Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 5 maj 1953 - Kan den helautomatiska fabriken bli verklighet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
TEKNISK TIDSKRIFT
Avsyning av produkter sker också maskinellt i betydande
utsträckning. Man har apparater som sorterar produkter
efter vikt, färg eller storlek mycket snabbare och säkrare
än mänsklig arbetskraft. De kontrollerar egenskaper,
upptäcker främmande metaller eller inre materialfel, för hög
eller för låg fyllning i ogenomskinliga förpackningar osv.
Sammansättningsarbeten har ännu inte automatiserats i
lika stor omfattning som bearbetningen. Man använder
emellertid kontinuerlig lödning och svetsning, automatisk
nitning30, spikning, kittning, fyllning av behåjlare,
packning, målning och metallbeläggning.
Elektrisk industri
Inom elektrisk industri tycks man ha nått längre vid
mekanisering av sammansättningsarbeten än inom mekanisk.
En maskin för automatisk hopsättning av telefoner har
beskrivits i princip och en maskin för tillverkning av
tryckta kopplingar för elektronikapparater lär bli färdig
hos en amerikansk firma vid slutet av 1953".
En långt genomförd automatisering av
apparatsammansättning utnyttjas sedan 1948 i en brittisk fabrik för till
verkning av radioapparater3 (Tekn. T. 1947 s. 664). Man
har där två samarbetande elektronikstyrda maskiner som
till 80 Vo färdigställer radioapparater med en hastighet
av-tre per minut. När apparaterna kommer ut ur maskinerna
fattas bara några få stora kondensatorer, rören och lådan.
Det återstående arbetet utförs för hand på några minuter
per apparat.
Den mest anmärkningsvärda egenskapen hos maskinen
är dess mångsidiga användbarhet. Med små ändringar kan
den bygga många olika elektroniska kopplingar, vid starten
tillverkade den sålunda chassier för en liten
tvårörsappa-rat (fig. 8), en fyrarörsapparat och ett oscilloskop. Man
uppger att 1 500 personer, arbetande enligt konventionella
metoder, ersätts av ett maskinpar (för 100 000 $) och
50 personer.
Radioapparaternas bottenplattor är av plast formpressad
så att den kommer att utgöra en del av den elektriska
utrustningen. Den ingår sålunda som dielektrikum i flera
kondensatorer och spolar. I den automatiska maskinen
sandblästras plastplattorna först så att de får matt yta,
synas automatiskt och beläggs sedan på båda sidor med
zink som påförs genom flamsprutning.
Därefter fräses zinken bort utom i fördjupningar i
plattorna där den bildar ledningar och kondensatorplattor som
ingår i kopplingen. Hållare för andra delar sätts fast sedan
de avsynats automatiskt. Slutligen provas hela chassiet,
varvid 50 olika prov utförs på 20 s. Upptäcks två felaktiga
chassier efter varandra, stannar maskinen automatiskt.
Efter avsyning överdras chassierna med lack som bränns,
varefter återstående arbeten görs för hand.
För närvarande används automatisering
framför allt i två fall33, nämligen när den typ av
arbetskraft som behövs inte finns att få till något
pris och när produktens natur är sådan att det
är omöjligt för människor att utöva tillräcklig
övervakning av tillverkningen och utföra
reglering av tillverkningsprocesserna.
Den första typen av tillämpning förekommer
snarare vid lösning av forsknings- och
konstruktionsproblem än vid tillverkningsprocesser. Den
apparatur som behövs för att lösa problemen är
dock i båda fallen matematikmaskiner.
Framställning av radioisotoper och raffinering av
petroleum är goda exempel på
tillverkningsprocesser vid vilka mänsklig arbetskraft av olika
skäl inte kan användas vid direkt övervakning
och reglering.
Ett tredje numera snabbt växande tillämp-
Fig. 8. Automatiskt tillverkat chassi för radiomottagare.
ningsområde för automatisering är fall då
fordringarna på slutprodukten är så stränga att man
kan uppfylla dem bara genom automatisk
reglering av tillverkningsprocessen. Bibehållande av
mycket snäva toleranser hos en produkt — vare
sig det gäller storlek, vikt, ytfinhet eller kemiska
egenskaper — kan ske bättre och billigare med
automatiserad apparatur än med handreglerad.
Vad fördröjer automatiseringen?
Shallenberg16 säger att det märkligaste med
automatisering inte är vad som kan göras i
framtiden utan snarare att så litet gjorts hittills.
Tusentals arbeten som nu utförs av människor
skulle kunna göras noggrannare, effektivare och
mycket billigare med automatiska apparater om
man utnyttjade de resurser som redan en tid
stått till förfogande. Varför har man inte tagit
vara på dessa möjligheter?
Svaret tycks vara: brist på kapital, på vetande
och på fantasi, tröghet och felaktigt ekonomiskt
tänkande. Den tveksamhet varmed
automatisering genomförs beror delvis på att man anser
elektronikapparater opålitliga och dyrbara.
Denna uppfattning stöder sig på erfarenheten att de
har varit bräckliga och nyckfulla. De har
emellertid förbättrats mycket under senare år, och de
är inte alltid nödvändiga. Man kan ofta reda sig
med rent mekaniska medel.
Den säljarens marknad som rått efter kriget
har fördröjt automatisering genom att man med
god förtjänst kunnat använda maskinell
utrustning som för länge sedan blivit omodern.
Arbetarna har i många fall hindrat utvecklingen
genom att fordra oförändrade ackord för arbete
vid nya, snabbare maskiner. Höga skatter och
orealistiskt låg avskrivning fördröjer också
fabrikernas förbättring.
Det är emellertid klart att olika industrier
lämpar sig mer eller mindre väl för
automatisering. Kontinuerliga kemiska fabriker som ger
stora kvantiteter av samma produkter måste
vara lättare och billigare att automatisera än t.ex.
mekaniska verkstäder, och bilfabriker som gör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
