Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 9 juni 1953 - Moderna jonutbytare — teknik och ekonomi, av Bror Wenke - Andras erfarenheter - Kemiska industrin behöver nya konstruktionsmaterial, av SHl - Energiförbrukning och fysiskt påfrestande arbeten, av Pg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1953
495
cium mot natrium. Jonutbytare har också stor
användning i laboratorieskala för medicinskt
och vetenskapligt bruk, vid driftanalyser etc.
Litteratur
1. Ku.nin, R & Myers, R J: lon exchange resins. New York 1950.
2. Kunin, R: lon exchange. Ind. & Engng Chem 42 (1950) s. 65.
3. Bauman, \V C, Skidmobe, J R & Osmitn, R H: Dowex 50, a
high capacity cation exchange resin. Ind. & Engng Chem. 40 (1948)
s. 1350.
4. W heaten, R M & Bauman, W C: Properlies of strongly basic
anion exchange resin. Ind. & Engng Chem. 43 (1951) s. 1088.
5. Wirth, L F: Demineralization supplies 100 ’/t make-up for
1 250-psi steam generator. Power 93 (1949) nov. s. 96.
6. Nachod, C F: lon exchange, theory and application 1919. New
York 1950.
7. Nilsson, N: Jonutbytare i vattenreningstekniken. Vattenhygien 6
(1950) s. 81.
8. Schmidt, 0: Eignung von Speisewasser-Au[bereitungsanlagen im
Dampfkcsselbetrieb. Dusseldorf 1952.
Andras erfarenheter
Kemiska industrin behöver nya
konstruktionsmaterial. En ny era i kemisk industri tycks ha börjat omkring
1925. Dessförinnan ställde kemisterna mycket små krav
på metallurgerna. De använde metaller som framställts för
andra industrier. Efter 1925 har kemiingenjören
emellertid tvingats att begära speciella konstruktionsmaterial för
många ändamål, och denna tendens har blivit alltmer
utpräglad.
För närvarande är bl.a. bristen på en fullt
tillfredsställande bearbetningsteknik för rostfria stål påtaglig. Dessa
material är visserligen mycket korrosionsfasta under
oxiderande betingelser, men man kan tyvärr inte säga
detsamma om svetsar. Under svåra korrosionsförhållanden
använder man i Storbritannien 18-13-stål som svetsas med
elektroder av 18-8-stål. Härigenom kan man undvika fina
sprickor men inte hindra ferritbildning i svetsarna, som
därför får mindre korrosionsmotstånd än grundmaterialet.
Detta är en stor nackdel vid hantering av radioaktivt
material därför att ett litet materialfel inte kan repareras på
grund av aktiviteten.
För halogenider saknas alltjämt fullt tillfredsställande
konstruktionsmaterial. Visserligen kan man använda mjukt
stål för torra halogenider vid måttliga temperaturer, men
om hydroxyljon är närvarande, har för närvarande
tillgängliga material begränsad användbarhet. Glas och
gummi kan utnyttjas för klorväte, men gummi är odugligt vid
hantering av brom, och varken glas eller gummi kan
användas för fluor. Det är beklagligt att grafit ännu är det enda
lämpliga materialet för hantering av fluor, i synnerhet som
detta ämne blivit av stor betydelse i kemiska fabriker
anslutna till atomenergianläggningar.
För närvarande ägnas mer än hälften av arbetet på
utveckling av atomenergin åt de kemiska anläggningarna,
men det är högst sannolikt att man snart kommer att ägna
betydligt större uppmärksamhet åt reaktorerna. Fastän
aluminium och magnesium hittills använts i brittiska
termiska reaktorer är ingendera av dessa metaller idealisk för
kraftalstrande reaktorer. Till sådana behöver man
material med låg neutronabsorption, stor renhet och relativt
hög smältpunkt. Man undersöker därför möjligheterna att
använda beryllium och zirkonium.
I en reaktor för snabba neutroner är bränslet rikt på
klyvbart material, och ingen moderator används. En stor
värmemängd måste ledas bort från en liten yta och
härtill används flytande metaller, såsom kvicksilver, natrium
eller bly, för vilkas hantering speciella
konstruktionsmaterial fordras. De bör ha enkel struktur, god
korrosionsresistens mot bränsle och kylmedel, stor
värmeledningsförmåga och kryphållfasthet (Chemical & Engineering News
13 apr. 1953)" SHl
Energiförbrukning och fysiskt påfrestande arbeten.
Att en arbetares dagsprestation bör motsvara en fullgod
fysisk och psykisk insats men dock inte vara så hög, att
arbetaren tar skada till sin hälsa eller blir utarbetad i
förtid, torde de flesta vara överens om. Svårare blir det att
i praktiken verkligen få fram de skäliga
arbetsprestationerna. Det hägrande men svåruppnåeliga målet är att för
varje enskild arbetare fastställa en skälig prestation, även
då han sättes på ett nytt arbete. Mycket skulle härigenom
kunna vinnas.
Genom att uppmäta en arbetares syreupptagning och
kolsyraavgivning kan man få fram arbetsdagens hela
kalori-förbrukning. Denna undersökning kompletteras med en
arbetsstudie, som avser att klarlägga arbetets fördelning
över hela dagen. Utöver kaloriförbrukningen för det
egentliga arbetet kommer den energi som åtgår för underhåll
av livsfunktionerna, grundomsättningen. Den bestämmes
av kroppsstorlek, vikt, ålder och typ och kan beräknas med
ganska stor noggrannhet. Ytterligare måste räknas med
den energi som erfordras för fritiden samt för
matsmältningsarbetet. Även denna varierar inom ganska snäva
gränser. Summan av dessa kalorier med ett litet tillägg för
outnyttjade näringskalorier motsvarar de kalorier som tas
upp med näringen. Energiupptagning och -förbrukning skall
vara lika stora, energetisk jämvikt skall råda.
På grund av att en frisk och inte utsvulten människa har
energireserver i kroppen, kan hon under någon dag gå i
land med arbetsprestationer, som avsevärt överstiger vad
som motsvaras av den vanliga energiupptagningen. Men
detta förhållande är, sett på längre sikt, av underordnad
betydelse, enär den kalorimängd som över huvud taget
kan mobiliseras ur kroppens reserver, är ganska ringa
även i jämförelse med en grovarbetares omsättning.
Anta att denne på grund av bristfällig näring under loppet
av 5 år minskar 10 kg i vikt. Detta betyder att han ur
sina reserver tagit ungefär 60 000 kcal, vilket ungefär
motsvarar hans ämnesomsättning under 12—15 dagar. Dessa
kalorier utgör endast 0,6 ®/o av den erforderliga
energimängden under 5 år. Under dessa extrema förhållanden
med undernäring kan jämvikt mellan energiupptagning
och -förbrukning upprätthållas så gott som fullständigt.
Den mindre energitillförseln utjämnas genom en mindre
energiförbrukning som han kan uppnå genom att
inskränka kroppsrörelserna, dvs. sänka arbetsprestationen.
Talrika undersökningar har visat, att den skäliga
arbetsprestationen kan förutsägas, om man känner den för
varje arbetsoperation nödvändiga energiförbrukningen och
den till förfogande stående kalorimängden i födan.
Under normala förhållanden finns en ganska markant
övre gräns för den kalorimängd som omsättes dagligen.
Man har funnit att den största energimängd, som kan
avges av en särskilt prestationsduglig människa under en
enda dag, kan sättas till ungefär 10 000 kcal. En så stor
energiupptagning är dock biologiskt omöjlig. Andra
undersökningar har dessutom visat att det finns endast få
grupper människor, som konstitutionellt är så skapta och
tränade, att de kan uppnå en kaloriförbrukning av
ungefär 6 000—7 000 kcal per dag under några veckor på året.
Förutsättningen är att de uträttar nästan ingenting under
resten av året. Dessa siffror kan därför möjligen gälla för
utpräglade säsongarbetare.
Normalt kan man räkna med att den översta gränsen för
regelbunden kaloriomsättning är ca 5 500 kcal per dag för
konstitutionellt särskilt gynnade människor. För en
grovarbetare i genomsnitt bör man räkna med 4 500—5 000 kcal
som en biologiskt utan men uppnåbar gräns.
Om den kalorimängd, som kan utnyttjas för den rena
arbetsprestationen, antas uppgå till 2 000 kcal för
transportarbetare som bär tunga laster uppför en backe, och
en undersökning visar att varje arbetsenhet — arbetet att
bära en säck — fordrar 50 kcal, så är det utan vidare
klart att varje arbetare inte kan transportera mer än 40
säckar under sin 8 h arbetsdag, under förutsättning givet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
