Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1953 - Bilmotorns bränsleekonomiska utveckling, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1953
419
Fig. 6. Tetraetylblys inverkan på tändfördröjningen i en
blandning av luft och butan; a normal butan, b normal
butan + 6 ml tetraetylbly per gallon butan.
knackning genom självtändning i ändgasen, om
den ordinarie förbränningen ej hunnit fram till
den. Det är alltså fråga om en kapplöpning
mellan flamfronten och de reaktioner i ändgasen,
som under inverkan av tryck- och
temperaturstegring leder till spontan antändning.
Sambandet mellan tryck och temperatur och den
tidsfrist som motsvarar tändfördröjningen för
ändgasen, innan reaktionerna hunnit leda till
självtändning, motsvaras av exponentialkurvor, fig. 5.
Om det ordinarie förbränningsförloppet sker
mycket snabbt, hinner temperatur- och
tryckstegring i ändgasen icke uppnå de för
självtändning kritiska värdena, innan flamfronten hunnit
fram. På denna princip grundar sig
TCP-meto-den (Texaco Combustion Process), som
beskrives i det följande.
De hittills använda metoderna att förhindra
knackning syftar att öka tändfördröjningen,
dvs. tiden för spontan antändning av
bränsle-luftblandningen, vilket mest effektivt kan ske
genom att fördröja tryckstegringen i de sista
stadierna av förbränningen. Tändfördröjningen
påverkas enligt laboratorieförsök4 av olika
faktorer på följande sätt:
Minskatkompressionsförhållande ökning
Sänkt begynnelsetemperatur ... ökning
Magert blandningsförhållande . . ökning (svag knackning)
Ordinärt blandningsförhållande
(medel) ..................... minskning, stark
knackning
Rikt blandningsförhållande .... ökning, svag knackning
Tetraetylblytillsats............. ökning i vissa fall men
dessutom fördröjning av
de sista reaktionsfaserna
Vid tillsats av tetraetylbly ökas
tändfördröjningen, fig. 6, mest vid rika
blandningsförhållanden4. Denna ökade tändfördröjning vid rika
blandningsförhållanden kan antas väsentligt
bero på bättre kylning. Moderna bilförgasare ger
vid ungefär % belastning och därutöver
betydande anrikning av bränsle. Försök med en
ordinär sexcylindrig bilmotor5 har givit följande
resultat:
Luftbränsletal ............ 15,1 14,15 13,1 12,5 11.9
Relativ effekt .........»/o 95 97,5 99 100 99
[-Förbränningsverkningsgrad-]
{+Förbränningsverknings-
grad+} ................. */o 100 90 80 75 70
Icke utnyttjat bränsle .. »/o 0 10 20 25 30
För att man skall få högsta möjliga effekt i
motorerna, måste sålunda 20 till 30 % av
bränslet tillsättas enbart för kylning8, vilket väsentligt
minskar verkningsgraden. Denna kylning är
emellertid icke tillräcklig vid de högre
kompressionsförhållanden, som eftersträvas för moderna
bilmotorer. Dessa fordrar speciella bränslen, som
både lätt tänds av elgnistan och har sådana
egenskaper att självtändning före förbränningens
slutförande förhindras. Sådana bränslen har under
senare år framkommit genom polymerisering
och katalytisk krackning samt genom tillsats av
tetraetylbly.
För de nya förgasarmotorer, som har
kompressionsförhållande 10 och högre, blir kraven på
bränslets knackningsmotstånd mycket stora
(oktantal över 100), när några nämnvärda
avvikelser från de konventionella
konstruktionsprinciperna icke vidtas.
För en åttacylindrig V-motor med
kompressionsförhållandet 10 har erhållits med varvtalet
varierande krav på bränslets oktantal, fig. 7. Av
denna anledning erfordras ett specialbränsle,
som med tillräcklig marginal fyller motorns krav
vid de olika varvtalen. Ett sådant bränsle kallas
"balanserat" och måste noga provas ut för
motortypen, så att det ungefär följer motorkraven
i hela varvtalsregistret3.
I diagrammet är bränslets egenskaper enligt
Motor- och Researchinetoderna även angivna och
de ger som synes ingen ledning för bedömning
av bränslets lämplighet för detta slag av motorer
(Tekn. T. 1952 s. 349). Av fig. 7 finner man även
att användning av hydrauliska växellådor, som
ej medger körning med fullt öppet spjäll vid
Fig. 7. En högkomprimerad åttacylindrig förgasarmotors
oktankrav vid olika varvtal samt för motorn lämpligt
"balanserad" bensin; kompressionsförhållande s = 10;
bensinen var tillsatt med 3 ml tetraetylbly per gallon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
