- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
415

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1953 - Hänt inom tekniken - Svensk-Internationella Pressbyrån 25 år - Karlskoga Bergslags Tekniska Förening 10 år - Sundsvalls Tekniska Förening - Samarbete mellan Institutet för Folkhälsan och Yrkesinspektionen - Olycksnolla - Svetskurser - Fjärde Nordiska Värme- och Sanitetstekniska Kongressen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 maj 1953 415

Fig. i.
Tekniska uppsatser i
utländsk press,
baserade på
SIP.s
bulletiner.

Vid en utställning i Stockholm i april 1953, där byrån
gav ett axplock ur de senaste årens klipparkiv, kunde man
se bl.a. beskrivningar av en mängd svenska tekniska
prestanda och evenemang, som i många fall ingått i flera
tiotal utländska tidningar och tidskrifter. Bland ämnena kan
nämnas Stockholms tunnelbana, Harsprångets kraftstation,
den automatiska biltelefonen, Saabs deltavinge,
Thermo-tåget, utställningen "Instruments and Measurements",
atomforskningen m.m.

Karlskoga Bergslags Tekniska Förening 10 år.
Karlskoga Bergslags Tekniska Förening startades den 15 april
1943. Medlemsantalet har vuxit från ca 80 det första året
till 344 nu. Under de gångna tio åren har inom föreningen
hållits 62 föredrag, av vilka 13 allmän-tekniska, 10
kemisktekniska, 6 mekanisk-tekniska, 8 militärtekniska, 3
ekonomiska och 22 av mer allmän karaktär.

Sandsvalls Tekniska Förening hade 326 medlemmar i
februari 1953. För 1953 är Gustav Carlsson ordförande och
S W Holm sekreterare.

Samarbete mellan Institutet för Folkhälsan och
Yrkesinspektionen. Det åligger yrkeshygieniska
avdelningen vid Statens Institut för Folkhälsan att på uppdrag av
t.ex. enskilda arbetsgivare utarbeta förslag till hygieniska
anordningar för arbetslokaler, anpassade till
förhållandena inom den industri det gäller. Yrkesinspektionen och
dess chefmyndighet har å andra sidan att, förutom sin
rådgivande verksamhet, där så erfordras fastställa
nödvändiga anvisningar i arbetarskyddssyfte med för
arbetsgivaren bindande verkan.

För Institutets uppdragsgivare vore det därför mycket
värdefullt med ett nära samarbete mellan Institutet som
rådgivande och Yrkesinspektionen som verkställande
myndighet. Ett sådant samarbete har även tidigare
förekommit men skall nu intensifieras. Detta är desto lättare som
såväl avdelningsföreståndaren som två av laboratorerna
vid yrkeshygieniska avdelningen samtidigt är överläkare
eller biträdande läkare inom Yrkesinspektionen och dess
chefmyndighet.

Om uppdragsgivaren icke har något att erinra tillämpar
man från Institutets sida numera också den regeln, att
vederbörande yrkesinspektör personligen underrättas om
de undersökningar som utförs utanför Institutet. Denne

ges härigenom tillfälle att närvara vid
fältundersökningarna. Institutet kan sålunda tillgodogöra sig
yrkesinspektörens ofta mycket värdefulla erfarenhet om de lokala
förhållandena. För yrkesinspektören är det åter värdefullt
att få korrekta uppgifter om t.ex. förgiftningsrisker och
bullerförhållanden samt tillgång till yrkeshygieniska och
yrkesmedicinska erfarenheter av likartade problem. För
uppdragsgivaren medför samrådet främst den fördelen att
han snabbare får veta vilka åtgärder han lämpligen skall
eller bör vidta.

Olycksnolla. På en avdelning vid Alpha, Sundbyberg,
hade man satt upp en skylt som angav hur många
olycksfria dagar som man haft i följd. Hela avdelningen följde
med spänning hur siffran steg i höjden. Då man hade
kommit upp till 99 dagar utan att någon skadat sig, måste
man utöka skylten med en krok så att man kunde få
plats med ett tresiffrigt tal. När den kroken skulle slås i,
inträffade det första olycksfallet på 100 dagar.

Svetskurser. Vid Agas svetsskolor anordnas under 1953
elementarkurser i gassvetsning omfattande tre veckor vid
dagundervisning och fyra veckor vid kvällsundervisning.
I regel anordnas en dag- och en kvällskurs per månad.
Vidare anordnas en specialkurs för svetsinstruktörer samt
korta påbyggnadskurser för övade svetsare i svetsning av
gjutjärn, lättmetaller, koppar och dess legeringar,
svets-och hårdlödning, hårdsvetsning, gasskärning,
argonbåg-svetsning etc.

Permanenta skolor finns i Lidingö, Stockholm och
Göteborg. Dessutom anordnas kurser hos industrier och på
platser där intresset och behovet är störst. Uppgifter om
kurserna erhålles från Aga-Svetsskola, Lidingö (tel.
Stockholm 65 25 20).

Fjärde Nordiska Värme- och Sanitetstekniska
Kongressen hålles den 28—29 maj 1953 i Köpenhamn. Bland
föredragen kan nämnas "Nordiskt samarbete på
vvs-om-rådet", av Axel Theorell; "Jämförelse mellan
skandinaviska offentliga bestämmelser för oljeeldning", av Alfred
Billberg; "Utredning av klimaets virkning på bygningers
varmetap", av Werner Johanssen; "Planering och
dimensionering av storkök", av Helge Leander; "Elektrisk
op-varmning af boliger", av Th. Helleberg. I samband med
kongressen anordnas en värmeteknisk utställning och stu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free