Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1953 - Böcker - Reseberättelser - TNC: 8. En eller ett PM? av G B - Från de tekniska högskolorna - Debatt: Sjöregleringar och landskapsvård, av Gustaf Borenius och Åke Rusck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 april 1953
367.
lieseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, vilka är tillgängliga i bibliotekets
läsesal för intresserade:
Franzén, O: Television och transmissionsteknik i USA
1952. Stockholm 1953. 37 s., ill.
Tonnquist, G: Institutioner och laboratorier för
fotografisk och optisk forskning i England, Frankrike, Holland,
Belgien och Tyskland 1952. Solna 1953. 26 s.
TNC
8. En eller ett PM?
Det finns två huvudslag av initialskrift. Som exempel på
det ena kan man ta SKF (Svenska Kullagerfabriken) och
på det andra Epa (Enhetsprisaktiebolaget). Till det andra
slaget hör också Bahco (B. A. Hjorth & Co.); här är dock
sista bokstaven icke initial, men den har tagits med för
att göra sammanställningen utläsbar som ord.
Initialskrift av det första slaget kan man utläsa antingen
som de oförkortade, fullständiga uttrycken eller som
initialord med varje bokstav uttalad som en isolerad enhet:
antingen Svenska Kullagerfabriken eller Ässkåäff.
Initialskrift av det andra slaget utläses däremot sällan
eller aldrig såsom de fullständiga uttrycken. Man låter i
stället initialerna tillsammans bilda ett utläsbart ord, vilket
i skrift markeras därigenom att bara första initialen är
versal: Epa.
Initialorden kan vara antingen egennamn, såsom i de
hittills nämnda exemplen, eller artnamn. Exempel på det
senare är PM (promemoria), bh eller behå (bysthållare)
och mc (motorcykel).
Frågan om genus vid initialord av bägge slagen kan
ibland ge anledning till tvekan. Språkbruket följer dock
vissa regler. Det är av viss betydelse att den skrivande
känner till hur uttrycket lyder i oförkortad form. Man kan
urskilja följande grupper.
1. Det oförkortade uttrycket är ett singulart ord med
det-genus (neutrum). Initialordet får då också det-genus. Ex.
Det gamla AB från 1830-talet (Aftonbladet), GCI är fast
beslutet att... (Gymnastiska centralinstitutet), vårt UD
(Utrikesdepartementet), ett PS (postskriptum).
2. Det oförkortade uttrycket är ett singulart ord med
den-genus. Initialordet får också den-genus. Ex. AK (FK)
var inkallad till extra sammanträde (Andra, Första
kammaren), DK var icke beslutmässig (drätselkammaren), vår
JO (justitieombudsman), MO (militieombudsman), RÄ
(riksåklagare), RO (riksdagsordning), KT är liberal
(Karlstads-Tidningen), MT är röd, likaså AT
(Morgon-Tidningen, Afton-Tidningen), PK var representerad
(Publicistklubben), LO är beredd att tillstyrka förslaget
(Landsorganisationen), en mc, en behå.
3. Det oförkortade uttrycket är pluralt. Initialordet får
vanligen det-genus. Ex. det tidigare privatägda BJ
(Bergslagernas järnvägar), FN är oenigt (Förenta nationerna),
SJ är statt i rask utveckling (Statens järnvägar), ett
topp-rustat USA (United States of America).
Mot regeln strider DN (Dagens Nyheter). Man säger DN
är liberal (inte: liberalt). Även om namnet utläses i
oförkortad form säger man liberal (inte: liberala); däremot
Förenta nationerna är oeniga. I detta och en del andra
fall bestäms numerus och genus av artnamnet, som
ligger bakom ("tidningen"). Man kan jämföra hur också
båtnamn bestäms till genus av artnamnet ("båten"):
"Gripsholm" är nymålad, men Gripsholm (slottet) är nymålat.
Ändock är genusförhållandet vid tidningsnamn inte så
enkelt. Det är fullt rimligt att skriva Det gamla (Wallska)
DN, trots att det heter DN är i denna fråga helt obunden.
Det innebär att bestämningar som föregår det förkortade
namnet tar det-genus, medan predikatsfyllnaden får
den-genus, samma fördelning av genus som råder i typen
Statsrådet är utgången men Det nya statsrådet, där sexuellt
genus och grammatiskt genus icke överensstämmer.
4. Om den skrivande inte känner till hur uttrycket lyder
i sin oförkortade form går han vanligen på det-genus, det
genus som de enskilda bokstäverna har (ett A, ett B, ett C
osv.). Man skriver: det engelska BBC (British Broadcasting
Corporation), det tyska AEG (Allgemeine Elektrische
Ge-sellschaft). Ett och annat av exemplen under 3 kan föras
hit. Vad som ligger bakom initialerna USA är väl icke fullt
klart för alla.
Om en del fall gäller att man visserligen ur förkortningen
kan utläsa det fullständiga, oförkortade uttrycket, men
man tänker inte längre på det, därför att det så sällan
förekommer utskrivet i sin helhet. Då inställer sig också i
regel det-genus. Ex. ett wc, vårt TT (Tidningarnas
Telegrambyrå) och många namn på bolag, t.ex. SKF. I detta
exempel får det-genus också stöd av den populära
förkortningen "Kullager" och av det med "fabriken"
synonyma "bolaget". Den stora allmänheten säger väl oftast
ett PM, medan ämbetsmän och andra som själva har att
sammanställa promemorior föredrar en PM. G B
Från de tekniska högskolorna
CTH
Professor S Lundberg har beviljats tjänstledighet 13—18
april 1953.
överstyrelsen har hos K.M:t förordat fil. dr N Svartholm
till laboraturen i mekanik.
Statliga resestipendier har tilldelats professorerna A
Hedvall, G Hoving, S Lundqvist, E Reinius, N Ryde och H
Zimdahl, t.f. laborator E Elgeskog, docenterna E Cornell
och K E Zimen, speciallärarna R Gunnert, Oscar Hansson,
T Lundberg och F Tenelius samt t.f. biträdande läraren
S Ingemansson.
KTH
Professor W Weibull har begärt avsked med utgången
av juni 1953. Överstyrelsen har beviljat professor F
Odqvist tjänstledighet 5 februari—4 maj 1954.
Statliga resestipendier har tilldelats professorerna O
Barth, H Faxén, B Hallert, R Kristensson, E Löfgren, G
Löfgren, P Nylén, G Wallquist och O ödman, docent B
Lindberg, speciallärare L von Håmos samt förste assistent
G Pleijel.
Professor C Brosset har entledigats från
speciallärar-befattningen i allmän kemi från 1 juli 1953.
överstyrelsen har förordnat tekn. dr I Bergström till
docent i kärnfysik och tekn. dr T Gullstrand till docent i
flygteknik.
Debatt
Sjöregleringar och landskapsvård
I Tekn. T. 1953 s. 133 har generaldirektör Åke Rusck
framlagt de skäl som talar för det i ett alltmera forcerat
tempo bedrivna exploaterandet av de svenska vattendragen
för utvinning av elektrisk kraft.
Att samhället av i dag behöver energi i alla former, inte
minst elektrisk energi, är väl en sak som de flesta känner
till. Inte heller behöver man vara utbildad inom väg- och
vattenbyggnadsfacket för att förstå, att elenergin erhålles
genom utbyggnad av vattenfall, och att man kan öka
kraftverkens kapacitet genom att dämma upp och reglera
ovanför liggande sjöar.
När man därför från kraftverkshåll i undervisande syfte
hävdar dessa synpunkter gentemot dem, som i
naturskyddets intresse skulle vilja se ett och annat utfört på ett
annat sätt än nu sker, så slår man faktiskt in öppna dörrar.
Det är lätt att förlöjliga sådana romantiska
vildmarksentusiaster och fanatiska naturvänner, som hellre skulle
vilja svältföda det svenska näringslivet i fråga om energi
än bygga ut ett enda vattenfall. En så verklighetsfrämman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
