Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 21 april 1953 - Förluster och verkningsgrader hos värmemotorer, av Harald Lange - Glaserade cementplattor - Hållbara och rena stålfat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. T er mo potentiell
energi hos
bränsleluft-blandning.
ser icke heller får räknas. Frågan torde
ytterligare belysas av följande.
Utgår man från att rökgaserna anses vara i
jämvikt med omgivningen, när de uppnått
omgivningens temperatur och tryck (vilket kan
tänkas ske genom att gaserna uppsamlas i
gastäta "säckar" och avkyles före utsläppandet) så
erhålles med hjälp av sambandet IBo—IGo — Hs
(se fig. 3) bränsle-luftblandningens
termopotentiella energi före förbränningen enligt
Eßo—Ego = Hs — T0{SBo—SGo) (23)
Bränsleluftblandningens termopotentiella energi
kan sålunda ej utan vidare identifieras med
bränslets värmevärde. Innebörden av ekv. (23)
kan åskådliggöras i I—S-diagram med hjälp av
omgivningens räta linje E = EGo (se
Bosnja-kovics1), fig. 3. Om, såsom antagits i denna
fig., Sßo > Sgo är den termopotentiella
energin mindre än värmevärdet Hs. Om
däremot SBo < SGo så blir det tekniska
maximalarbetet större än Hs, varvid överskjutande
energimängd teoretiskt skulle kunna hämtas i form av
värme från omgivningen. Uppgifter om exakta
värden på SBo — SGo torde för kemiskt sett
komplicerade bränslen såsom kol och oljor vara
svåråtkomliga. Man kan emellertid, såsom tidigare
antytts, utgå från att värdena på SBo och SGo, är
lika. Ekv. (23) får då utseendet
EBO—EGO=HS (24)
motsvarande det vid ekv. (13) gjorde antagandet
Wemax ■= Hs. Detta antagande är icke blott en
Fig. 4. Framställning av förbränning i 1-S-diagram för
rökgaser.
godtagbar approximering vid uppställning av
termopotentiella energibalanser utan även
praktiskt ur den synpunkten, att utnyttjande av
värme från omgivningen i samband med
förbränning hittills icke lyckats.
Skulle gassammanblandningar ske före
förbränningen, så skulle visserligen punkten Zßo, SBo
förskjutas åt höger men enligt gjorda
förutsättningar skulle även punkten IGot SGo få flyttas åt
höger ett lika långt stycke, i varje fall om
förhållandet mellan moltalen för oförbrända gaser
och avgaser är detsamma för de olika
bränsle-gaserna. Detta framgår enklast av ekv. (22), vari
värdena av såväl 2n\np som £n\nx med gjorda
förutsättningar kvarstår opåverkade.
Antas att förbränning sker utan förvärmning
av förbränningsluft eller bränsle och vid
omgivningens tryck p0 och att därvid ingen
värmeavgivning förekommer, så kommer sluttillståndet
att falla i punkten IBo, SGl på rökgasisobaren
p — p0 i I—S-diagrammet, fig. 4.
De termopotentiella förlusterna T0AfSt vid
förbränningen kan utläsas direkt ur diagrammet,
varvid erhålles
T0AfSt = T0(SGl —SGo) (25)
Höjes trycket under förbränningen, så kommer
de termopotentiella förbränningsförlusterna att
minska, vilket emellertid vad beträffar
ångpannor icke återverkar på pannans
verkningsgrad, såvida icke värmebalansen för pannan
ändras. (Ångans termopotentiella energiökning i
pannan förblir oförändrad.) Vid
förbränningsmotorer och gasturbiner däremot blir
utgångsläget för den arbetsavgivande
tillståndsförändringen härigenom avsevärt förbättrat.
Litteratur
1. Bosnjakovics, F: Technische T hermodynamik 11.
Dresden-Leipzig 1937.
2. Darreeux, M G: Définition du rendement thermodynamique
des turbines d vapeur. Rev. Gen. d’Electricité 27 (1930) s. 963—968.
3. Lange, H: Entropibegreppet och dess användningsmöjligheter.
Tekn. T. 76 (1946) s. 597—602.
4. Seippel, C: Betrachtungen über die Dampfkraftanlage. Brown
Boveri Mitt. 37 (1950) s. 342—356.
5. Stodola, A: Dampf- und Gasturbinen, Berlin 1924.
6. tråupel, W: Värmekraftmaskiners verkningsgrad. Tekn. T. 80
(1950) s. 1157—1164.
Glaserade cementplattor framställer man i USA genom
att i maskin anbringa ett plastliknande ämne på
cementytan. Sedan ytskiktet härdats är det vattentätt och
resistent mot alkalier och syror. Det förkolas vid upphettning
med blåslampa men underhåller inte förbränning.
Plattorna uppges vara lämpliga som väggbeklädnad i t.ex.
skolor och sjukhus.
Hållbara och rena stålfat tillverkar man i stor skala i
USA genom att ut- och invändigt överdra stålplåten med
ett skikt av kristalliniskt zinkfosfat. Denna behandling
utförs innan fatens gavlar sätts fast. Kärlen blir invändigt
fullständigt fria från fett, olja, smuts och smörjmedel som
används vid dragning och pressning av plåten. Utvändig
målning fastnar bättre på zinkfosfatskiktet än på stålet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
