Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1953 - Värmemätare, av Sten Sjöstedt - Viners ålder - En spektrograf med stor upplösningsförmåga - Titanrör - Lerhaltig bauxit ger direkt aluminium-kisellegering - Vid reduktion av stålpulver i fluidiserad bädd - Ett medel för total utrotning av växtlighet - Elspisar med lampvärme - Norge bygger indiske fiskerbyer, av as
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512
TEKNISK TIDSKRIFT
mätning icke enbart är ett rent tekniskt problem
utan i mycket hög grad även en hyresekonomisk
och psykologisk fråga. För att få
värmemätnings-problemet rättvist bedömt vore det önskvärt, att
betydligt flera av landets värmetekniker och
fastighetsförvaltare finge verklig inblick i hur
värmemätning fungerar. Detta sker bäst i samband
med tillkomsten av ytterligare anläggningar i
olika delar av landet.
Litteratur
1. Sjöstedt, S: Värmemätningsproblemet. Tekn. T. 1946 s. 25—31.
2. Sjöstedt, S: Värmemätare. VVS 1952 s. 33-^2.
3. Hammarström, N: Några fakta om värmemätning. VVS 1947 s.
39—41.
4. Sjöstedt, S: Värmemätningsanläggningar särskilt för
värme-kostnadsfördelning. VVS 1946 s. 14—23.
5. Sjöstedt, S: Mätning för fördelning av värmekostnaderna i
hy res- och föreningshus. Instruments & Measurements Conference.
Stockholm 1947 Träns. s. 173—176.
6. \armefordelningsmaaler-Undersogelser 1945—1947.
Indenrigsmi-nisteriets Varmefordelningsmaaler-Udvalg. Köpenhamn 1947.
7. Jørcensen, O S & Posselt, O G: \armefordelningsmaalere.
VVS 1947 s. 156—164, 1948 s. 7—16.
8. Posselt, O G: Värmefördelningsmätare. VVS 1952 s. 462—467,
498.
9. Horten au, H: Praktisk användning av
värmeförbrukningsmät-ning. Instruments & Measurements Conference Stockholm 1947 Träns,
s. 168—172.
10. Hartman. J & Petersen, H: The CB calorimetric hot water
meter. Köpenhamn 1952.
Viners ålder röjes kanske av deras halt av tritium, som
alstras av den kosmiska strålningen i atmosfärens övre
lager och absorberas av växterna med vattnet; då
ytterligare tritium icke kan komma in i ett färdigt vin, måste
dettas tritiumhalt avta med stigande ålder.
En spektrograf med stor upplösningsförmåga har i
stället för prisma eller gitter ett element med en serie
handskurna, relativt djupa (0,125 mm), trappstegsformade
repor, åtta per millimeter. Genom korsning av detta
element med ett prisma uppnås spridning i två dimensioner.
Titanrör med bara 1,15 mm ytterdiameter och 0,057 mm
godstjocklek har framställts. I USA tillverkas
kommersiellt 3—12 mm titanrör med godstjocklekar på 0,1—4,75
mm. De har växande användning i kemisk och
farmaceutisk industri och flygplansindustrin på grund av titans
goda korrosionsegenskaper, låga specifika vikt och stora
hållfasthet.
Lerhaltig bauxit ger direkt aliuninium-kisellegering
enligt en metod som sedan andra världskriget utnyttjas
i halvstor skala i USA. Under 1953 kör man i gång en
anläggning för 1 000 t/år aluminium-kisellegering. Dess
kapacitet kan snabbt femfaldigas genom utbyggnad.
Vid reduktion av stålpulver i fluidiserad bädd undviks
olägenheter hos gängse förfaranden, såsom dålig kontakt
mellan reducerande gas och pulver samt sammansintring
av stålkornen varigenom efterföljande målning blir
nödvändig.
Ett medel för total utrotning av växtlighet består av
25 °/o natriumklorat och 75 % lösliga borat samt ett
vät-medel. Rätt anbringad gör blandningen marken steril under
ett år eller mera.
Elspisar med lampvärme säljs i USA. Värmekällan är
en 1550 W infrarödstrålande värmelampa, som ersätter
snabbkokplattan.
Norge bygger indiske fiskerbyer. Etter at planen om
hjelp til de underutviklede land var lansert tok Norge
for-holdsvis hurtig sin bestemmelse og fant også snart sin
oppgave. På vestkysten av India nesten nede på sydspissen
ligger staten Travancore-Cochin. I denne staten har Norge
funnet to små fiskersamfunn, Sakthikulangara og
Puthan-thuray, med tillsammen 12 000 mennesker. Forholdene i de
to små byer er meget primitive og utbyttet av deres arbeid
lite, særlig fordi värmen gjör at deres fiskeprodukter
praktisk talt er ödelagt en time eller to etter at de er kommet
på land. Nordmennene mener at de her har erfaringer og
hjelpekilder som måtte kunne gi håp om et gunstig
resultat av en forholdsvis beskjedne innsats.
Till fremme av fiskeriene vil det bli installert små
råoljemotorer i et lite antall av de nåværende fiskebåter. Dette
blir betraktet som et förste skritt, og man vil snarest mulig
söke å utvikle en ny båttype som kan bygges lokalt og som
vil bli bygget for motordrift.
De videre tekniske oppgaver vil omfatte fölgende tiltak:
Det vil bli bygget en fabrikk for produksjon av is,
antage-lig med en kapasitet av 10—15 tonn pr. dag. I förbindelse
hermed vil det bli oppfört flere isolerte skur som blir
försynt med is og hvor fangstene blir levert. Videre vil det
bli bygget et mekanisk verksted for reparasjon av
båtmotorer og maskineri og i förbindelse med verkstedet vil
det bli etablert en skole for utdanning av indiske
meka-nikere. Hvis man höster tilfredsstillende erfaringer når
det gjelder bruk av is for å holde fisken frisk ett dögn, er
det sannsynlig at tilsvarende isfabrikker og skur vil bli
bygget på en rekke steder.
I annen omgång er det mulig at man vil anlegge en
fisker-havn i Ashtamudi-sjöen som nå står i förbindelse med
havet ved en åpning som er delvis lukket av en sandbanke.
Anlegget kan komme til å omfatte bygging av molo eller
moloer ved innlöpet og utdyping av dette.
I tredje omgång, når det kan bli tale om å utvikle et
havfiske med större fiskebåter, vil man kanske gå til
bygging av större fryseanlegg.
Til bedring av de sanitære forhold vil man söke å skaffe
godf drikkevann. I förste omgång vil dette skje ved boring
av rörbrönner, men man venter ikke at man på denne
måte kan nå frem til en varig lösning. Man undersöker
derför mulighetene for et större anlegg med vannledning
fra innsjöen Sasthamcotta som ligger i en avstand av
15—16 km fra kysten. Anlegget vil omfatte bygging av et
reservoir på et höydedrag nær innsjöen og pumpestasjon.
For selve vannledningen overveier man bygging av fabrikk
for fremstilling av sementrör eller trerör eller fabrikker
for begge typer, idet man regner med at lignende anlegg
kan utföres på flere steder slik at det vil bli et behov for
vannledningsrör.
Andre mulige tiltak som undersökes omfatter bygging av
sjetéer for å redusere erosjonen av sandstranden og
inn-vinning av dyrkbar jord fra de grunne deler av
Ashtamudi-sjöen ved å bygge diker og pumpe vannet ut. Adskillig
utstyr er under bestilling, blant annet en mindre
fiskerifor-söksbåt bygget i aluminium som skal brukes til
under-sökelser av fiskeforekomster, bunnforhold etc. nær kysten,
og mannskap til denne forsöksbåt vil bli uttatt i den
nær-meste fremtid.
Der skal bygges en liten helsestasjon. Lege og sykesöster
er ansatt og skal reise ut over sommeren samtidig med
mekanikere og andre fagfolk.
Den stedlige leder er sivilingeniör Diderich Lund som
for-uten sine utpregede sosiale interesser har en lang erfaring
innen byggebransjen blant annet fra gjennopbyggingen av
Finnmark. Som medhjelper har han sivilingeniör Allan
Jebsen.
Man får bare håbe at Norges beskjedne innsats må
kopie-res i större målestokk av de rikere og mektigere land. Da vil
det kanskje bli noen sannhet i hva en optimistisk tåler på den
store ingeniörkongress i Chicago siste år uttalte: "Det är
in-geniörene som skal vise veien til en bedre verden." as
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
