Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1953 - Värmemätare, av Sten Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
TEKNISK TIDSKRIFT
gående rörelse. Storleken av denna rörelse bestämmes av
armen på en vridspole som är kopplad till termoelement
för mätning av temperaturskillnaden mellan tillopps- och
återgångsvattnet. Man mäter härigenom produkten av
vattenmängd och temperaturskillnad, alltså värmemängden,
och denna registreras i ett räkneverk.
Autometern, fig. 2, har som strömningsmätare ett
turbinhjul insatt direkt i ledningen eller vid större flöden i
shunt9. På hjulets axel sitter en rotor till en elektrisk
växelströmsgenerator. Lagren är av speciell konstruktion
för att minska friktionen och dess variationer vid olika
temperaturer. För kompensation av friktion och
startmotstånd, är turbinhjulet även kopplat till en rotor i en liten
asynkronmotor med ström från växelströmsnätet.
Växelströmsgeneratorn ger en elektromotorisk kraft
proportionell mot vattenflödet. Växelströmmen likriktas med
en torrlikriktare och likspänningen lägges på en
mätbryg-ga till vilken anslutits motståndstermometrar placerade i
fram- och återgångsledningarna. Den diagonala
bryggspänningen blir proportionell mot produkten av vattenflöde
och temperaturskillnad. Värmemängden anges av en
elektrolytmätare eller ett fallbygelinstrument med axel
driven ined en liten synkronmotor.
Ermis värmemätare, fig. 3, har en ringvåg i förbindelse
med en mätfläns för mätning av vattenflödet. Ringvågen
är kopplad till en potentiometer i form av ett evakuerat
ringrör till hälften fyllt med kvicksilver och med
mot-ståndstråd av platina. Potentiometern som härigenom
arbetar utan kontaktfel, matas med lågspänd likström och
ger en spänning proportionell mot vattenflödet. Även en
annan potentiometerkonstruktion är planerad.
Temperaturskillnaden mellan vattnet i fram- och
återled-ningarna mäts med motståndstermometrar. Dessa är
inkopplade i en mätbrygga, som påläggs
potentiometerspän-ningen. Mätbryggans diagonalspänning blir proportionell
mot produkten av flödet och temperaturskillnaden.
I det enklaste utförandet används en elektrolytmätare för
registrering. Med en ampertimmätare med mellankopplad
förstärkare kan man få mätresultatet i ett räkneverk och
samtidigt avläsa den momentana förbrukningen.
Vill man undersöka hur en värmecentral utnyttjas, kan
man till ampertimmätaren ansluta en varaktighetsmätare,
som med 12 räkneverk registrerar den tid en viss
belastning uppnås eller överskrides.
Joens värmemätare, fig. 4, har vattenmätning med
strypfläns, ringvåg och potentiometer som givare till
mätbryg-gan, som i denna mätare är dubbel. Förutom
motståndstermometrarna i fram- och återledningarna är inkopplad
en kompensationstermometer i återledningen elektriskt
i serie med mätbryggans diagonalt inkopplade
korsspole-inslruments riktspolar. Denna termometers
motståndsvariationer med temperaturen kommpenserar den felvisning,
som vid Wheatstone-bryggan annars kan föreligga om
samma mätare användes inom vitt skilda
temperaturområden. Korsspoleinstrumentets skala kan graderas i kcal/h
för den momentana värmeförbrukningen.
Korsspoleinstrumentets huvudspole är samtidigt vridspole
i en fallbygelanordning, vars visare åstadkommer kontakt
och olika inställning av en potentiometer. Fallbygelns
rörelse åstadkommes av en liten nätdriven synkronmotor,
som även åstadkommer periodisk slutning av
potentiometer-(växelströms-) kretsen genom en kvicksilverkontakt.
I denna strömkrets ingår ett räkneverks drivanordning
enligt Ferrari-princip med ström- och spänningsspolar.
Räkneverket, vars hastighet bestämmes av potentiometerns
ställning, anger direkt värmemängden.
Med en tryckknapp kan vissa motstånd omkopplas, så att
man kan läsa av temperaturskillnaden mellan tillopps- och
återgångsledningen på korsspoleinstrumentet.
Kents elektriska värmemätare, fig. 5, har en mätfläns i
förbindelse med en flottörmanometer med en
potentio-metergivare för växelström och transformator för
överföring av potentiometerspänningen till mätbryggan.
Spänningen över bryggan åstadkommer en ström genom
en galvanometer, mekaniskt förbunden med en
potentiometer. Parallellt med denna är i återledningen inkopplad
en tredje motståndstermometer för att kompensera
ändringar i vattnets specifika värme vid större variationer i
temperaturen. Potentiometerarmen är hopkopplad med en
skrivare och ett räkneverk drivet av en synkronmotor.
Fig. 2. Autometer i normalutförande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
