- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
380

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 5 maj 1953 - Den svenska väderlekstjänsten, av SHl - Fransk sidenindustri, av SHl - Vattenkraft i Turkiet, av G Lbg - Ny chefredaktör utsedd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

380

igenom omfattande undersökningar blev nödvändiga. I
samband härmed fick Meteorologisk-hydrografiska
Anstalten i uppdrag att se till att regleringarna och
kraftverkens drift sköttes enligt vattendomstolarnas bestämmelser.
Detta uppdrag fullgörs nu av kontroll- och
utredningsavdelningen.

Genom ändringen i vattenföringen påverkades
isförhållandena varigenom ett ekonomiskt problem uppstod
därför att avverkat timmer i stor utsträckning läggs på isen
för att, när denna smälter på våren, flottas ned till kusten.
Vidare är vintervägarna mellan många samhällen starkt
beroende av isförhållandena. Regleringarna inverkade även
på fisket genom ändring av erosionen i vattendragens
botten och stränder. Man har därför inrättat en avdelning för
isundersökning. Under denna sorterar också den
organisation som på vintern ger rapporter om isförhållandena vid
Sveriges kuster.

Utom dessa uppgifter har Hydrologiska Byrån andra av
mera allmän karaktär. Dess arbete inriktades sålunda först
på skapande av ett hydrologiskt stationsnät, uppgörande
av en arealstatistik över flodområdena och på
vatten-föringsmätningar. Vidare inventerades landets
vattenkrafttillgångar, varvid noggrann profilavvägning av alla större
vattendrag utfördes.

När dessa arbeten kommit i gång och delvis slutförts
kunde man börja syssla med mera vetenskapliga uppgifter,
såsom undersökningar av nederbörd, avrinning, avdunstning
och förhållandet mellan dessa. De erhållna uppgifterna är
av betydelse vid anläggning av vattenkraftverk,
sjöregleringar, sjösänkningar, torrläggningsföretag och brobyggen.
Även vattenståndsstationerna längs kusten sorterar under
Hydrologiska Byrån.

Genom sammanförandet av den meteorologiska och
hydrologiska tjänsten har man uppnått flera påtagliga
fördelar. Bl.a. har man genom upprättande av de
gemensamma avdelningarna kunnat undvika dubbelarbete, och ett
intimt samarbete mellan meteorologer och hydrologer har
ernåtts inom flera av institutets viktigaste arbetsområden.
Hydrologiska Byråns prognoser om avrinning och
vattenstånd samt tillämpningen av regleringsbestämmelserna kan
sålunda i stor utsträckning byggas på uppgifter från
Meteorologiska Byrån. För denna är det fördelaktigt att
samarbeta med den hydrologiska vid behandling av frågor
som berör nederbörd, snötäcke och avdunstning (A
Ängström i Departement & Nämnder 1953 h. 6). SHl

Fransk sidenindustri. Sidenindustrin i Lyon har
mycket gamla anor. Den började mot slutet av 1300-talet när
påven flyttade från Avignon tillbaka till Rom. Många
italienska arbetare och köpmän, som slagit sig ned i Avignon
för att förse det påvliga hovet med tyger, flyttade då till
Lyon. I våra dagar är denna stad centrum för ett
vidsträckt industriområde där nästan 0,5 milj. människor
lever på sidenindustrin, antingen direkt eller indirekt.
Några franska industrier förefaller kanske mer
koncentrerade, mer massiva och mera direkt nyttobetonade, men
sidenindustrin producerar inte lyxvaror utan kvalitetsvaror
med estetiskt värde, och den är en livsbetingelse för
sydöstra delen av Frankrike.

Som skapande kvalitetsindustri har sidenindustrin på
bästa sätt sökt utnyttja de möjligheter som teknikens
framsteg öppnar. Den är därför alltjämt textilindustrins
laboratorium. Den måste ständigt följa, för att inte säga
förutse, modets växlingar och härvid spela på alla tillgängliga
strängar från nyheter till klassiska vävnader. Dess teknik
måste därför ständigt rättas efter avsättningsbetingelserna.

Till skillnad från andra textilindustrier, som specialiserat
sig på ett bestämt fiberslag, använder silkeindustrin de
mest olikartade råmaterial — gamla, moderna och helt
nya. År 1951 använde den 18 000 t ra jon, 1 000 t silke,
2 000 t bomull, 250 t ull, 4 000 t koppar, guld, silver,
glasfiber, nylon och Rhovyl. Sidenindustrin definieras alltså

inte genom det material den bearbetar utan genom det
sätt varpå den utför tygerna.

Den franska sidenindustrin har uppnått hög kvalitet hos
sina varor genom långt driven specialisering. Dess stora
anpassningsförmåga beror på att den består av ett stort
antal (nära 3 000) små eller medelstora firmor som var
och en är starkt specialiserad. SHl

Vattenkraft i Turkiet. Då Turkiet 1923 blev republik,
var den installerade generatoreffekten endast 53 MW, som
1935 ökats till 126 och 1949 till 347 MW. Största delen
producerades i små industriella och kommunala
anläggningar; endast en ringa del härrörde från vattenkraft.
Samköming förekom icke.

Efter kriget har den turkiska elkraftstyrelsen startat en
60 MW ångkraftanläggning vid Catalagzi vid Svarta havet,
och en 4,5 MW vattenkraftanläggning vid Malatya. Man
planerar vid Sariyer en 160 MW vattenkraftstation, som
skall försörja områdena mellan Ankara och asiatiska delen
av Istanbul. Nästa projekt är en 54 MW anläggning för
västligaste delen av Mindre Asien. Man beräknar att totala
kraftverksproduktionen 1954 skall uppgå till 500 MW.

De större dammanläggningarna skall även utnyttjas för
flodreglering och bevattning. De geografiska förhållandena
i Turkiet är idealiska härför. Landets elektrifiering
understödes av USA (Engineering News-Record 25 dec. 1952).

G Lbg

Ny chefredaktör utsedd

Till chefredaktör för Teknisk Tidskrift efter civilingenjör
Sven A Hansson, som 1952 meddelade sin avsikt att efter
tio års tjänst övergå till annan verksamhet, har Teknisk
Tidskrifts nämnd utsett civilingenjör Gunnar Hambræus.

Denne, som är född 1919, blev fil. kand i Uppsala 1944
och avlade civilingenjörsexamen (elektroteknik) vid KTH
1945. Därefter har han varit anställd vid Tekniska
Forskningsrådet, först som biträdande, från 1949 som ordinarie
sekreterare. Under ett år 1950/51 var han IVA:s
representant i New York och teknisk rådgivare till svenska
ambassaden i Washington. Han har även deltagit i
internationellt kommittéarbete på forskningsområdet.

För publiciteten är Hambræus icke främmande; han har
flitigt medverkat i Svenska Dagbladet som teknisk
medarbetare. Då han dessutom genom sin verksamhet har
kommit i intim kontakt med de flesta av teknikens
områden, har han de allra bästa förutsättningar att med
framgång redigera Teknisk Tidskrift, dit han hälsas hjärtligt
välkommen.

Chefredaktörsskiftet kommer att ske successivt fram till
halvårsskiftet, varefter Hambræus med h. 27 även inträder
som tidskriftens utgivare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free