Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1953 - Trafikens lagar och trafikprognoser med tillämpning på Öresundsprojektet, av Torsten R Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1953
relationstalet, det per år totalt överförda antalet
motorfordon dividerat med medeltalet för respektive år
inregistrerade bilfordon. För perioden 1934—1938 går stegringen
från 17 till 24 % och för perioden 1947—1952 från 27 till
44 ®/e.
En extrapolering fram till år 1960 skulle för nämnda år
ge ett relationstal av omkring 70 ®/o. Om vi väljer 1960
som utgångsår, såsom det ur byggnadsteknisk synpunkt
teoretiskt tänkbara första året för en fast
Öresundsförbindelse, gäller det att prognosticera bilfordonsbeståndet i
landet för samma år. Mot bakgrund av hittillsvarande
utveckling och under antagande av en fortsatt jämn
produktivitetsökning, synes en motoriseringsgrad på 100 °/oo (1
bil per 10 invånare) icke osannolik år 1960. Detta skulle
ge en bilfordonspark i Sverige på omkring 750 000 fordon,
vilket bl.a. står i god överensstämmelse med de
överväganden, som gjorts inom "Industriens
Utredningsinstitut"11. Med här angivna tal på 70 »/o och 750 000 bilfordon
erhålles en beräknad bilfordonsfrafik över Sundet per
färja och båt år 1960 av omkring 520 000 fordon som
utgångsvärde till en trafikberäkning för den fasta
förbindelsen.
En för trafikutvecklingen betydelsefull politisk förändring
inträffade den 12 juli 1952 genom hävandet av passtvånget
mellan de nordiska länderna. För trafikberäkningar med
tillämpning av den generella trafiklagen inverkar detta
närmast på konstanten k, som därmed måste förutsättas
höjd relativt tidigare år. Det statistiska materialet för ett
närmare studium av denna förändring är emellertid
alltför knapphändigt och den gångna tiden alltför kort för
att ännu ge några säkra hållpunkter. Det enda som kan
sägas är, att siffran 520 000 bilfordon för år 1960, som
framkommit utan hänsynstagande till denna förändring,
torde få anses såsom försiktigt hållen. Därjämte må här
anmärkas, att ett borttagande av de internordiska
tullbarriärerna skulle verka ytterligare trafikstimulerande,
liksom även en omläggning till högertrafik i Sverige.
För motorfordonstrafiken Hälsingborg—Helsingör (båda
riktningarna) finns en av KAK publicerad statistik med
uppdelning på olika nationaliteter (tabell 6). På grundval
av denna statistik, som ger värdefulla möjligheter till
kontroll av trafiklagens giltighet för olika reslängder i stort
och möjliggör en delberäkning av de olika trafikflödena
över Sundet, samt övriga här ovan angivna data, har
B Björkman med KTH:s Institution för
kommunikationsteknik genomfört en detaljerad trafikflödesberäkning för
två alternativa lägen på den fasta förbindelsen tvärs
Öresund, nämligen dels vid Hälsingborg—Helsingör, dels vid
Malmö—Köpenhamn. Björkman har även sammanställt
och bearbetat det statistiska materialet i tabellerna. De
fc-värden, som därvid erhållits och tillämpats varierar mel-
Tabell 6. Motorfordonstrafiken Hälsingborg—Helsingör
(båda riktningarna) fördelad på nationaliteter (enl. Svensk
Motortidning 1 febr. 1953)
1952 1951
Antal % Antal %
Sverige ............ 96 632 54,9 76 923 53,5
Danmark .......... 53 086 30,2 48 629 33,8
Norge ............. 9 053 5,2 6 813 4,7
Tyskland .......... 3 979 2,3 1 655 1,2
Frankrike.......... 2 587 1,5 1 746 1,2
Holland ........... 2 516 1,4 1 781 1,2
England ........... 1 924 U 1 962 1,4
Finland............ 1 501 0,5 1 284 0,9
Schweiz............ 1 202 0,7 756 0,5
USA ............... 1 139 0,6 843 0,6
Belgien ............ 815 0,5 632 0,4
Italien ............. 752 0,4 483 0,3
Österrike .......... 147 0,1 91 0,/
övriga nationer .... 546 0,3 316 0,2
Summa 175 879 100,0 143 914 100,0
447
Fig. 2. Europeiska huvudvägar i Norden.
lan 0,4 och 0,1 där det lägsta värdet gäller trafikflöden,
som har att passera både pass-, tull- och språkgränser.
T — antal bilfordon per år, p — antal inregistrerade
bilfordon, d = avståndet i km.
Den fasta förbindelsen har antagits vara en ren
landsvägsförbindelse, sålunda utan kombination med järnväg,
vilket kanske också kan bli den mest sannolika och
ändamålsenliga lösningen för den näraliggande framtiden;
speciellt torde detta gälla för ett broläge Malmö—Köpenhamn,
framdeles eventuellt kompletterat med järnvägstunnel
Hälsingborg—Helsingör. Trafikberäkningarna har uteslutande
tagit sikte på biltrafiken, uttryckt i antal fordon, utan
närmare uppdelning på personbil, lastbil och buss, enär en
uppdelning av dessa på nationaliteter skulle avsevärt
komplicera beräkningarna. Av delvis samma skäl har
motorcykeltrafiken lämnats åsido.
Fördelningen mellan dessa olika grupper motorfordon i
öresundstrafiken utgjorde enligt 1952 års statistik i runda
tal: personbilar 85 %, lastbilar 4 "/o, bussar 3 ®/o,
motorcyklar 8 «/o. Uppenbarligen kan de inbördes relationerna
mellan de olika grupperna förskjutas såväl under tiden
fram till den fasta förbindelsens öppnande som särskilt
därefter. För motorcykeltrafikens del finns skäl som talar
både för en ökning och för en minskning. Det väsentligt
minskade avståndet Malmö—Köpenhamn kan tala för en
ökning av den lokalt betonade motorcykeltrafiken mellan
dessa städer. En ytterligare ökning av
motoriseringsgra-den i bilens tecken för de båda närmast berörda länderna
som uttryck för fortsatt levnadsstandardhöjning talar helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
