Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1953 - Växtskyddsmedel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1953
393
Växtskyddsmedel
Kemisk industri har länge givit ett nödvändigt
stöd åt livsmedelsproduktionen. Utan de stora
mängder konstgödsel som den framställer skulle
den odlade jorden för länge sedan ha varit
utarmad, varigenom det blivit omöjligt att livnära
befolkningen i kulturländerna. På senare tid
har kemisk industri på nya sätt bidragit till
vidmakthållande och ökning av jordbrukets
skördeutbyte (Tekn. T. 1944 s. 278, 1949 s. 725) genom
framställning av växtskyddsmedel, dvs. ämnen
för bekämpande av skadeinsekter,
växtsjukdo-mar (Tekn. T. 1949 s. 375) och ogräs (Tekn. T.
1946 s. 879).
Tillsammans med läkemedel, plast, vätmedel
och syntetiska fibrer tillhör tillverkningen av
växtskyddsmedel de delar av kemisk industri
som just nu växer snabbast7. I t.ex. USA har
nämligen denna industrigrens produktion under
de senaste 20 åren vuxit från 45 000 till 540 000
t/år; man uppskattar dess värde under 1952 till
250 M$ och väntar att det skall bli ca 280 M$
under 1953. Utvecklingen har varit särskilt stark
under efterkrigsåren. Av DDT framställdes
sålunda 1947 22 500 t och 1952 65 700 t, en ökning
på 192 %. För bensenhexaklorid (12 % ^-isomer)
var motsvarande siffra 1 730 % och för
ogräsmedlet 2,4-D 436 %. År 1952 framställdes
växtskyddsmedel av praktiskt taget alla de större
kemiska koncernerna i USA.
I Sverige har utvecklingen varit likartad men
kanske inte fullt så snabb8. År 1948 förbrukades
3 225 t jordbrukskemikalier och 1951 4 570 t,
vilket är en ökning med 145 %; användningen
av ogräsmedel har vuxit mest, nämligen med
200 %. Samtidigt har värdet av
bekämpningsmedlen stigit från 8,7 till 14,2 Mkr. Betraktar
man bruksfärdiga varor, är den inhemska
tillverkningen mycket större än importen; 1951
kom sålunda 92 % av insektmedlen, 77 % av
ogräsmedlen och 62 % av medlen mot
växtsjuk-domar från svenska företag. Dessa siffror ger
dock ingen klar bild av ursprungsfördelningen
därför att den svenska tillverkningsprocessen
ibland bara består i blandning eller utspädning
av utländska preparat.
Utvecklingstendenser
Trots omfattande användning av
växtskyddsmedel beräknas de förluster som för närvarande
årligen orsakas i USA genom angrepp av
insekter till 4 000 , av mögelsvampar och växt-
632.9
sjukdomar 4 000 M$ och genom ogräs 5 000 M$7.
år 1950 skulle värdet av USA:s
livsmedelsproduktion ha blivit 40 % större om dessa skador
på skörden kunnat förhindras.
Vetenskapsmännen anser emellertid att de kan undvikas genom
allmän användning av lämpliga
växtskyddsmedel. Det finns därför alltjämt en stor potentiell
marknad för växtskyddsmedel i USA, och
detsamma torde gälla för Sverige.
Det kostar givetvis pengar att använda
växtskyddsmedel, men dessa kostnader kompenseras
utom av ökat skördeutbyte också av minskat
arbete. I Mellanvästern i USA har visats att
anbringande av ca 1 kg/ha 2,4-D med
traktordragen besprutningsapparat på 1 h minskar ogräset
i majsfält lika mycket som 100 h handrensning.
På liknande sätt har man genom användning av
insekt- och mögelmedel kunnat minska
arbets-åtgången inom jordbruket.
Växtskyddsmedlens ekonomiska värde
understryks ytterligare av att jordens folkmängd
snabbt växer. På senare tid har den t.ex. i USA
ökat med ca 2 milj. per år. Samtidigt minskar
den del av befolkningen som sysslar med
jordbruk, medan den odlade arealen är praktiskt
taget oförändrad. Detsamma gäller för Sverige.
I framtiden behöver människorna inte bara i
USA utan även i många andra länder mera och
bättre födoämnen som bara kan erhållas genom
ökning av skördeutbytet och den del av detta
som är av högsta kvalitet. I betydande
utsträckning kan man tillfredsställa dessa krav genom
att använda växtskyddsmedel.
Under senare år har förbrukningen av
oorganiska växtskyddsmedel stigit och fallit
oregelbundet medan användningen av de organiska
vuxit mycket snabbt. Trots detta är de
oorganiska alltjämt av största betydelse. I USA var
t.ex. 1951 en tredjedel av
skyddsmedelsförbruk-ningen svavel. De oorganiska medlen föredras
fortfarande i stor utsträckning inte bara därför
att de ofta är billigast utan också därför att de
i vissa fall är lika effektiva som de organiska.
På senare tid har metoderna för spridning av
växtskyddsmedel förbättrats betydligt. Man
anbringar dem numera från flygplan, med
aerosolbomber, dimsprutor och liknande apparater.
Genom tillkomsten av dessa hjälpmedel har
industrin öppnat nya marknader för många
växtskyddsmedel.
Fastän alltså stora framsteg gjorts särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
