Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 5 maj 1953 - Nya metoder - Torveldad gasturbinanläggning, av Wll - Flygkameror för snabbtagning på låg höjd, av Lars Åhstrand - Isolerade jordlinor med gnistgap, av FÖ - Böcker - Om goodwill (övervärde) i bussföretag, av Nils Helleberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 maj 1053
389
ten i fluidiseringskärlen använder man en bädd av
stål-hagel.
Brännkammarens utformning bör avpassas efter torvens
fukthalt. För torv med ca 35 "/o fukthalt är det lämpligt
med en tegelinmurad brännkammare, där man får en hög
förbränningstemperatur och snabb förbränning. Bränslets
avgasning och de gasformiga ämnenas förbränning går
relativt fort, under det att slutförbränningen av
koksåterstoden tar längre tid.
För ett torvkorn med 75 ju diameter behövs det en
förbränningstid på ca 0,09 s. Vid den genomsnittliga
gashastigheten 15 m/s erfordras då förbränningsväglängden
1,4 m. För att kunna bränna ut även grövre korn skulle
man behöva större längd, vilket emellertid kan stöta på
praktiska svårigheter. Man får därför göra en
kompromiss och begränsa brännkammarlängden och samtidigt
finna sig i att kanske 5—10 °/o av bränslets värmevärde
förloras.
I jämförelse med gasturbinbrännkammare av vanlig
konstruktion avsedda för högvärdiga flytande bränslen går
brännkammaren för torv med relativt liten belastning,
ca 2,4 MW/m3 at. Belastningen är dock hög i jämförelse
med en ångpanneeldstads belastning. Värmebelastningen i
den del av brännkammaren, där i huvudsak de flyktiga
ämnena förbränns är emellertid högre, ca 11 MW/m3 at. I
denna del av brännkammaren utvecklas ungefär hälften av
bränslets värmeeffekt.
Efter det att försöksanläggningen undergått erforderliga
verkstadsprov är det avsikten att flytta den till en mosse
och där montera upp den tillsammans med en
torkanläggning för utnyttjande av de bortgående gasernas värme
(En-gineer 6 mars 1953, Engineering 6 mars 1953). Wll
Flygkameror för snabbtagning på låg höjd. I samband
med invasionen i Normandie framkom det att man i USA
för spaningsändamål tillverkat en flygkamera, "continous
strip camera", där traditionella konstruktionsbegrepp ställts
på huvudet. Man låter filmen röra sig med samma
hastighet som den i negativplanet projicerade bilden erhåller på
grund av flygplanets rörelse. Kameran saknar slutare och
filmen exponeras kontinuerligt allt eftersom den passerar
en mellan objektiv och film placerad spalt. På filmremsan
avbildas därvid en lång sammanhängande bild av
terrängen.
Tanken bakom denna kameratyp, som lämpligen kan
kallas spaltkamera, är bestickande. I och med att man
övergivit den traditionella exponeringsidén har man
emellertid också förlorat kontakten med centralperspektivet,
den bärande principen bakom modern fotogrammetrisk
bearbetningsteknik. Då man avsäger sig möjligheten att
rekonstruera strålkärven i ett visst exponeringsögonblick
förlorar man samtidigt förutsättningen att för
mätända-mål kunna bearbeta materialet i hittills tillverkade
stereo-instrument, dvs. att omvandla den fotografiska bilden
(som är en centralprojektion) till en ortogonalprojektion
(Tekn. T. 1952 s. 269). Soin inätkamera kan denna typ
därför ej användas, i varje fall inte för närvarande.
Detsamma gäller för övrigt i viss utsträckning när
flygfotografering genomföres med en vanlig kamera, som
försetts med rörelsekompenserande kassett. Denna är så
utformad att negativet under exponeringen flyttas ett kort
stycke med sådan hastighet att rörelseoskärpan motverkas.
Störningarna i centralperspektivet blir i detta fall dock
mindre, varför viss fotogrammetrisk bearbetning kan ske,
även om ej högsta noggrannhet erhålles.
En närliggande utveckling är snabbseriekameran, som
bygger på vedertagna principer, men som framställts med
tanke på fotografering från låg höjd. I de fall då denna
icke är utrustad för rörelsekompensering, måste man
räkna med ytterst korta exponeringstider. Vidare fordras en
synnerligen snabb bildväxling; det uppges att antalet
växlingar per sekund skulle vara 4—8, i vissa fall ända upp
titi 20. Negativformatet är i allmänhet 6X6 cm. Huru-
vida dessa kameror lämnar bilder som lämpar sig för
fotogrammetrisk bearbetning är icke offentliggjort.
Ovan angivna kameror är i sin nuvarande utformning
närmast att anse som militära hjälpmedel. För sådana civila
ändamål som icke kräver högre grad av mätnoggrannhet,
utan där man för en detaljerad tolkning närmast
eftersträvar god bildskärpa kan de emellertid ha en icke
oväsentlig betydelse. Lars Åhstrand
Isolerade jordlinor med gnistgap. Enligt uppgift finns
100 km högspänningsledningar med isolerade jordlinor och
gnistgap i drift i Sovjetunionen. Metoden rekommenderas
av ryska tekniker, vilka stöder sig på teoretiska
undersökningar, modellförsök och drifterfarenheter.
Jordlinorna är jordade över 25—40 mm gnistgap.
Gnist-gapens överslagsspänning anses vara tillräckligt låg för
att jordlinorna skall fylla sin uppgift som skydd för
linje-isolationen. De isolerade jordlinorna kan användas för
strömöverföring till småförbrukare utmed linjen, samt för
teletekniska och reläskyddskanaler. Omfånget av de
utförda experimenten visar att frågan kan vara värd
uppmärksamhet (ETZ 1952 h. 23). FÖ
Böcker
Om goodwill (övervärde) i bussföretag, av Jonas
Gawell. FFI Medd. nr 39, Handelshögskolan, Stockholm
1952. 42 s., 5 diagr. 5 kr.
Meddelandet innehåller en utredning, som begärts av den
inoin Kommunikationsdepartementet pågående
Busslinje-utredningen. Utgångspunkten synes vara, att när ett
bussföretag övertas av något organ för det allmänna,
ersättning anses kunna i princip lämnas för den goodwill eller
extra lönsamhet, som uppnåtts till följd av säljarens
speciella skicklighet men icke för det övervärde, som härrör
från företagets monopolställning, gynnsamma
trafikförutsättningar etc. Det gäller att skilja dessa övervärden från
varandra. Först behandlas bestämning av övervärde
överhuvudtaget, därefter analyseras sådants olika
beståndsdelar och anges sätt att särskilja deras verkningar, och
slutligen diskuteras de faktorer som påverkar ett
bussföretags övervärden av olika slag.
Den förelagda uppgiften är onekligen, som förf.
framhåller, vansklig, men även med beaktande därav framstår
resultatet som skäligen torftigt. Den tankegång, enligt
vilken lösningen sökes är otydlig, och ansatserna till
matematisk behandling med formler och diagram fullföljs icke,
varför till sist endast vaga kvalitativa bedömningsgrunder
kvarstår. (Det måste beklagas, att motviljan mot att
verksamt utnyttja matematiken som hjälpmedel är så stor inom
företagsekonomin. Även om man delvis måste använda
storheter som i verkligheten icke kan mätas, t.ex. i
förevarande fall företagares olika "skicklighet", ernås i regel
med matematisk framställning klarhet och entydighet i
fråga om problemställning och synpunkter.) I fråga om
själva utgångspunkten, hur personlig skicklighet
åstadkommer goodwill och hur mycket därav, som företagaren bör
få tillgodoräkna sig vid en överlåtelse, anges åtskilliga
synpunkter, som förefaller riktiga och träffande, men
förhållandena är näppeligen konsekvent och fullständigt
genomarbetade.
Som ett exempel härpå och samtidigt också prov på de
rätt konstlade resonemang, som uppgiften nödvändiggör,
kan följande tjäna. Om en skicklig företagare säljer till
en lika skicklig, skall han enligt utredningen ha ersättning
för köparens fördel av att icke behöva arbeta upp ett
medelmåttigt skött företag till den mot hans skicklighet
svarande nivån. Men om köparen skulle kunnat åstadkomma
denna nivå omedelbart, t.ex. genom att han redan har ett
upparbetat företag i branschen, skall säljaren icke ha
någon övervärdesersättning. Detta senare ter sig tvivelaktigt;
i varje fall borde inverka, huruvida säljaren är nödsakad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
