Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1953 - Värmemätare, av Sten Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Withofs värmemätare.
Fig. 7. Trüb-
Täubers
värmemätare.
ningar, som sammanhänger med varmt vatten
och varierande temperaturer. För varje mätare
som levereras får ofta vissa detaljer avpassas
efter önskat mätområde, då mätfelens storlek i
regel sätts i relation till det maximala
mätvärdet, t.ex. 5 eller 10 % av detta.
För att få en mätare med största möjliga
noggrannhet måste man anpassa den efter
rördimensioner, monteringssätt och monteringsplats,
maximalt och minimalt flöde, temperaturer samt
ungefärlig total förbrukning mellan två
avläsningar.
Här beskrivna kalorimätare är främst
konstruerade för mätning av den värmemängd, som
förbrukas i cirkulerande vatten. För mätning av
värmemängder i förbrukningsvatten —
varmvat-tenvärmemätare — kan i regel samtliga mätare
användas med vissa modifikationer. Framhållas
bör att svårigheterna är större, om stora
variationer i flödet förekommer. Den ena termometern
eller termoelementdelen placeras i detta fall i
kallvattenledningen eller på annan plats, där
man har lämplig konstant temperatur.
Kalorimätarna lämpar sig inte för mätning av
ång-värmeförbrukning.
Gruppmätare
Som gruppmätare kan givetvis kalorimätare
användas, men kostnaden lägger ofta hinder i
vägen. I detta fall är kalorimätning i regel icke
nödvändig, utan man kan nöja sig med
fördelningsmätning.
När man kan ordna så att vattenhastigheten,
där mätningen sker, hålles konstant, erfordras
endast temperaturregistrering medelst
terinoele-ment och t.ex. elektrolytmätare.
Då vattenhastigheten är relativt konstant under
längre tidsperioder kan man åstadkomma för-
enklad utrustning för approximativ beräkning
av värmeförbrukningen. En sådan anordning
kan t.ex. vara utförd med strypfläns, ansluten
till en differensmanometer. Enligt
strypflänsmät-ningen inställes vid vissa tidpunkter och enligt
en särskild kalibreringskurva ett motstånd på en
mätbrygga med inkopplade
motståndstermometrar. Registrering sker med elektrolytmätare.
Man har särskilt i Danmark åstadkommit
gruppmätning för debitering av värme från
större centraler genom kombination av kalorimätare
och enbart volymmätare. För t.ex. ett helt
kvarter inkopplas en kalorimätare och för varje hus
en varmvattenvolymmätare för uppdelning av
Fig. S. Aquametro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
