Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1953 - Generalplanering av eldistributionssystem, av Janis Bubenko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1953
473
och detta gör, att maximalspänningsfallet i
kablarna blir ca 5 %, räknat från nätstationernas
samlingsskenor till det mest avlägsna
kabelskåpet i nätet. Detta anses vara rimligt.
Transformatorer i nätstationerna beräknas med
hänsyn till överbelastning i reservfall.
Vid stadsdistribution är belastningen under
dagens lopp under vintermånaderna 50—70 %
och nattetid 20—40 % av toppbelastningen på
kvällarna. Belastningens utnyttjningsfaktor är
därför maximalt zb — 0,7 och för förlusterna blir
£f = 0,55. Transformatorerna kan med hänsyn
till detta belastas ca 20 % högre.
Kylluftstempe-raturen är beroende på geografiska läget. Enligt
normerna är den tillåtna uppvärmningen för
toppoljan 50°C räknad från -|- 35°C
omgivningstemperatur.
Medeltemperaturen °C under
högbelastnings-tiden november—februari är följande:
November— Januari—
december februari
Södra Sverige................... +2° 0
Mellersta Sverige ................ —2° —4°
Norrland ....................... —6° —8°
Vid denna medeltemperatur av kylluften kan
transformatorer överbelastas 20—25 %22.
Sammanlagt kan man räkna med 40 %
överbelastningsförmåga i reservfall på grund av dessa
omständigheter. Undantagsvis kan högre
belastningar tillåtas, därför att fel i transformatorer
inträffar mycket sällan och man löper ingen större
risk för transformatorernas avkortade livslängd.
Skulle förhållandena förändras på något sätt
och uppvärmningen komma att överstiga den
till-låtna gränsen, kan lätt en forcerad kylning med
hjälp av en fläkt anordnas. Isolationens
hållfasthet och transformatorernas livslängd
minskas med uppvärmningen i samma proportion
som vid kablar, dvs. höjer man uppvärmningen
med 8°—10°C, minskas livslängden till hälften.
Vid ringkabel och två transformatorer i en
nätstation blir överbelastning 1,5 gånger
normalbelastning för den transformator, som befinner
sig i nätstationen, där felet på den andra
transformatorn har inträffat. Transformatorer
överbelastas lägre i andra nätstationer tillhörande
samma kabelslinga. Effektfördelning mellan
nätstationerna ändras inte märkbart, när felet
uppstår i 10 kV kabeln eller i lågspänningsnätet och
därför bör det inte beaktas vid dessa
beräkningar. Man bör vid ringkabelsystem dimensionera
transformatorer 10 % större.
Vid dubbelkabelsystem belastas
transformatorerna 2 gånger normalbelastning i reservfall och
därför bör transformatorn överdimensioneras
40 %.
Vid masknät och flera stationer per kabel bör
transformatorerna överdimensioneras 10 %,
därför att transformatorernas belastning i reserv-
fall blir 1,5 gånger normallast. Däremot blir med
en station per kabel stationens belastning 1,4
gånger normallast och ingen överdimensionering
erfordras.
Transformatoreffekt i nätstationen förhåller sig
i procent som följer:
Ringkabel Dubbelkabel Masknät, med per kabel
flera en station
stationer
110 140 110 100
Belastning på en nätstation utvecklas ständigt
på grund av förbrukningens stegring hos
befintliga abonnenter och genom tillkomsten av nya
förbrukare. Belastningsstegring kan i medeltal
antas vara hälften av den procentsats, som
gäller för totalbelastning, t.ex. vid 7 %,
totalstegring räknas för nätstationerna 3,5 %.
Nätstationernas storlek bör bestämmas med hänsyn till
belastningens framtida utveckling och det göres
genom jämförelse av kapitaliserat värde för
stationernas och nätets kostnader under en viss
tidsperiod, t.ex. 20—25 år för olika
stationseffekter23. Beräkningen utföres på samma sätt
som tidigare angivits vid dimensionering av
stora transformatorer.
Nättransformatorernas kortslutningsspänning
är bestämmande för kortslutningseffekt och
spänningsvariation i lågspänningsnät samt
belastningsfördelning mellan transformatorerna
vid parallelldrift. Stor kortslutningsspänning
medför större spänningsvariation i nätet, men
kortslutningseffekten blir mindre. Vid liten
kortslutningsspänning är förhållandena motsatta.
Man bör planera anläggningen så att
kortslutningsströmmen i lågspänningsnätet ej
överskrider 30 kA med hänsyn till säkringarnas
brytförmåga och lågspänningsmaterialets hållfasthet24.
Spänningsfallet 3—4 % anses som normalt
värde. Större spänningsfall bör inte tillåtas, ty
lågspänningsnätet fördyras på grund av
erforderliga förstärkningar för att elimineras för stor
spänningsvariation.
På fig. 7 visas ekonomisk transformatorstorlek
och stationsavstånd samt lågspänningsnätets
kabelareor vid olika belastningstäthet. Diagrammet
är uppgjort för två fördelningssystem: de
heldragna linjerna motsvarar ringkabel med maskat
lågspänningsnät och de prickade linjerna radiell
hög- och lågspänningsmatning med flera
nätstationer per kabel. Beräkningen är utförd för
schematiserat lågspänningsnät och jämnt
fördelad belastning.
I verkligheten blir förhållandena något
annorlunda: belastningsfördelningen är oregelbunden,
nätfiguren är inte symmetrisk på grund av
olikheter i stadsplanen, placering av nätstationen kan
sällan åstadkommas i belastningens tyngdpunkt
e.d. Nätkostnaderna blir därför i regel högre och
ekonomiska stationsstorleken mindre än vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
