium för
den, som tidigare ej varit i närmare kontakt med
hithörande frågor. Förf:s inledningsvis berörda tankegångar
om utvecklingen har nämligen visat sig vara riktiga, t.o.m.
så riktiga att vissa i boken angivna tekniska
glidforms-detaljer redan hunnit utvecklas och förbättras sedan boken
kom ut. Sven-Erik Svensson
Textbook of engineering materials, av Mel vdn Nord.
Wiley & Sons, New York — Chapman & Hall, London
1952. 518 s., 173 fig., 44 tab. 6,50
Bokens material har delats upp i fyra huvudavsnitt. I
det första behandlar förf. råvarukällor, deras bildning och
utnyttjande, i det andra anrikning av malmer, kemiska
enhetsprocesser vid konstruktionsmaterials framställning
och metallurgiska processer, i det tredje
konstruktionsmaterialens egenskaper (aggregationstillstånd, mekaniska,
fysikaliska och kemiska egenskaper). Framställningen är
mycket kortfattad i dessa tre avsnitt som tillsammans
upptar bara 188 s.
Bokens fjärde avsnitt, i vilket olika typer av material
diskuteras, utgör dess huvuddel. Där behandlas material för
energialstring (vatten, bränslen, sprängämnen), metaller,
naturlig och konstgjord sten (byggnadssten, gips, kalk,
cement, lera, eldfasta material, glas), naturliga och
konstgjorda organiska konstruktionsmaterial (trä, gummi, plast)
och skyddande material (ytbehandling, smörjning).
Förf:s avsikt har varit att i en sammanhängande
orienterande översikt ge det vetande om konstruktionsmaterial
som varje ingenjör bör inhämta. Han har också lyckats
synnerligen väl däri. Hans bok synes nämligen mycket
välbalanserad, och den är ovanligt välskriven,
lättbegriplig och lättläst. Varje kapitel har försetts med en
sammanfattning och ett antal frågor (utan svar) för att läsaren
själv skall kunna pröva om han lyckats smälta det han
läst. Framställningen kan kanske synas väl knapphändig
för dem som redan har speciella intressen, men detta är
ofrånkomligt på grund av ämnets väldiga omfattning. Som
komplement ger förf. litteraturanvisningar till varje kapitel.
Bokens illustrationsmaterial består till största delen av
mycket instruktiva diagram och teckningar. Dess utstyrsel
är förstklassig. SHl
The pulp and paper industry in the USA. OEEC, Paris
1951. 378 s., 19 fig. 1 000 fr.
Under 1950 företog 34 tekniker representerande tolv
europeiska stater, däribland Sverige, ett studiebesök i USA.
Besöket, som ordnats av OEEC, avsåg, att deltagarna genom
att studera den amerikanska massa- och pappersindustrin
skulle få kännedom om de senaste rönen inom denna och
sedan kunna använda de gjorda erfarenheterna under
återuppbyggnadsarbetet i Europa efter det senaste kriget.
För att underlätta arbetet delades deltagarna upp i sex
grupper med var sin specialitet. Genom talrika
fabriksbesök bereddes deltagarna möjlighet att ingående studera
allt av intresse inom respektive industrier. Inte bara den
rent tekniska sidan hos företagen utan även den
administrativa och inte minst den sociala sidan gjordes till
föremål för omfattande studier. Rapporten över resan före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
