Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1953 - Trafikens lagar och trafikprognoser med tillämpning på Öresundsprojektet, av Torsten R Åström - Gatubelysningen tänds och släcks per radio - Tätning av guldtråd - Byggnadsmaterial av lerbubblor - Luktlösa lösningsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1953
449
Fig. 4. Tätorter och huvudvägar i en del av Kalifornien.
och omfattade 1952 över 30 miljoner bilfordon, varav mer
iin 26,5 miljoner personbilar, förutom 17 miljoner
trafikanter på lokalbanan. Dittills högsta dagantalet
motorfordon passerade sista lördagen i augusti 1952, nämligen
96 500.
De båda städernas sammanlagda folkmängd är av
samma storleksordning som Köpenhamn och Malmö
tillsammans, liksom även folkmängden och antalet tätorter i de
på fig. 4 och 1 avgränsade upplanden. Motoriseringsgraden
är dock avsevärt högre, var år 1949 inte mindre än 20—
25 %o (1 bil på 4—5 invånare).
Ett närmare studium av trafikunderlag och
trafikutveckling hos denna intressanta kommunikationsled före och
efter den fasta förbindelsens tillkomst bör kunna ge
värdefulla rön för öresundsprojektet.
Slutord
I samband med den livliga trafikutveckling,
som blev följden av de maskindrivna
järnvägarnas tillkomst och järnvägsnätens utbyggnad
började i slutet på 1800-talet trafikens natur och
förlopp att bli föremål för ett mera metodiskt
studium och trafikstatistiken vetenskapligt
bearbetas. E Lill uppställde härvid med
sannolikhetskalkyl som grund sin reselag för
persontrafiken inom ett område och mellan olika orter. I
en avledning av huvudformeln antydde han
sannolikheten för en motsvarighet inom
trafik-livet till den allmänna gravitationslagen. Han
tillämpade denna lag på järnvägarnas
persontrafik och fann genom det använda statistiska
materialet god överensstämmelse. Sedermera
synes Lills undersökningar i viss mån fallit i
glömska och reselagens tillämpning delvis
misstolkats. Några försök att tillämpa densamma på
vägtrafikens område har veterligen icke gjorts.
Fristående från Lills reselag har inom
luftfarten efter andra världskriget vissa
trafikvetenskapliga undersökningar gjorts och på grundval
därav olika formler uppställts för beräkning av
trafikflöden mellan olika orter i relation till
orternas trafikpotentialer och inbördes avstånd.
Full överensstämmelse med en formel
motsvarande den allmänna gravitationslagen har
därvid icke ernåtts.
Ett ytterligare studium av detta spörsmål vid
KTH på grundval av trafikstatistik omfattande
olika förekommande samfärdsmedel har givit
anledning uppställa den generella trafiklagen
rp _ 7, Pl /K P2
1 -L <P
för beräkning av ett trafikflödes intensitet mätt
i antal personer eller färddon per tidsenhet.
För vägtrafik av "intercity traffic"-natur synes
denna formel väl kunna tillämpas med antal
inregistrerade motorfordon som mätetal på
ifrågavarande orters trafikpotential. Som
tillämpningsexempel har den föreslagna fasta förbindelsen
tvärs Öresund överslagsvis trafikberäknats. Även
för lokaltrafik inom tätortsområden bör lagen
kunna tillämpas. Undersökningarna har hittills
avsett persontrafik, men uteslutet är inte, att
lagen även kan vinna tillämpning för godstrafik.
Litteratur
1. Lill, E: Die Grundgeselze des Personenverkehres. Z.
Eisen-bahnen u. Dampfschiffahrt österr. ungar. Monarchie 1889 h. 35, 36.
2. Lill, E: Das Reisegesetz und seine Anvendung auf den
Eisen-buhnverkehr. Wien 1891.
3. Schlmpff, G: Wirtschaftliche Belraehlungen über Studt- und
Vorortbahnen. Berlin 1913.
4. Kummer, \V: Die Häufigkeit verschiedener Reiselängen im
Bahn-verkehr. Schweizer. Bauztg 96 (1930) h. 9.
5. Leiiner, F: Die \erteilung der Reiselängen im innerstädtischen
Verkehr. Verkehrstechnik 1932 h. 5.
6. Pallin, H N: Trafikens världsherravälde. Stockholm 1932.
7. Pallin, H N: Trafikteknik. Stockholm 1936.
8. Platt, W: Evaluating intercity air traffic. Air Transp. 1946
sept., okt.
9. Moore, Ph. etc.: Airport planning. Effective community air
traffic potential. Washington 1950.
10. Normann, O K & Walker, W P: Highway capacity, praclical
applications of research. Public Roads 25 (1949) h. 10, 11.
11. PiETri, C W: Svenskt transportväsende. Stockholm 1952.
Gatubelysningen tänds och släcks per radio i New York
och Pittsburg. Varje lampa är försedd med en enkel
mottagare, som styrs från en enda sändare i staden. Systemet
anges vara säkrare än det nuvarande centralur- eller
foto-cellstyrda, varjämte den årliga besparingen i New York
uppges till 500 000 $.
Tätning av guldtråd har befunnits vara det bästa sättet
att få fram en lufttät, korrosions- och högtemperaturhärdig
tätning för lock till vakuumbehållare för framställning av
zirkonium. Varje behållare kräver 3 m guldtråd, som
emellertid kan användas om igen.
Byggnadsmaterial av lerbubblor framställs genom
snabb-uppliettning av 0,2—0,3 mm partiklar av lera, lämplig för
rödtegel, i en gasbrännare till ca 1 500°C. Lerpartiklarna
blåses upp till små ballonger genom sönderdelning av
ingående järnoxid.
Luktlösa lösningsmedel, framställda ur petroleum
genom fullständigt avlägsnande av aromatiska och
omättade kolväten, saluförs av en amerikansk firma som
rekommenderar dem till luktlösa oljefärger och insektmedel. De
kan också användas vid kemisk tvätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
