Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1953 - Gasblåsor i papptak, av Rune Hanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 april 1953
353.
Fig. ;». Uppskuren
papptäckning på
lätibetong-tak; t.v. utan gasblåsor,
god klistring; t.h.
gas-blåsa, dålig klistring.
Vid temperaturstegringen på morgonen
mjuknar asfalten i papptäckningen så att denna blir
mer eftergivlig samtidigt som gastrycket i
inne-slutningen stiger. När temperaturen sjunker på
kvällen stelnar asfalten och papptäckningen
bildar ett svårdeformerbart skal över
inneslutning-en. Härav följer att papptäckningen är mer
eftergivlig vid uppblåsning än vid hoptryckning.
I vissa fall höjs temperaturen säkerligen
snabbare än den sjunker. Detta hänger samman med
solstrålningen, vars intensitet beror av takets
lutning och orientering i förhållande till
väderstrecken. Särskilt utsatta för snabb
temperaturstegring på morgonen är sålunda branta tak
vända mot öster. Snabba temperaturändringar
ger vid relativt otäta begränsningsväggar större
tryckskillnad än långsamma och bör därför —
oberoende av skillnader i pappens eftergivlighet
-— ge större kraft för uppblåsning än den
långsammare temperatursänkningen förmår ge för
hoptryckning.
Finns vatten iinneslutningen (fig.4)
harvattenångan alltid det maximala ångtryck som svarar
mot den aktuella temperaturen. Vid tillförsel av
fukt till en redan fuktig inneslutning sker därför
ingen ytterligare uppumpning. Är inneslutningen
däremot från början torr, ger fukttillförseln
givetvis upphov till ett ångtryck som ökar
volymen. Det bör observeras, att en inneslutning till
följd av till- och frånströmmande fukt tidvis kan
vara torr, tidvis fuktig, varför tillförsel av fukt
i längden alltid torde gynna blåsbildningen.
Huruvida pappens gastäthet ökar med
temperaturen har inte undersökts. Det är dock tänkbart,
att porer och sprickor är tilltäppta på dagen men
öppna på natten. I så fall verkar
papptäckningens porer som backventiler, vilket möjliggör
upp-pumpning av gasblåsan.
Diskussionen av gasblåsornas uppkomst och
tillväxt är teoretisk och bör därför användas
med försiktighet. För frågans slutliga
klarläggande krävs systematiska undersökningar på be-
fintliga byggnader eller i laboratorium.
Resonemangets värde är främst att det anger flera
faktorer som uppenbarligen är av betydelse för
gasblåsbildningen, nämligen
förekomst av oklistrade fläckar;
stora temperaturvariationer under dygnet till
följd av solstrålning mot taket på dagen och
utstrålning från taket under natten. I vissa fall
stiger därjämte temperaturen snabbare än den
sjunker;
viss gastäthet hos de material som omger den
oklistrade fläcken;
papptäckningens större eftergivlighet på dagen
än på natten;
förekomst av fukt i gasblåsan.
Iakttagelser vid inventering av papptak
De nyss nämnda fem faktorernas inverkan på
gasblåsbildningen har iakttagits vid en
inventering omfattande ca 330 papptak (se
Byggmästaren 1952 h. 6). Vid denna upptäcktes gasblåsor i
följande utsträckning:
oluftade betongtak .............................. 19 °/o
luftade betongtak .............................. 0 %>
lättbetongtak ................................... 22 io/o
trätak .......................................... 9 °/o
Att blåsor saknades i luftade betongtak tyder
på, att de kan undvikas genom luftning. Det bör
dock observeras, att de undersökta taken av
denna typ var relativt unga, varför resultatet kan
vara missvisande.
Olägenheter med gasblåsor är att de medför
viss risk för släpp i överlappningarna. Denna
risk bör dock inte överdrivas — den är större vid
veckbildning. Av 27 läckande tak hade sålunda
endast tre gasblåsor i större omfattning, medan
motsvarande siffra för veck var 16. Vidare
minskar gasblåsorna papptäckningens förmåga
att stå emot mekaniska påfrestningar; detta
gäller särskilt vintertid när pappen är spröd. De
försämrar vattenavrinningen, vilket är till
särskild nackdel vid de små lutningar som papptak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
