Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1953 - Hydrauliska servo- och manöverapparater för byggnadsmaskiner, av Per Holmberg - Vid framställning av våtstarkt papper - Maskindelar av zirkonium - Andras erfarenheter - USA och citytrafikens problem, av E Br
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1953
455
Fig. 13. Stränglastare med mekanisk manövrering.
Fig. 14. Stränglastare med hydraulisk manövrering.
dragförmågan, t.ex. vid körning på lös mark, kan traktorn
förses med en snett uppåtriktad hydraulisk cylinder, som
överför en del av släpfordonets vikt till traktorns
bakaxel.
Lastmaskiner är konstruerade för att huvudsakligen lasta
redan lösgjort material, som vanligen även tillrättalagts i
upplag eller på annat sätt ordnats. Grävmaskiner räknas
alltså inte hit. Den allmännaste typen torde vara
skop-lastaren, som redan berörts i samband med traktorerna.
En annan typ utgör stränglastarna, vilka används
speciellt för att på lastbilar upplasta en av väghyvlar på
vägbanan hopsamlad sträng av matjord m.m. efter rensning
av vägkanter och diken. Vad man kan vinna med
hydrauliken vid en stränglastare ser man av hur en efter
amerikansk förebild här i landet tillverkad maskin med
mekanisk manövrering, fig. 13, förändrats sedan
konstruktionen "städats" och den tidigare manövreringen ersatts med
hydraulik, fig. 14. Förarens arbete har nedbringats till ett
minimum och sikten förbättrats på ett utomordentligt sätt.
Det sista exemplet är ganska betecknande för de resultat,
som kan uppnås med hydrauliska servoanordningar
använda på rätt sätt. Många problem återstår dock ännu att
lösa och önskvärt vore med bättre standardisering av bl.a.
manövercylindrar, kolvpackningar, förskruvningar och
kopplingar.
Vid framställning av våtstarkt papper genom
behandling med melaminplast och ett aluminiumsalt kan man
med fördel använda klorid i stället för sulfat. Visserligen
är den förra flera gånger dyrare än det senare, men
klo-riden möjliggör minskning av plaståtgången för en viss
önskad våtstyrka till sjundedelen av den vanliga.
Maskindelar av zirkonium skall användas i reaktorns
närhet i amerikanska atomdrivna ubåtar därför att andra
metaller genom neutronabsorption skulle minska reaktorns effekt.
Andras erfarenheter
USA och citytrafikens problem. En tvådagarskonferens
om citytrafikens problem har hållits i USA med ett stort
antal ledande representanter för olika intressegrupper:
stadsplanerare, statliga och kommunala myndigheter inkl.
polisen, trafikexperter, arkitekter, trafikföretag,
garageägare, affärs- och industriidkare, ägare av lastbilsparker
etc. En del av de därvid framkomna synpunkterna kan
vara av intresse även för våra förhållanden.
Innerstadens folkanhopning är naturligt betingad, man
skulle kanske även kunna säga att den har geometriska
orsaker, motsvarande det gamla uttrycket "kyrkan mitt i
byn". Offentliga ämbetslokaler, försäkringsbolagens och
industriernas huvudkontor, de stora varuhusen, museer,
restauranger etc. är exempel på naturlig central
stadsbebyggelse. De drar med sig otaliga servicerörelser och
småaffärer av olika slag, som affärsmässigt vill dra nytta av den
stora folkanhopningen i city. Denna del av den växande
staden är vanligen äldst och planerad långt före bilens
tillkomst. Den är ofta fylld av hela kvarter med mer eller
mindre historiska byggnader, trånga gator, torg och gårdar.
Dessutom finns det en mängd äldre industrier och
affärsrörelser, som håller sig kvar av "privathistoriska" skäl, mera
än av rent ekonomiska orsaker. Till slut bildar city ofta
genomgångsled för trafik mellan olika stadsdelar och även
för "interurbantrafik".
Gityområdets efterfrågan på utrymme för trafik och
parkering är praktiskt taget obegränsad, allt eftersom staden
växer ut och antalet privatbilar ökas. Ju mer man gör för
att underlätta trafik och parkering, desto fler privatbilar
dras till city. För att parkera alla de bilar, vilkas ägare
föredrar att köra ända till cityområdet, har exempelvis
Boston funnit, att man måste riva ned omkring en
tredjedel av innerstadens bebyggelse. Affärscentra i förstäder
försöker reservera omkring fyra gånger större område för
parkering, än som motsvarar den räntabla markytan. I
cityområdet anses motsvarande parkeringsmöjlighet högst
kunna bli 1/15 härav.
Den enda regulatorn av citytrafiken synes för
närvarande vara den, som baseras på privatbilägarnas vilja att åla
sig de dröjsmål och obehag, som är förknippade med
användningen av bilarna i innerstaden. Det gäller att komma
först till parkeringsplatserna! Heldagsparkerarna, som
kommit i god tid före kl. 9, upptar en väsentlig del av
tillgängligt parkeringsutrymme vid trottoarer etc. Lastbilarna
komplicerar problemet icke blott genom att öka
trafiktätheten under dagens rusningstid utan även genom att de
måste lossa och lasta på trottoarerna på grund av de
gammalmodiga affärsrörelsernas brist på utrymme för
inkörning och lämpliga anordningar i övrigt.
De amerikanska experterna enade sig i stort sett om, att
bryska metoder för problemets lösning icke kunde vidtas,
vare sig i fråga om omplanering av bebyggelsen, eller i
form av direkta hinder för den privata biltrafiken. De
metoder, som rekommenderas, är i korthet följande:
Masstransporterna måste underlättas. De mest effektiva
men också utan jämförelse dyraste medlen för
underlättande av snabb och obehindrad masstransport är
järnvägar under marken eller över gatuplanet, övriga
tänkbara masstransportmedel är motorbussar och trådbussar
(ingen nämnde i detta sammanhang spårvagnar, som
tydligen anses otidsenliga). Den starka ökningen av
privatbilar efter kriget har orsakat en viss procentuell
minskning av bussbolagens passagerarfrekvens i USA. Från 1950
till 1951 var minskningen 7 »/o. Från 1951 till 1952 blev
minskningen mindre eller 4 "/o. Genomsnittligt
transporterar bussarna emellertid alltjämt 60 °/o av alla personer,
som skall till eller från innerstaden och antalet fordon
härför är endast 6 °/o av samtliga. I mycket stora städer, New
York och Philadelphia, sköter bussarna om 85 ®/o av
antalet resande till city, i städer över 500 000 invånare är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
