Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 5 maj 1953 - Nya metoder - Ljusstark radarbild, av SF - Torveldad gasturbinanläggning, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
TEKNISK TIDSKRIFT
I och med att avläsningsstrålen följer en rörelse över
lagringselektroden efter samma mönster och med samma
hastighet som elektronstrålen i en TV-mottagares bildrör
har det skett en omvandling av radarns bildsignal för
radiell bildavsökning till en komplett TV-bildsignal.
Avläs-ningssektionen har givits bandbredden 6 Mp/s så att den
tillgängliga upplösningsförmågan hos röret helt kan
utnyttjas. Denna upplösningsförmåga motsvarar åtminstone
en 400-linjersbild och är bättre än den, som normalt
erhålles i en PPI-bild på ett katodstrålrör med P7-fosfor.
Upplösningsförmågan avtar snabbt om
inskrivningssignalen överstiger ca 20 V.
Det har ovan sagts att röret ej förmår återge halvtoner.
Detta innebär dock icke att det är oförmöget att återge
både starka och svaga radarekon samtidigt. Röret har
nämligen sådana egenskaper att svaga ekosignaler, som
återkommer regelbundet, ändå bygger upp en kraftig
laddning på lagringselektroden genom integration, och en
ljusstark slutbild erhålles.
Om tillräcklig förstärkning finns för svaga videosignaler
från radarmottagaren, så att inskrivningssignalen blir ca
20 V, och om starka videosignaler begränsas till denna
amplitud, ger alla videosignaler upphov till ungefär
samma laddning på lagringselektroden och avbildas med
samma ljusstyrka i slutbilden.
Vid korrekt injustering av rörets arbetsspänningar
avbildas således med ungefär samma ljusstyrka både
ekosignaler med en amplitud, som är något lägre än
radarmottagarens brusnivå och ekosignaler, som ligger tio gånger
högre än denna brusnivå. Detta innebär att radarstationens
användbara räckvidd ökas med 3—6 dB beroende på
radarantennens avsökningshastighet. I verkligheten har man
eliminerat förlusterna i en vanlig PPI-presentation med
P7-fosfor genom att det nu ej behövs lång tid att bygga upp
en ljusstark bild på fosforn i TV-röret.
Den anordning för en ljusstark radarbild som i sin
grundläggande form visas i fig. 2 är mycket komplicerad
jämförd med den konventionella PPI-indikatorn. Man har
emellertid konstaterat, att en anordning enligt denna
princip väl fyller de operativa krav som ställs på den.
Sålunda har experimentutrustningen förutom det ovan sagda
visat, att en ljussignalstyrka av ca 0,017 stilb kan uppnås
med bibehållen maximalt behövlig upplösningsförmåga,
lämplig för övervakningsradar.
Denna ljusstyrka gör, att operatören utan obehag kan
studera radarbilden ständigt eller tillfälligt under långa
perioder i en omgivning med ljusnivåer upp till 1 500 lux.
Sannolikt kan i varje kontrolltorn indikatorn placeras på
en plats, som är bekväm för trafikledarpersonalen och
som har en belysning, vilken ej någon gång under dygnet
överskrider denna maximala nivå.
Alla operationer som är utförbara med PPI, kan genom
föras med dagsljusindikatorn. Utläggning av
flygplanskurser kan särskilt vid låga svephastigheter hos radar-
antennen genomföras lättare och noggrannare tack vare
den långa lagringstiden i röret. Systemets användbarhet
ökas genom möjligheten att inkoppla ett stort antal
billiga sidoindikatorer. En noggrann och enkel
televisions-anordning för elektronisk överlagring av en karta över
radarbilden kan tillkopplas ("video mapping").
Experimentutrustningens slutbild blev ljusstarkare i
centrum än i periferin. Detta fenomen beror på ojämn
laddningsfördelning på rörets lagringselektrod. Till dess att
denna förbättrats i en ny rörtyp, övervinnes olägenheten
medelst en begränsad svag tillsatsbelysning (CAA
Tech-nical Development Report No. 173 juni 1952). SF
Torveldad gasturbinanläggning. Emedan
transportkostnaderna för torv alltid blir höga, kan man för att på ett
ekonomiskt sätt utnyttja torvmossarna för alstring av
elenergi tänka sig relativt små kraftstationer, som kan
flyttas från en mosse, då torven förbrukats där, till en annan.
Emedan gasturbinen är en värmemotor, som kan byggas
både kompakt och med liten vikt, har man intresserat sig
för dess användning i torvkraftverk. Gasturbiner enligt det
öppna systemet ger även en stor mängd varma avgaser som
kan användas för torkning av torv. Genom mekanisk
avvattning kan man minska torvens fuktighet till fuktkvoten
ca 4, dvs. 80 °/o fukthalt, och avgasvärmet från gasturbinen
räcker sedan för den fortsatta torkningen, som t.ex. kan
göras i en roterande tork.
En för torvdrift avsedd försöksanläggning med 750 kW
effekt har byggts i Storbritannien. En komplett
anläggning innehåller flera för torveldning speciella apparater,
som inte finns i de vanliga gasturbinaggregaten, fig. 1.
Försöksanläggningen innehåller emellertid inte alla dessa
apparater. Sålunda har man inte någon torkanläggning
inkopplad i processen och inte heller den visade
cyklon-avskiljaren N. I stället för denna senare har man endast
satt in ett enkelt trådnät med 4,7 mm maskvidd.
Anledningen härtill är att man vill låta all aska från torven passera
turbinen, så att man snabbare kommer underfund med
hur stor risken för skovlarnas förslitning är. Med en
cy-klonavskiljare räknar man med att kunna avskilja all
aska över 20 i(a, vilken kan tänkas verka eroderande på
skovlarna.
I försöksanläggningen mals torven, som har 30—35 %
fukthalt, i en kvarn. Den luft som går genom kvarnen
skiljs från torvpulvret i en cyklon, under det att
torv-pulvret föres till ett vid atmosfärtryck arbetande
fluidi-seringskärl. Den fluidiserade torvmassan pumpas härifrån
med en roterande pump in i en högtrycksledning, där
tor-ven föres vidare med tryckluft till ett
tryckfluidiserings-kärl.
Torven mals till sådan finhet att 55 "/o passerar en sikt
med 74 u maskvidd och man får högst 7 "/o återstod på
250 ,<u. För torv med denna finhet blir den kritiska
hastigheten för fluidisering ca 4 cm/s. För att jämnt fördela luf-
Fig. 1. Schema för torveldad
gasturbinanläggning; A torv
från pump, B desintegrator, C
roterande tork, D gasutlopp, E
transportör, F Atritor-kvarn, G
atmosfäriskt fluidiseringskärl, J
högtrycksluft, H torvpump, K
tryck fluidiseringskärl, L
bränn-kammare, M luftinlopp, N
askavskiljare, O utblåsning, P
turbin, R elgenerator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
