Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1953 - Generalplanering av eldistributionssystem, av Janis Bubenko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1953
i
465
Generalplanering av eldistributionssystem
Docent Jcinis Bubenko, Göteborg
Elenergin är en av grundfaktorerna i vårt
ekonomiska system och i vardagslivet, och därför
bör elverken svara för stor säkerhet och hög
kvalitet i energileveransen till acceptabelt pris.
Elverksekonomin är kapitalintensiv, och stora
investeringar fordras för utbyggnad av
kraftstationer, fördelningsnät och
transformatorstationer. Man bör vid planeringen noggrant
undersöka sambandet mellan tekniska och ekonomiska
faktorer och utgå från förutsättningar som leder
till den mest optimala lösningen av
elförsörjningsproblemet1.
För flera elverk i landet har det blivit
nödvändigt att genomföra en generalplanering av
eldistributionssystemet på grund av belastningens
våldsamma stegring, ökade krav på säkerhet och
kvalitet i energileveransen, avveckling av gamla
likströmsanläggningar och städernas ständiga
tillväxt med nya bostads- och industriområden.
Denna planering bör ske på lång sikt.
Systemets utbyggnad skall emellertid genomföras
successivt och anpassas till belastningens och
stadens utveckling, som bör beaktas vid
utarbetande av planen. Många faktorer påverkar
utbyggnad av distributionssystemet. En del av dessa
faktorer är beroende av lokala förhållanden,
såsom stadens struktur och geografiska läge samt
belastningens storlek, karaktär, framtida
utveckling och fördelning inom staden, men en annan
del, såsom belastningstätheten vid olika
bebyggelser, kvalitet i energileveransen, sambandet
mellan anläggningarnas tekniska och ekonomiska
data, har allmän karaktär.
Prognos
Analys av generalplan
Planering av det framtida fördelningssystemet
bör baseras på stadens generalplan. I planen
visas stadens framtida utveckling och indelning i
olika bebyggelseområden, såsom bostadsområden
med en- och flerfamiljsvillor, flerfamiljs
hyreshus och stora hus, områden för city, industri,
hantverk, lager, hamn, järnväg, park samt
anges intensiteten av markens utnyttjande.
Som exempel kan nämnas generalplan för Gävle
stad, som utarbetades år 19502. Den är uppställd
för de närmaste 25 åren med ett visst bestämt
utvecklingsmaximum i sikte. Planen medger
emellertid en utbyggnad i etapper. Härigenom
621.316.1 : 711
vinnes att den blir till ledning för goda
ekonomiska och sociala lösningar under de skilda
betingelser, som framtiden kan medföra.
Stadens tillväxt beror huvudsakligen på det
gynnsamma geografiska läget med stora industrier i
inlandet och i stadens närhet, de goda
järnvägsförbindelserna, ökad industrialisering inom
staden samt omfattande utbyggnad av hamnen.
Generalplanen omfattar nära 21 km2 bebyggd eller
på annat sätt utnyttjad mark med en
befolkningstillväxt från 46 000 invånare år 1950 till
70 000 vid generalplanens utbyggnad.
Intensitet för bebyggelse uttryckes med
exploateringstal. Med exploateringstal menas
förhållandet mellan den totala våningsytan, dvs. ytan
inom byggnadens ytterkonturer multiplicerad
med antalet våningar och den markyta, som är
varje tomts del av bebyggelseområdet.
Exploateringsskalan för bostäder betyder inte, att varje
tomt för det angivna området skall bebyggas med
en viss bestämd hustyp, utan att bebyggelsen i
stort bör följa exploateringen. Exploateringstalet
uttrycker på visst sätt befolkningens mängd i
resp. områden och är en grundläggande faktor
för planering av gator, trafik, vatten- och
avloppsledningar, affärer, skolor och även
elförsörjningen.
Enligt gjorda undersökningar i en del städer
visas att i, egna hem, villor, fyrfamiljshus,
radhus och tvåvånings hyreshus är den totala
våningsytan inom husets ytterkonturer 90 m2 per
lägenhet, för större hus är ytan mindre, 70 m2
per lägenhet. Antal invånare per lägenhet är i
Fig. 1. Sammanlagrad belastning per helelektrifierat
hushåll; - nuvarande belastning, punkterna änger
uppmätta värden;–-beräknad framtida belastning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
