Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1953 - Metod för ljudisolering av väggar och bjälklag, av Ove Brandt - Andras erfarenheter - Rationalisering skall börja i toppen, av Pg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 april 1953
359.
Fig. 6. Ljudisolering hos tunn tegelvägg med
strålningsminskande skikt (gipsplattor); A 20 cm tegel med puts på
bägge sidor, medelisolering 47 dB; B tegelväggen försedd
med 13 mm tjocka gipsplattor på särskilda reglar utan
kontakt med tegelväggen, i det 2" tjocka
luftmellanrummet en 25 mm isolermatta, medelisolering 56 dB; C som B
men reglarna spikade direkt mot tegelväggen,
medelisolering 50 dB.
sidan försetts med 1" tjocka putsade träullsplattor på W
höga reglar. Medelisoleringen är här 51 dB, se
isoleringskurvan i fig. 5. Denna lätta vägg har alltså lika god
isolering som en oklanderligt utförd plattvägg och är
mycket tillfredsställande som lägenhetsskiljande vägg. En stor
fördel med sådana väggar i motsats till dubbla plattväggar
är att arbetskvaliteten knappast kan inverka på
isoleringen, om blott träullsplattorna har möjlighet att svänga fritt
— de får givetvis inte spikas direkt mot plattväggen utan
luftmellanrum, då man får samma strålningsförhållanden
som med enkelväggen. I stället för träullsplattor kan man
använda gipsskivor, träpanel och andra
beklädnadsmaterial på regelstomme, önskvärt är dock att skivorna är så
böjelastiska som kan tillåtas av praktiska hänsyn.
Detta exempel visar vilka stora möjligheter man har till
minskning av väggvikter, när strålningsminskande skikt
användes, vilket naturligtvis har mycket stor betydelse vid
alla väggelement, som inte har bärande funktion. Men även
för bärande väggar och bjälklag, där vikten i förväg är så
hög, att minimiisoleringen är säkrad, har dessa skikt stor
betydelse. Man försöker nämligen för att därmed minska
uttorkningstiden undvika putsade rumsytor och har redan
Fig. 7. Ljudisolering hos tunn tegelvägg med
strålningsminskande skikt; A 20 cm tegel med puts på bägge sidor,
medelisolering 47 dB; B tegelväggen försedd med 2" höga
reglar med träullsplattor, som putsats på utsidan,
medelisolering 56 dB; C tegelvägg med 2" höga reglar med 13 mm
gipsplattor, mellan tegelväggen och gipsplattorna en 25 mm
isolermatta, medelisolering 56 dB.
nu på många håll ersatt putsen med exempelvis gipsskivor
på regelstomme, alltså i princip en strålningsminskande
väggbeklädnad, som medför ytterligare höjning av
isoleringen — i många fall kan man nå över 55 dB i
medel-isolering. Fig. 6 och 7 visar några mätresultat på tyngre
väggar med skivor eller plattor på regelverk. Man ser att
man tack vare beklädnaden nu kan välja kärnväggen fritt
med hänsyn till andra funktioner såsom bärighet,
värmeisolering eller ekonomi.
De strålningsminskande väggbeklädnaderna möjliggör
alltså betydligt högre ljudisolering i bostäderna än vad
som nu är praktiskt genomförbart, och man kan till och
med minska elementens vikt. Isoleringsvärden av över
55 dB synes nu inom räckhåll, vilket innebär en väsentlig
förbättring av störningsskyddet för hyresgästerna. För att
dessa lösningar skall kunna slå igenom i bygget fordras
dock tillgång till bättre beklädnadsmaterial — i första
hand önskar man böjelastiska skivor, som är så sega, att
de tål den åverkan, som kan förekomma på en väggyta.
Helst skall man kunna spika tavlor även i skivorna. Här
är alltså en angelägen uppgift för materialtillverkarna.
Litteratur
1. K. Byggnadsstyrelsen: Anvisningar till Byggnadsstadgan av är
1946 resp. 1950.
2. Bra-VDT, O & Dalén, I: Är ljudisoleringen i våra bostadshus
tillfredsställande? Byggmästaren 1952 h. B C.
3. Brandt, O: Ljudisolering. Statens Kommitté för
Byggnadsforskning, Stockholm 1952.
4. Gösei.e, K: Der Sehallsehntz von Decken und Wänden.
Stuttgart 1952.
Andras erfarenheter
Rationalisering skall börja i toppen. Uppfattningen, att
det är lönlöst att sätta i gång med rationaliseringar med
mindre företagets högsta ledning helt går in för uppgiften,
fattar alla beslut i överensstämmelse med de ekonomiska
grundprinciperna och själv föregår med gott exempel, har
ofta hävdats i facklitteraturen. Trots detta är det allt för
vanligt att många möjligheter till ekonomiska
förbättringar blir outnyttjade på grund av att just ledningen inte
har den rätta förståelsen och inte i sitt handlande vill
underordna sig. Det första och viktigaste vid
rationaliseringar är därför att de ledande kritiskt kan bedöma sin
egen inställning och bli på det klara med, i vilka
avseenden egna önskningar och egenheter inte står i
överensstämmelse med företagets verkliga intressen och framgång.
Att arbeta bort dessa fel är utgångspunkten för en verklig,
genomgripande rationalisering.
Först bland vanliga fel som en företagsledning kan göra
sig skyldig till bör nämnas planlöshet, rationaliseringens
huvudfiende. De underlydande upptäcker mycket snart
brister i detta avseende och följderna kan bli katastrofala.
De kan snart döda arbetsglädjen och rubba förtroendet.
Ledningen möts med tilltagande skepsis. Villigheten att
omedelbart gripa sig an med nya arbetsuppgifter är inte så stor.
när man mer än en gång fått uppleva, att ett arbete, som
man utfört med liv och lust, blir till ingen nytta på grund
av ändringar i en från början inte tillfyllest genomtänkt
plan. Även den enkle arbetaren ser sådant och förvånar
sig över att pengar och arbete kastas bort till ingen nytta.
Oklara riktlinjer för fördelning av ansvar är ett annat
fel. En överskådlig organisationsplan, som så långt rimligt
är klart fördelar ansvar och befogenheter och som
kompletteras med en ständig övervakning, så att det inte skär
sig inom gränsområdena, bör vara av vitalt intresse för
en företagsledning. Att två eller flera personer känner sig
ha ansvar för samma sak kan lätt leda till förvecklingar
och att ingen känner sig ha det rätta ansvaret. Produktion
och kvalitet sjunker etc.
Att order och anvisningar delges den rätta tjänstevägen är
också betydelsefullt. Det är olämpligt att en överordnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
