Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1953 - Isolatorkeramik för tändstift, av Elmar Umblia - Sven Wingquist †, av Hilding Törnebohm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1953
405
För hopfogning med glas har synnerligen
mjuka sådana (lödglas) med en
smälttemperatur av omkring 500°C använts. Beroende på
skillnaden mellan isolatorns och mittelektrodens
längdutvidgningskoefficienter måste ett eller
flera lödglas användas. En alltför stor
differens mellan dessa koefficienter måste
nämligen kompenseras med en övergångsförbindning
("graded seal"), bestående av flera lödglas med
lämpliga längdutvidgningskoefficienter. Ett
glaslod ger väl hermetiska fogar, men spänningarna
i dessa är vanligen ganska stora. En sådan fog
får högre mekanisk hållfasthet, om lödglaset
försättes med exempelvis glimmer.
Glimmer-fyllda glaslod brukar innehålla 85—95 % lödglas
och 5—15 % glimmermjöl.
Mjuka lödglas håller vid temperaturer under
500°C. Vid högre temepraturer har på senare tid
hårdsmälta borosilikat- eller blyborosilikatglas
med metallfyllning (koppar, järn, kobolt, nickel,
molybden, volfram m.fl.) börjat användas. Ett
sådant lod har dessutom god
värmeledningsförmåga. Ett annat hopfogningssätt är att hårdlöda
mittelektroden vid keramikisolatorns
metallise-rade fogyta.
En amerikansk firma fogar ihop isolatorn och
mittelektroden med kopparhaltigt pyrex-glaslod på följande
sätt. Mittelektroden består av två delar (fig. 1).
Korund-isolatorn och mittelektroden sätts hop i en fixtur av
metall, varvid foggapet fylles med glaslod i kornform
("pellets"), innehållande ca 50 ’»/o pyrexglas och 50 °/o
kopparpulver samt eventuellt något grafit. Mittelektrodens
övre del sättes under ett visst tryck. Arbetsstyckena får
passera genom en ugn med en högsta temperatur av
omkring 900°C. På grund av att mittelektrodens övre del
pressas in i det genom värme uppmjukade lodet, kommer
detta att väl fylla hela gapet. Trycket från mittelektroden
avlägsnas, när temperaturen har sjunkit under glasets
deformationstemperatur, varefter den hopfogade
konstruktionen får svalna enligt ett visst temperaturschema, så att
ett gynnsamt spänningsförhållande i fogen fås.
Litteratur
1. Seiler, E: Die Isolatoren der Zündkerzen für hochverdichtende
und schnellaufende Motoren. Brennstoff- u. Wärmew. 14 (1932)
s. 21, 43.
2. Navratiel, H: Zündkerzen und ihre Verbesserung.
Autom.-techn. Z. 37 (1934) s. 238.
3. Kcramische Mässen für Zündkerzensteine. Keram. Rsch. u.
Kunstkeram. 51 (1943) s. 51, 65.
4. Riddle, F H: Ceramic spark-plug insulators. J. Amer. ceram.
Soc. 32 (1949) s. 333.
5. Barlett, II B & Schwarzwalds, K: Trends in the chemical
and mineralogical constilution of spark-plug insulators. Amer. ceram.
Soc. Bull. 28 (1949) s. 462.
6. Mc Dougall, T G: History of AC Spark Plug Division, General
Motors Corp. Amer. ceram. Soc. Bull. 28 (1949) s. 445.
7. Cronstedt, V: Shortcomings of mica insulation for aviation
spark-plugs, S.A.E. J. 46 (1940) s. 233.
8. Carlberg, E: Tändstiftet som indikator för motorns
driftsförhållanden. Tekn. T. 74 (1944) s. 83.
9. Schwarz wald er, K: Injection molding of ceramic materials.
Amer. ceram. Soc. Bull. 28 (1949) s. 459.
10. Schwarz wald er, K & Schaefer, C F: Internat sealing of
spark plug insulators. Amer. ceram. Soc. Bull. 28 (1949) s. 455.
11. Ryschkewitsch, E: Oxydkeramik der Einstoffsysteme. Berlin
1948.
12. Jaeger, G & Krasemann, R: Neues aus der Oxydkeramik. Ber.
Disch keram. Ges. 29 (1952) s. 64.
Sven Wingquist †
Med Sven Wingquist har en av den svenska teknikens
och den svenska industrins märkesgestalter gått ur liden.
Hans gärning som grundare och ledare av SKF-koncernen
är allmänt bekant. Hans betydelsefulla insatser i
Boforsbolagets historia är också omvittnade och erkända. Vad
han betytt för dessa nu nämnda två bolag är icke möjligt
att skildra här. Det blir dessa bolag förbehållet att rista
de runor som skola bära vittnesbörd om den bortgångnes
verksamhet.
Wingquists livsgärning omspände många områden. Han
var industrigrundare, industriledare, organisatör,
uppfinnare, ingenjör och affärsman. Han hyste desslikes stora
intressen för sociala problem och för samhället i sin
helhet. Såsom uppfinnare ägnade han sig ofta åt att lösa
detaljproblem. Såsom industriman och samhällsmedborgare
älskade han inte att syssla med detaljer. Han var där de
stora vyernas man.
Wingquists märkliga levnadsbana är allmänt känd.
Följande korta data torde dock böra nämnas. Efter utbildning
i Örebro, Norrköping och USA erhöll han anställning vid
Jonsereds Fabriker år 1896. Är 1899 knöts han till
Gamlestadens Fabriker som driftingenjör. År 1907 grundade han
SKF för att exploatera sin uppfinning, det sfäriska
kullagret, med sig själv som verkställande direktör och efter
år 1919 som styrelseledamot och sedermera som
styrelseordförande.
Ar 1917 blev Sven Wingquist styrelseordförande i AB
Bofors. För detta bolag var han verkställande direktör åren
1933—1936. År 1926 bildades AB Volvo med Wingquist
som en av initiativtagarna och som kraftig stödjare av
detta nya företag, i vilket han en lång följd av år var
styrelseledamot. Det finns många andra företag, som med
tacksamhet erinra sig hans betydelsefulla insatser. Bland
dessa kan nämnas Svenska Aeroplan AB och Svenska
Flygmotor AB.
Såsom industriman åtog sig också Wingquist många
förtroendeuppdrag. Han var styrelsemedlem i Skandinaviska
Banken, Industriförbundet, Exportföreningen och
Skogssällskapet.
Wingquists stora intresse för skogsforskningen torde i
detta sammanhang böra nämnas. Han var den förste i
landet som lanserade skogsvärdering genom
flygfotografier. Hans omtanke om skogen, vårt lands viktigaste
naturtillgång, tog sig uttryck i att han i egendomen
Remnings-torp upprättade en stiftelse för skogsvetenskaplig
forskning.
Uppfinnarverksamheten var för Wingquist något av en
hobby. Denna hobby var säkerligen en bidragande orsak
till att han vid några tillfällen lämnade den direkta
skötseln av sina företag. Hans uppfinnargärning, som ntmyn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
