- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
426

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1953 - Nya material - Lagermetall av svaveldränkt sinterjärn, av SHl - Värmehärdig legering för motorventiler, av SHl - Alkyder för formpressning, av SHl - Kopparledning med stor resistens mot spänningskorrosion, av SHl - Sintrat aluminium, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

426

TEKNISK TIDSKRIFT

ökas. Alla andra typer av sinterjärn ger vid lågt
lagertryck liten friktionskoefficient som sakta växer med
trycket tills hopskärning sker (G Maassen i Ståhl u. Eisen
12 febr. 1953). SHl

Värmehärdig legering för motorventiler. De
legeringar, som för närvarande används för ventiler och
ventilsäten, förstörs genom angrepp av blyoxibromid, när deras
temperatur stiger över ett visst värde, eller på grund av
hållfasthetsminskning vid hög temperatur. En brittisk
firma har emellertid utarbetat en ny legering som nu
används som överdrag på ventiler och ventilsäten i motorer
för civilflygplan.

Legeringen, som betecknats C.26, består av nickel
innehållande krom, aluminium, molybden och andra ämnen i
mindre mängder. Den är hård men dock inte spröd. Den
tål därför de upprepade slag, som ventilerna utsätts för,
och spricker inte radiellt vid de temperaturväxlingar som
uppstår i motorer för hög effekt. Legeringen står emot
tetraetylblys förbränningsprodukter och oxidation mycket
bra vid temperaturer upp till 800 resp. 1 250°C. Den har
vidare god resistens mot smält natriumhydroxid och har
använts i gjutna behållare för smältor innehållande
fluorider.

Man anbringar legeringen på ventilerna genom svetsning
med acetylen-syrgaslåga. Flussmedel kan användas. Ingen
blandning med grundmetallen får ske därför att
legeringen förlorar sina goda egenskaper om dess järnhalt blir
för stor. När detta saknar betydelse kan ljusbågsvetsning
användas. Legeringen är finkornig och kan bearbetas med
skärande verktyg utan alltför stor svårighet (Engineer
20 febr. 1953). SHl

Alkyder för formpressning. På senaste tid har man
börjat använda vissa typer av alkyder som härdplaster vid
framställning av formpressade föremål. I jämförelse med
de sedan länge använda fenoplasterna har alkyderna
ljusare färg och mörknar inte så lätt i ljus. De kan därför
ges klarare och läckrare färger som närmar sig dem man
kan ge karbamid- och melaminplast. Alkydplasters
formstabilitet är lika stor som fenoplasters och större än
karbamid- och melaminplasters. I jämförelse med de båda
sistnämnda har alkydplaster vidare bättre
temperaturresistens; de blir inte blåsiga vid upphettning därför att
vatten inte avges vid härdningen, och de sönderdelas inte så
lätt i värme varigenom de kan formpressas vid högre
temperatur.

Alkydplaster brinner lätt, lättare än fenoplaster och
aminoplaster. De kan till skillnad från de senare lätt
kombineras med fyllmedel varvid deras hållfasthet ökas. Detta är
av stor betydelse då plasten själv har relativt låg
brottgräns och liten slagseghet. Några alkyder härdar ovanligt
fort och tillåter därför mycket snabb, automatisk
framställning av små detaljer. Vid tillverkning av stora
föremål är den snabba härdningen däremot en nackdel då den
försvårar fullständigt fyllande av formen.

Alkydplaster har inte lika goda dielektriska egenskaper
som kolväteplaster, såsom polystyren, men de har vanligen
tillräckligt låg dielektricitetskonstant och förlustfaktor vid
radiofrekvenser för att vara användbara, särskilt om de
innehåller oorganiska fyllmedel. De har vidare god yt- och
volymresistivitet och genomslagshållfasthet. Dessa
egenskaper förblir tämligen konstanta vid förhöjd temperatur
och fuktighet varför alkyderna synes vara av intresse för
elindustrin. Formpressade alkyder är dock inte billigare än
fenoplast eller karbamidplast (J H Beatsittt i British
Plas-tics dec. 1952). SHl

Kopparlegering med stor resistens mot
spänningskorrosion. Det har länge varit känt att kopparlegeringar,
t.ex. mässing, är mycket känsliga för spänningskorrosion.
En amerikansk undersökning har visat att detta gäller
för alla tidigare kända kopparlegeringar, men man fann i

en koppar-nickel-kisellegering med liten tillsats av järn
ett material som har mycket god resistens mot
spännings-korrosion och stor hållfasthet.

Man tror att sprickbildningen vid spänningskorrosion
beror på att det finns kontinuerliga anodiska zoner i
legeringens struktur. När metallen utsätts för ett aggressivt
medium uppstår fina sprickor i dess yta genom
elektrokemisk verkan mellan anod- och katodzonerna. Om
materialet samtidigt utsätts för påkänningar, koncentreras dessa
i sprickorna som härigenom tränger vidare in i metallen
varvid nya metallytor blottläggs. Det anses att en viss
mängd järn hindrar uppkomsten av kontinuerliga zoner
med olika kemisk potential.

Legeringar med sammansättningen 3,5—5 "Vo nickel, 0,7
—2 »/o kisel och 0,3—1 °/o järn är gjutbara, men en med
högst 1 i0/o kisel och 0,5 ®/o järn föredras då den lämpar
sig bäst för mekanisk bearbetning. Både sandgjutna och
varmsmidda delar av denna legering får goda mekaniska
egenskaper som ytterligare kan förbättras avsevärt genom
upplösningsbehandling vid 900°G, snabbkylning och
ut-skiljningshärdning genom upphettning till 540°C i 2 h.
Härvid erhålles ett material med följande egenskaper:

Brottgräns 0,5-gräns Förlängning Kontraktion
kp/cm! kp/cm2 «/o °/o

Sandgjutet 6 300 4 900 1 8

Varmsmitt 7 500 5 800 5 7

Legeringen används bl.a. till transformatoranslutningar.
Dessa delar har visat sig resistenta mot både ammoniak
och kvicksilvernitratlösning vid spänningar strax under
materialets brottgräns (C H Hannon i Iron Age 20 nov.
1952). SHl

Sintrat aluminium. I Tyskland har man sedan 1948
framställt formstycken av en aluminiumlegering enligt
pul-vermetallurgisk metod (jfr Tekn. T. 1952 s. 540). I USA
började man 1949 ingående undersökningar på detta
område.

Man har härvid stångpressat icke legerat, rent (98,8 %)
aluminiumpulver. Pulvrets kornstorlek, kornform och
oxid-halt varierades. Mellan den första och sista av dessa
egenskaper finns ett visst samband i det att en minskning
av kornstorleken åtföljs av en ökning av oxidhalten. Den
senare är lättast att bestämma, och olika pulver
karakteriseras därför genom angivande av deras oxidhalt.

Man har utvalt tre typer av pulver för ingående
undersökning, nämligen M255 med 0,5 % oxid, M257 med 7,8 ’"/o
och M276 med 16,5 "/o. Av dessa har M255 visat sig ha en
god kombination av konduktivitet och krypmotstånd vid
150°C, vilket gör den lämplig för flera ändamål inom
elindustrin. De båda övriga materialen har jämförts med
de bearbetade aluminiumlegeringarna XF18S-T61 och
32S-T6, av vilka den förra är en Al-Cu-Ni-legering med
hög brottgräns, stort krypmotstånd och god
utmattningshållfasthet vid 200—320°C, medan den senare är en Al—
Si-legering som används i stor utsträckning till kolvar i
dieselmotorer.

Av utförda försök framgår att M257 börjar visa större
hållfasthet än legeringarna vid ca 260°C och att dess
överlägsenhet sedan snabbt stiger med temperaturen. Man kan
därför vänta att detta material skall möjliggöra
användning av aluminium vid upp till 180°C högre temperatur än
hittills. För M276 har man ännu inte erhållit fullständiga
data, men av hittills utförda prov synes framgå att detta
material har ännu större hållfasthet vid förhöjd
temperatur än M257.

Ännu framställs sinteraluminium bara i
experimentkvantiteter, men man anser att de båda höghållfasta typerna i
framtiden skall få användning till kolvar i diesel- och
flygmotorer, till ventiler för heta gaser och till skövlar och
skivor i kompressorer för gasturbiner (J P Lyle Jr i
Metal Progress dec. 1952). SHl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free