Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1953 - Gasblåsor i papptak, av Rune Hanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Typisk gasblåsa mellan papplagren på
lättbetongtak; observera den oklistrade fläcken.
ningen vid en oklistrad fläck kan ökas något
genom pappens svällning, och dess temperatur
ändras mycket under dygnet till följd av
värme-strålning till och från taket. Enligt ej publicerade
undersökningar, som utförts av Stockholms Stads
Gatukontor, kan takytan vid starkt solsken bli
upp till 20°C varmare och under klara nätter
genom utstrålningen avsevärt kallare än luften
omedelbart över taket (fig. 4 t.v.).
Vad som kan inträffa ined en luftinneslutning
vid dylika temperaturvariationer torde bäst
åskådliggöras, om man utgår från vissa
teoretiska förutsättningar och jämför de resultat som
härvid fås med vad verkligheten bjuder. Man
kan lämpligen anta att antingen
luftinneslut-ningens volym eller trycket i den är konstant.
Luftinneslutning med konstant volym
förutsätter att begränsningsväggarna är stela. Är de
också gastäta, varierar lufttrycket i inneslutningen
avsevärt vid de stora temperaturväxlingarna
under dygnet. Är luften i inneslutningen mättad
med vattenånga, vilket kan bli fallet om det
finns fukt i inneslutningen, kommer trycket att
variera ännu mera.
Beräkningar (fig. 4 i mitten) ger vid handen
att gasövertrycket på dagen i en torr
inneslut-ning med konstant volym kan bli ca 0,10 at (ca
1 000 kp/m2) och i en fuktig ca 0,15 at (ca 1 500
kp/m2). På natten kan motsvarande undertryck
bli 0,04 resp. 0,06 at.
Luftinneslutning med konstant tryck
förutsätter fullständigt eftergivlig papp oberoende av
temperaturen. Beräkningar (fig. 4 t.h.), för
absolut gastät papp och gastätt underlag, visar en
ganska betydande volymökning under dagen,
med torr inneslutning ca 10 % och med fuktig
ca 15 %. Inneslutningen har antagits återta sin
ursprungliga volym vid 8°C.
Det anförda antyder hur luftinneslutningars
tryck och volym kan ändras vid
temperaturväxlingar. De antaganden som gjorts om
blåsväggarnas egenskaper är emellertid icke i något fall
helt överensstämmande med verkliga
förhållanden. Sålunda är varken papp eller underlag
fullständigt gastäta och inte heller är pappen
absolut stel eller fullständigt eftergivlig.
Det bör observeras, att variationerna i tryck
och volym hos en luftinneslutning inte i och för
sig kan åstadkomma en bestående ökning av
in-neslutningens volym. Härför fordras dessutom
en "uppumpningsprocess", genom vilken
volymändringen ger en bestående volymökning.
Upp-pumpningsprocessens mekanism är inte
klarlagd, men följande omständigheter kan tänkas
orsaka blåsornas tillväxt:
papptäckningen kan vara mera eftergivlig vid
uppblåsning än vid hoptryckning;
temperaturen i luftinneslutningen kan stiga
snabbare än den sjunker;
luftinneslutningen kan tillföras fukt som
medför ångutveckling;
papptäckningen kan vara mer gastät på dagen
än på natten.
Fig. 4. Beräknade data för luftinneslutning under ett vårdygn (april—maj) i Stockholm; t.v. temperaturändring, i mitten
tryckändring vid konstant volym, t.h. volymändring vid konstant tryck;–-torr, — våt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
