Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1953 - Bilmotorns bränsleekonomiska utveckling, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1953
421
Fig. 10. Förbränningen i
TCP-motorn.
Fig. 11. Apparatur för
provtagning av gaser.
punkter, skulle innebära en betydande lättnad
för produktionen av flytande bränslen. I
nuvarande utvecklingsstadium1 inom olje- och
motorindustrierna går ca 61 % av den totala
bergoljeutvinningen till motorbränslen inklusive fotogen,
fig. 9. Om motorerna icke behövde ta hänsyn till
oktan- och cetanspecifikationer skulle 78 % av
bergoljan kunna raffineras till motorbränsle,
under förutsättning att motorerna kunde använda
rena bränslen med kokpunkter varierande inom
området 38—320°C. Detta skulle då ske på
bekostnad av tunga eldningsoljor o.d.
Arbetet på att framställa sådana motortyper
har intensifierats under de senaste åren (Tekn.T.
1951 s. 751). Det kan synas, som om denna
strävan att utvidga basen för motorernas bränslen i
praktiken icke skulle vara förenlig med
önskemålen om väsentligt ökat kompressionsförhållande.
Åtminstone kunde det förefalla, som om ett
dylikt mål förutsätter vittgående konstruktiv
omändring för förbränningens genomförande, t.ex.
i form av gasturbiner, varmluftsmotorer e.d.
Den nämnda TCP-processen synes emellertid
erbjuda möjligheter att med relativt små
om-ändringar av befintliga fyrtakts- och
tvåtakts-motorer förverkliga det dubbla ändamålet att få
högre verkningsgrad och att bli praktiskt taget
oberoende av bränslets oktan- och cetanvärden
inom ett vidsträckt kokpunktsområde.
Konstruktivt sett förefaller en TCP-motor av
fyrtaktstyp (principen kan även användas för
tvåtaktsmotorer) motsvara den svenska
Hesselman-motorn i nästan alla konkreta detaljer, om
man bortser från det relativa läget av vissa
detaljer i cylinderns förbränningskammare.
Sålunda användes insprutningspump i stället för
förgasare, elektrisk tändning samt styrfläns vid
inloppsventilen för att ge den insugna luften en
stark rotation i cylindern. Detta intressanta
förhållande påpekades även vid en SAE-diskussion
av en representant för den amerikanska firma,
som tillverkar Hesselman-motorer på licens.
Häremot invänder man, att TCP-processen, som
stöder sig på U.S. patent no. 2 484 009, genom
speciell placering av insprutningsmunstycke och
tändstift samt genom likaledes speciell
synkronisering av insprutning, tändning och luftrotation
uppnår ett principiellt annat förbränningsförlopp
än det som kännetecknar Hesselman-motorn. I
denna senare insprutas allt eller nästan allt
bränsle före antändningen genom gnistan,
varefter förbränningen sker på samma sätt som i
vanliga förgasaremotorer och problemen med
knackning och förtändning blir också desamma.
Fördelarna med Hesselman-motorn har
huvudsakligen med insprutningsförfarandet att göra
och är sålunda mindre beroende av bränslets
lättflyktighet, bättre kylning, bättre blandning
av bränsle och luft, jämn fördelning till de olika
cylindrarna etc. Nackdelarna, huvudsakligen
konstruktiva, är också desamma, som intill senare
år hindrat insprutningspumpen att uttränga
förgasaren för bensinmotorerna10. Förloppet under
förbränningen motsvarar alltså den föregående
schematiska fig. 4 med en utvidgande flamfront
och en för självtändning känslig ändgas.
TCP-metoden vill däremot eliminera
knackningsrisken genom att minska den tillgängliga
tiden för de reaktioner, som kan leda till
spontan tändning, så att ordinära
förbränningstemperaturer och förbränningstryck icke överskrides
(fig. 5). Detta sker genom att bränslet tändes
genom elgnistan redan i första
insprutningsögon-blicket och den härigenom igångsatta
förbränningen underhålles inom ett begränsat område
vid insprutningsmunstycket och tändstiftet av
Fig. 12 Gasanalyser
från TCP-motorn
vid magert
blandningsförhållande
(Z =25).
Volym-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
